This qualitative case study will focus on Sweden’s corona strategy because of the different path the state took. The main question that is to be answered is what kind of factors was the main reason that made the Swedish government let the Swedish public health authority, Folkhälsomyndigheten, get the main reasonability to lead Sweden in this pandemic instead of the government and what types of consequences it gave. This case study will look at aspects such as crisis, handling crisis and the management organization. The four questions that will be answered to get a result are: How is the Swedish organization organized? How shall the management model function in crisis times, in this case a pandemic? What type of roll those the health department have in a pandemic? And lastly, how did Sweden’s crisis plan look like for a world crisis such as Covid-19? The method that has been used for this study is a qualitative case study. The result of this study shows that the factors that made the Swedish public health authority gain much of the responsibility was because of the Swedish management model function in crisis times and the Swedish organization.

SAMMANFATTNING Bakgrund Sjuksköterskor möter regelbundet patienter som befinner sig i akuta krissituationer, vilket är ett naturligt tillstånd i svåra lägen. För att identifiera och ge möjlighet att lindra patienters lidande i dessa situationer samt stödja patienter i en konstruktiv återhämtning, har sjuksköterskor ett betydelsefullt ansvar. Insikt i krisprocesser, sorgbearbetning, Dual-Process Theory samt klinisk definition av lidande kan då vara ett viktigt stöd. Detta då lindring av lidande är ett av sjuksköterskors fundamentala ansvarsområden. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att möta patienter i akuta kristillstånd. Metod Studien utfördes som en litteraturöversikt. Datainsamlingen utgick från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Totalt inkluderades 16 vetenskapliga artiklar, varav 13 med kvalitativa och tre med kvantitativa ansatser. Dessa redovisades i en matris och i löpande text med en efterföljande integrerad analys. Resultat Efter analys av resultaten identifierades tre kategorier. ”Kunskaper och erfarenheter” skildrade sjuksköterskors brist på kunskap inom krishantering samt värdet av erfarenheter. ”Utmanande omvårdnadsarbete” beskrev sjuksköterskors utmanande yrkesroll i krissituationer. ”Sjuksköterskors hanteringsstrategier” belyste självinsikt, självreflektion, stöd samt hanteringsförmåga. Slutsats Kunskapsbrist i krishantering och behov av mer utbildning upplevdes hos sjuksköterskor. Med rätt kunskap kan patienters behov mötas i akuta kriser och onödigt lidande undvikas, vilket kan resultera i lägre vårdkostnader. Sjuksköterskerollen ansågs betydelsefull för krisens utveckling och bör präglas av närvaro, lyhördhet, empati och existentiell reflektion. Omvårdnadsarbetet upplevdes utmanande utifrån patienter och anhörigas krav, samt ett integrerat teamarbete, vilket blir avgörande i krissituationer. Behovet av emotionell vård var omfattande och vårdlidande uppstod genom olika livsvärldsperspektiv hos sjuksköterska och patient.

Bakgrund: Kris är en situation som kan uppstå ur ett trauma, både fysiskt och psykiskt. Den akuta krisen består av chock- och reaktionsfasen. Den akuta krisen kan innebära kroppsliga symtom som tillfälligt nedsatt kognitiv förmåga, oförmåga att ta in ny information och frånvaro av visade känslor. En situation som kan skapa en akut krisreaktion är vid svåra diagnosbesked. All personal inom vården, oavsett yrkesroll och arbetsplats, kan behöva bemöta en patient i akut kris. Därför är det av vikt att vårdpersonal har kunskap i området för att kunna bemöta patienterna. Syfte: Syftet var att beskriva akut krisdrabbade patienters upplevelse av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande under och efter ett svårt diagnosbesked. Metod: Studien gjordes genom en litteraturöversikt. Sexton artiklar som kunde svara på syftet användes. Materialet analyserades genom en integrerad analys. Resultat: Fyra vårdbehov identifierades och ställdes i relation till hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande: behov av information, behov av begriplig terminologi, behov av socialt stöd och behov av hoppfull personal. Vårdbehoven tycks vara desamma för de flesta patienter i akut kris vid svåra besked. Hur väl vården har mött vårdbehoven har varierat i de olika studierna. Slutsats: När ett svårt diagnosbesked ges uppstår vissa tydliga vårdbehov hos patienterna. Vi ser att vården inte alltid bemöter dessa behov på det sätt som patienter önskar. Fortsatt forskning inom området kan fylla en samhällsnytta.

No description available.

Nowadays information security policies are operative in many organizations. Currently few organizations take the pain of verifying the efficacy of these policies. Different standards and procedures exist about methods of measuring efficacy of information security policies. Choosing and implementing them depends mainly on the key performance indicators (KPIs) and key risk indicators (KRIs) of any particular organization. This thesis is a case study of an organization in United Arab Emirates (UAE). The basic aim of the research is to inquire and analyze how the efficacy of the implemented security policies is being measured in this particular organization and to propose a method which is more suitable to the needs of organization. The research is based on theoretical study, an interview and a questionnaire. The results of this thesis indicate that there are no formal mechanisms for measuring the efficacy of information security policies in the organization under consideration. Moreover the employees of the organization are also not much satisfied with information security awareness in the company, which can be another reason for ensuring that the efficacy is measured on regular basis. Therefore, a technique from ISO27004 has been used to demonstrate how this efficacy can be measured. It is a step by step procedure for which the information has been extracted from the interview and survey questionnaire responses.

Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur ledarskap förändrats inom telemarketingav Covid-19.Metod: Arbetet har utgått från en kvalitativ metod med ett induktivt synsätt. Semistruktureradeintervjuer har utförts för att samla in data ifrån nio ledare inom tre olika telemarketing företag.Intervjumaterialet har transkriberats och därefter analyserats, kategoriseras och reducerats viakodning.Resultat och slutsats: Resultaten av denna studie har visat en förändring i ledarskapet beroende påpositionen ledare befinner sig inom och deras arbetserfarenhet. Lägre chefer har tidigare haft ettkontrollbaserat ledarskap som har visat sig vara otillräckligt under en digital miljö, vilket harresulterat i att ledarskapet förändrats till ett mer coachande ledarskap. Högre chefer har anpassatderas nuvarande ledarskap till en mer digital miljö. Detta har krävt ett flexibelt, innovativt ochkonsekvent förhållningssätt. Dessutom har deras tillit till medarbetare vuxit starkare.Examensarbetets bidrag: Arbetet har visat indikationer på att det tidigare etablerade kontrollstyrdaeller auktoriserade ledarskapet i telemarketing inte fungerar under en digital miljö. Studien harvidare bidragit med empiriska bevis på hur pandemier och kriser påverkar telemarketingbranschen.Förslag till fortsatt forskning: Mer forskning behövs kring resultaten där medarbetarperspektivetbeaktas. Dessutom måste fler telemarketingföretag intervjuas för att validera resultaten av dennastudie.

Vårt ämnesval är den problematik som det moderna samhället idag för med sig vilket kantas av snabba förändringar inom utbud och efterfrågan på arbetskraft. Detta leder till alltfler byten av karriär samt konsekvenser av arbetslöshet för den enskilda individen. Den traumatiska kris som individen hamnar i vid uppsägning påverkar ofta självbilden negativt. Privata aktörer såsom Trygghetsfonden TSL ökar på arbetsmarknaden och ger individen ett komplement till Arbetsförmedlingens brist på stöd. Syftet med studien var att undersöka vilka funktioner omställningsprogrammet har för individen efter uppsägning. Vårt huvudsakliga resultat visar att socialt stöd är viktig för individen. Det framkom att det sociala stödet ifrån omställningsprogrammet hjälpte individen att både finna nytt arbete men även att hantera arbetslöshetssituationen.

ABSTRACTMargareta Jablonska (2009). ”Man vågar inte dö”. En kvalitativ undersökning om föräldrar till barn med autism, upplevelse av vardagen. ("We dare not die." A qualitative study of parents of children with autism experience of everyday life.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna undersökning är att belysa oro och förhoppningar hos föräldrar till barn som bedöms inom autismspektrat, samt beskriva deras upplevelse av vardagliga svårigheter, för att få en djupare förståelse för och förbättring av familjens situation. Jag har valt att göra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. I min undersökning har fyra familjer berättat om sina upplevelser om hur det är att leva med ett barn med funktionshinder som i detta fall är autism. Alla barn har olika grader av svårigheter. Det finns stor variation i symptomen och individuella skillnader. Utöver autism har barnen Downs syndrom, Rett syndrom och utvecklingsstörning. Hur föräldrarna reagerade på diagnosen och hur det har påverkat deras liv har varit väldigt individuellt och beroende av omständigheterna. Föräldrarnas berättelser visar vikten av snabb diagnostisering. Barn med autism har en väldigt utmanande karaktär som ofta kan vara svår att hantera. Från Socialstyrelsens rapport (2005) och min undersökning framkommer att situationen för föräldrar till barn med autism ofta leder till stress, oro och kris. Föräldrarna berättar om sin ständiga kamp för att lagen ska respekteras samt om stor misstro mot myndigheter och andra professionella, vilket leder till oro för barnens framtid, när föräldrarna inte längre finns. Föräldrarna hoppas ändå att barnen får den bästa möjliga hjälp och den vård de är i behov av och har rätt till.

Syftet med vår uppsats var att hitta svar på hur lärare samtalar med barn om dödenoch hur barns tankar om döden väcks. Vi har tagit del av många olika teorier somsåväl internationella som svenska forskare har skrivit. Detta har gjort att vi har fått ettbrett underlag till vårt arbete. Litteraturen har varit inriktad på ämnet, nämligen hursamtalet bör gå till, barns tankar om döden, barns reaktioner samt de vuxnas del i barnsorgeprocess. Genom intervjuer med lärare och kuratorer har vi fått en bild av hurverkligheten ser ut och har sedan kunnat jämföra vårt resultat med den valdalitteraturen. Det resultat vi fick fram från litteratur, avhandlingar och informanter varatt låta barnet vara nyfiket och att som vuxen svara så ärligt som möjligt på barnetsfrågor. Vidare har vi fått kunskapen om att barns sorg är komplicerad och kräver olikametoder. Metoder som måste väljas på grund av vilket sammanhang och ålder påbarnet. / The purpose of this essay was to find iut how teachers handle difficult conversations with children. After studying severall teories and litterature we intervjued a few teachers. The conclusion was that the teacher should be as honest and direkt towards the child as possible. Death and grief is a difficult subject and should be handled after the situations caracter.

Sorg är en av människans grundkänslor och kan utlösas av förlust av något slag. I denna uppsats behandlas den, enligt oss, mest smärtsamma sorgen som man tvingas gå igenom om ens barn dör. Denna litteraturstudie utgår ifrån tre föräldrars känslor och upplevelser kring sitt barns död. Vi har en uppfattning om att döden är ett tabubelagt ämne, i synnerhet när det gäller barn. Vi är dåligt rustade för att ta hand om varandra i dessa situationer och vi gör allt vi kan för att hålla ångesten ifrån oss. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram föräldrars upplevelser; vad de har känt, behövt och vad de har saknat från sin omgivning. Personer som upplever ett trauma som detta, genomgår en kris och ett krisförlopp ser till stora delar likadant ut oavsett vad som framkallat den. Socialt arbete handlar främst om att möta människor i kris och i behov av hjälp. Att få en förförståelse för krisens uttryck och dess olika faser, kan ge oss en utökad kunskap för vårt kommande arbete som socionomer. Dessutom önskar vi öppna upp för egna reflektioner, både för oss själva och för andra läsare.