Hur förberedda är skolorna idag om det uppstår kriser? Vi har velat undersöka hur pedagoger förhåller sig till krishantering i skolan. De resultat som vi fick fram genom kvalitativa intervjuer med lärare, var att det inte fanns en stor kunskap inom området på de två utvalda skolorna och att det fanns behov av att utveckla och bearbeta krishanteringsplaner. Vi har kommit fram till att väldigt få i dagens skola har den beredskap som verkligen krävs. I resultaten har framkommit att skolor inte har en väl utarbetad krisplan och krisgrupp som utbildas kontinuerligt och att det finns behov av någon kompetensutveckling i ämnet krishantering. Få att få en väl fungerande organisation vid krissituationer anser vi att det behövs en fungerande krisplan som stöd och handledning men också en tydlig ansvarsfördelning. Det är viktigt att all personal på skolan är införstådd i krisplanerna och dessa innehåll för att kunna hantera en ofattbar händelse. Hur skolorna kan vara beredda och hur skolorna kan utveckla krishantering presenteras via olika strategier från internationella forskningsstudier. Skolan kan till exempel utnyttja en temadag gällande krishantering eller skolpersonalen kan även utse ett antal personer som ska fungera som stöd och resurs för övriga genom att gå kurser och fördjupa sig i ämnet. Vi menar att detta bör vara ett högt prioriterat ämne.

<p>Vårt valda ämnesområde är ”barn som drabbas av sorg”. Med denna studie ville vi få en förståelse för och beskriva i vilken utsträckning förskollärare upplever sig ha kompetens att möta barn som drabbas av sorg. Vi ville också ta reda på om vi kunde se en skillnad mellan förskollärare i kommunala förskolor och fristående förskolor när det gäller denna kompetens.</p><p>För att få svar på våra frågor valde vi att studera litteratur och forskning inom ämnet. Vi genomförde telefonintervjuer för att göra ett första respondenturval och därefter gjorde vi åtta personliga intervjuer med förskollärare, fem i kommunala förskolor och tre i fristående förskolor med kristen profil.</p><p>Intervjuerna med förskollärarna visade att de flesta ansåg sig ha fått någon form av kompetensutveckling, men ville ha vidare utbildning i ämnet. Förskollärarna hade skilda erfarenheter, ansåg att deras främsta roll när ett barn drabbas av sorg är att finnas till hands och framhöll att den trygghet som de vanliga rutinerna på förskolan ger har stor betydelse för barnet. Vad det gällde utbildningen märkte vi ingen skillnad mellan förskollärare i kommunala och fristående förskolor, däremot lyfte de fram olika faktorer som stärker kompetensen.</p>

Titel Traditionella medier och den digitala agendan, konsten att kontrollera allmänhetens gestaltning av en organisationskris i sociala medier   Syfte Syftet med den här uppsatsen är undersöka hur allmänheten gestaltar en organisationskris i sociala medier genom den typ av inlägg som görs.   Metod Via en kvantitativ ansats har vi samlat in och analyserat de statusuppdateringar som allmänheten gör via sina egna Facebookflöden. Vi har sedan sammanställt detta i SPSS för att ge oss en blick över det insamlade materialet och möjlighet att få fram statistik på de inlägg som görs. Vi har samlat inlägg om den ubåtsjakt som försvarsmakten gjorde i oktober 2014 samt den skandal som drabbade SCA där de ovarsamt har hanterat företagets ekonomiska resurser.   Resultat I det insamlade materialet kan vi se att det är media som via de artiklar man publicerar sätter agendan för den bild av organistionernas kriser som kommer spridas i sociala medier. En majoritet av de inlägg som görs är artiklar som allmänheten delar vidare via sina egna sociala medier. Vi kan också se att det är organisationen som får ta en stor del av smällen i de inlägg som görs. Allmänheten skuldbelägger organisationen för det inträffade i nästan hälften av de insamlade inläggen. I de övriga skuldbelägger man antingen en tredje part eller en enskild individ beroende på vilken typ av kris det handlar om och hur bakgrunden till det inträffade ser ut.   De inlägg som görs om det inträffade är främst negativt vinklade och endast ett fåtal inlägg har en positiv vinkel i förhållande till det inträffade. De inlägg som görs får även en näst intill obefintlig spridning i form av likes, kommentarer och delningar. Majoriteten får under 10 likes, kommentarer eller delningar. Det finns alltså inget som tyder på att någon typ av inlägg i det insamlade materialet blir virala.

Sammanfattning Studien undersöker hur revisionsansträngningen hos företag på Nasdaq OMX Nordic Stockholms listor, Mid cap och Small cap, påverkas under hög – respektive lågkonjunktur genom att undersöka faktorerna: Komplexiteten hos företag Risken hos företag  Revisorns erfarenhet   Studien undersöker revisionsansträngningen genom revisionsarvodet under 2007-2009. Multipla linjära regressioner har används för att nå resultatet. Resultatet av studien visade att för samtliga tre undersökningsår var komplexitet signifikant, revisorerna ansåg att utländska dotterföretag var en faktor som påverkade revisionsansträngningen hos företag på Small – och Mid Cap oavsett om Sverige befann sig i en hög- eller lågkonjunktur. Risken hos företag påverkar revisionsansträngningen i hög – respektive lågkonjunktur. Kundfodringar i relation till totala tillgångar ökade revisionsansträngningen samtliga undersökningsår och ett negativt resultat medförde en ökad revisionsansträngning i hög – och lågkonjunktur. Revisorns erfarenhet påverkade inte revisionsarvodet i varken hög – eller lågkonjunktur. Av de undersökta variablerna visade resultatet att revisorn granskar samma faktorer oberoende av hög- och lågkonjunktur och att ansträngningen har ökat mellan åren och det kan beror på konjunkturen men också av andra faktorer. Eftersom studien är kvantitativ kan vi inte yttra oss om varför revisorer agerar på ett visst sätt, och vi ser därför att ytterligare forskning behövs för att undersöka revisorernas beteende samt ytterligare studier kring hur svenska dotterföretag påverkar revisionsansträngningen, då resultatet går emot vad tidigare forskning visat.   Studien har bidragit med att ge en indikation på att revisionsansträngningen är av högre kvalitet när Sverige befinner sig i hög – som lågkonjunktur.

Avsikten med studien är att utforska vilken syn på krishantering och krisberedskap för skolor som kommer till uttryck inom forskningsbaserad litteratur i ämnet samt att utröna något om lärares känslor och uppfattningar kring begreppen. För att ta reda på hur en förskola och en skola ser på begreppet kris och hur de arbetar med krisberedskap skickade vi ut en kvalitativ och semistrukturerad så kallad inkät som kompletterades med muntliga intervjuer. Resultatet från inkäterna jämfördes med aktuell forskning. I studien framkom det att beredskapsplaner anses som en viktig förberedelse för en eventuell kris. Vidare påpekas vikten av att lägga lärarrollen och undervisningen åt sidan och finnas där som medmänniska för till exempel en sörjande elev. Det har framkommit i studien att det inte går att ta över en färdig handlingsplan. Det är den mentala förberedelsen som tycks vara den viktigaste delen för att en kris skall hanteras på ett fördelaktigt sätt.

No description available.

Studien behandlar hur de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i sin bildjournalistik gestaltade upploppen i Stockholms förorter våren 2013. Fokus ligger på att identifiera övergripande gestaltningsmönster vad gäller händelserna, de inblandade aktörerna och Husby som område. Med hjälp av en översiktlig innehållsanalys av samtliga bilder publicerade på nyhetsplats under perioden 20-25 maj och semiotiska bildanalyser av åtta utvalda bilder har jag kommit fram till att tidningarna i stor utsträckning låter enstaka dramatiska bilder representera större skeenden och att de inblandade aktörerna och Husby som område gestaltas utifrån stereotyper som tidigare forskning har visat är vanlig i mediebilden av kriser och förortsområden. Antal ord: 13 031.

I december 2001, bröt en allvarlig kris ut i Argentina som fick politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser. En av dessa konsekvenser var de olika former av social mobilisering som uppstod som ett uttryck för folkets desperation och som strategi för att rädda sin situation. En av de sociala mobiliseringarna var de återtagna företagen (ERT, Empresas Recuperadas por los Trabajadores). Tidigare anställda ockuperade och återtog sina fabriker när de gått i konkurs och de tidigare ägarna flytt landet. De bildade arbetskooperativ och fick efter en lång och hård kamp rätt att styra företagen i egen regi. Vi reste till Buenos Aires för att komma närmre detta ämne och söka kunskap om den kontext detta skett i och ta reda på vad återtagandet av dessa företag inneburit för arbetarnas del. Att ta makten över sin situation på det sätt som arbetarna gjort kan liknas vid empowerment, då de själva definierat sin situation, formulerat metoder för förändring och med egen kraft satt planen i verket. Som socialarbetare och socionomstudenter har vi stött på begreppet empowerment i många sammanhang. Vi har dock uppfattat begreppet som komplext och mångtydigt, samtidigt som det empowermentinriktade sociala arbetet tar sig mycket olika och ibland motsägande uttryck. För att förstå de processer arbetarna gått igenom ur ett svenskt välfärdsperspektiv måste man också förstå delar av den Argentinska historien och den samhälleliga kontexten. Vi har besökt ett arbetskooperativ på tryckeriet Pompeya och frågat dem om hur de upplever att deras levnadsförhållanden förändrats sedan ockupationerna och krisen. Vi har också tagit reda på om de processer de gått igenom lett till en upplevelse av empowerment och vad som har varit viktigt för att detta ska ha kunnat ske. Arbetarnas levnadsförhållanden har förändrats på olika sätt, de har stärkts genom att de räddat sina arbeten, de har på vissa punkter förblivit oförändrade om man jämför med innan krisen och på andra plan har de blivit sämre i jämförelse med innan krisen. Arbetarnas upplevelse av livskvalitet gör dock att de upplever sig ha goda levnadsförhållanden. Genom processerna som de gått igenom har de fått en upplevelse av empowerment och för att detta ska ha kunnat ske har följande faktorer varit viktiga: att göra tillsammans, att de delade en krissituation, att de följde sina ideologiska uppfattningar och blev erkända för det de gjort. Arbetarnas erfarenheter blir viktiga för hur empowerment sker i praktiken. Studien ger kunskap om hur socialarbetarens förhållningssätt till empowerment blir viktigt för att begreppet inte ska urholkas av professionellas makt. / In December 2001 a serious crisis struck the Argentinean society, which resulted in political, economical and social consequences. One of these consequences was the social mobilization that occurred as an expression of the desperation of the citizens, as well as a strategy to save their situation. One of the social mobilizations was the recovered factories (ERT, Empresas Recuperadas por los trabajadores). Former employees occupied and recovered their factories when they went bankrupt and the former owners had fled the country. They started workers cooperatives and were after a long and hard struggle, legally allowed to run the factories by themselves. We went to Buenos Aires to approach this subject and too seek knowledge about the context in which this has occurred and find out what results this has had for the workers. Regaining power of one’s own situation like the workers did can be compared to Empowerment. They defined their own situation, formulated methods for change and with their own power tried to reach their goal. As social workers and students of social work, we have encountered the term Empowerment several times. We have though found the term being both ambiguous and complex, at the same time as the empowerment focused social work is expressed in different and sometimes contradictory ways. To understand those processes the workers have gone through from a Swedish welfare perspective, one has to understand certain parts of the Argentinean history and society. We have visited a workers cooperative at the printing office Pompeya and have asked them about how they sense that their living conditions have been affected by the crisis and the occupations. The living conditions have changed in different ways. They have been strengthened since they recovered their jobs, on other levels they have not changed at all when we compare to their lives before the crisis. On other levels they are worse now than before the crisis. The workers sense of life quality makes their total experience as having good life conditions. Through the processes they have been though they have had a sense of empowerment and to make it possible following factors have been important: doing together, sharing a crisis situation, following their ideals and being acknowledged for what they have done. The workers experiences become important for how the term empowerment is used in practice. The study gives knowledge about how the social workers attitude to empowerment is important to avoid undermining the term by the power of professionals.

Syftet med undersökningen är att arbeta fram en modell för hur företag bör arbeta innan, under och efter en kris för att bevara sitt varumärke. Studien baseras på en kvalitativ undersökning där primärdata insamlats via intervjuer med sex experter inom området kriskommunikation. Ett abduktivt tillvägagångssätt har används då fokus växlat mellan empiri och teori, men där största fokus legat på empirin. Teorin har insamlats via litteraturstudie där vetenskapliga artiklar hämtats från olika databaser, såsom google scholar och ABI/inform. Slutsatsen genererar i ett verktyg i form av en modell som ger riktlinjer på hur företag kan arbeta innan en kris för att förebygga och förbereda. Den visar även på hur företag arbetar under en kris för att minimera skadan av den samt hur de på bästa sätt kan återhämta sig från den. Modellens sista del beskriver även hur företag bör arbeta efter en kris för att ta lärdom av de misstag som gjorts och förebygga att de genomgår en liknande krissituation. / The purpose of this thesis is to develop a model for how businesses should work before, during and after a Crisis to maintain their brand. The study is based on a research where primary data has been collected through six interviews with experts within the area of crisis communication. An abductive method has been used since focus is shifting between empiri and theory, but where the focus mainly lies on the empirical study. Scientific articles have been collected for the theoretical framework and been gathered from databases such as google scholar and ABI/inform. The conclusion represents a tool as a model that will give companies guidelines in how to work before a crisis to detect, prevent and prepare the company. It also shows how companies should work during the crisis to minimize the effect and recover from it. The last part of the model shows how the company should work after the crisis to learn from it and prevent a similar crisis in the future.

<p>Hur förberedda är skolorna idag om det uppstår kriser?</p><p>Vi har velat undersöka hur pedagoger förhåller sig till krishantering i skolan. De resultat som vi fick fram genom kvalitativa intervjuer med lärare, var att det inte fanns en stor kunskap inom området på de två utvalda skolorna och att det fanns behov av att utveckla och bearbeta krishanteringsplaner. Vi har kommit fram till att väldigt få i dagens skola har den beredskap som verkligen krävs.</p><p>I resultaten har framkommit att skolor inte har en väl utarbetad krisplan och krisgrupp som utbildas kontinuerligt och att det finns behov av någon kompetensutveckling i ämnet krishantering. Få att få en väl fungerande organisation vid krissituationer anser vi att det behövs en fungerande krisplan som stöd och handledning men också en tydlig ansvarsfördelning. Det är viktigt att all personal på skolan är införstådd i krisplanerna och dessa innehåll för att kunna hantera en ofattbar händelse.</p><p>Hur skolorna kan vara beredda och hur skolorna kan utveckla krishantering presenteras via olika strategier från internationella forskningsstudier. Skolan kan till exempel utnyttja en temadag gällande krishantering eller skolpersonalen kan även utse ett antal personer som ska fungera som stöd och resurs för övriga genom att gå kurser och fördjupa sig i ämnet. Vi menar att detta bör vara ett högt prioriterat ämne.</p>