<p>Abstract</p><p>Författaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhälle och säkerhet, vilka producerats och distribuerats</p><p>med stöd från Krisberedskapsmyndigheten.</p><p>Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara så överhängande att en särskild myndighet inrättas med syftet att stärka hela samhällets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhällets säkerhet betraktas i uppsatsen som en form</p><p>av riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytiskt</p><p>förhållningssätt till texterna och genom att använda governmentality-teorin söker författaren analysera hur</p><p>myndigheten beskriver dagens samhälle och dess behov av vissa politiska åtgärder. En av</p><p>Krisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter är att bistå med kunskap och stöd för initierandet av privat-</p><p>offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar därför också vad texterna om samverkan mellan det</p><p>offentliga och det privata innebär för förebyggande krisberedskap och samhällelig säkerhet. En viktig slutsats är att</p><p>när en viss förståelse av samhälle, kris och säkerhet ges företräde på bekostnad av andra perspektiv, begränsas</p><p>också de reella möjligheterna till alternativa sätt att skapa säkerhet.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att utforska pedagogiken vid förskolans bemötande och lekens betydelse för barn som genomgår sorg. Vi vill genom detta arbete få kunskap om hur pedagoger bör förhålla sig till barn som sörjer. Genom att utgå från litteraturen som finns inom ämnet och intervjuer med förskollärare som vidareutbildat sig till lekarbetspedagoger, har vi studerat hur pedagoger bemöter barn som drabbats och hur lekarbetspedagogik kan hjälpa dem. Resultatet visar att barn sörjer på olika sätt och att de sörjer i perioder. Då barn inte har den verbala förmågan att utrycka sin sorg kan de istället göra det genom att till exempel leka och rita. Resultatet visar vidare på att leken enligt respondenterna är en viktig del i barns sorgearbete och att vuxna bör finnas där för barnen som genomgår sorg. Låta barnen prata när de vill prata och inte tvinga dem till det. Vuxna bör även svara ärligt på barnens eventuella frågor kring det som skett.</p>

<p>Denna kvalitativa studie undersöker ledarskapsfaktorer hos räddningschefer och kommunalråd i svenska kommuner som varit med om betydelsefulla krissituationer. Intervjudata ifrån två tidigare studier användes. Räddningschefer representerade det direkta ledarskapet medan kommunalråden representerade det indirekta ledarskapet. Analysen genomfördes huvudsakligen enligt Grounded Theory. Två dimensioner identifierades. Den kronologiska dimensionen bestod av faktorer före, under och efter själva krishändelsen. Organisations-dimensionen bestod av faktorer inom den intervjuades egen organisation, utanför den egna organisationen och mellan organisationer. Den senare dimensionen kunde förklaras av att båda ledargrupperna klassificerats som exekutivt ledarskap. Överlag ansåg båda yrkesgrupperna att informationsflöde och samverkan var problematiska faktorer. Yrkesgrupperna var inte matchade på viktiga variabler vilket försvårade analys av skillnaden mellan det indirekta och direkta ledarskapet.</p> / <p>This qualitative thesis studies leadership factors in rescue commanders and mayors in Swedish municipalities that have been affected by important crisis situations. Interview data from two earlier studies was used. Rescue commanders represented the direct leadership while the mayors represented the indirect leadership. The analysis was mainly carried out according to Grounded Theory. Two dimensions was identified. The chronological dimension contained factors before, during and after the crisis event. The organisation dimension contained factors within the interviewee’s own organisation, outside the own organisation and between organisations. The later dimension could be explained by attributing the qualities of executive leadership to both of the groups. Both groups did find information flow and cooperation to be problematic factors overall. The groups weren’t matched on important variables which made analysis of differences in the direct and indirect leadership difficult.</p>

<p>Internationella händelser såsom 11 september och tsunamikatastrofen har förändrat förutsättningarna för resebranschen på många sätt. Bland annat har ett ökat säkerhetstänkande hos resenärer manat fram ett paradigmskifte gällande synen på krishantering. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för och kartlägga hur en medelstor resebyrå hanterade den internationella kris som uppkom i samband med tsunamikatastrofen. De förutsättningar som gäller för utarbetandet av en god krishanteringsplan beskrivs och förslag ges på hur företaget bör arbeta i framtiden när det gäller krishantering.</p><p>Forskningsbidraget med denna uppsats blir således att utifrån ett organisatoriskt perspektiv undersöka i vilken mån en krishanteringsplan förbättrar förutsättningarna för krishantering. Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie, där tillvägagångssättet varit en kvalitativ ansats. Den teoretiska syntesen utgörs av The Best Practice Model med utgångspunkt från krisers olika stadier. Den empiri som ligger till grund för analysarbetet är av primär karaktär och har samlats in genom intervjuer med nyckelpersoner på resebyrån Resecity.</p><p>Det framgick att företaget lyckades väl med att hantera krisen som uppkom i samband med tsunamikatastrofen, trots att man inte hade en nedskriven krishanteringsplan. De lärdomar som drogs från denna internationella kris var bland annat erfarenheterna som katastrofen bidrog med, samt att de anställda blev mer känslomässigt förberedda inför framtida kriser.</p><p>De slutsatser som författarna kom fram till är att företaget bör formalisera den nuvarande muntliga krishanteringsplanen samt att företaget bör överväga att inkludera scenarioplanering i krishanteringsarbetet. Detta för att öka den positiva reaktionsförväntan som anses avgörande för effektiv krishantering.</p> / <p>International events such as the terror attacks of 9/11 and the tsunami disaster have changed what people think about travelling. An increased awareness of one’s own safety has brought forward a paradigm shift within the travelling industry regarding crisis management. The purpose of this thesis is to increase the understanding and describe how a mid sized travelling agency dealt with the international crisis that arose as a cause of the tsunami disaster. The prerequisite concerning the process of developing a good crisis management plan is described, and advice is given on how the organisation should work with crisis management in the future.</p><p>On the basis of the empirical data, it was concluded that the organisation managed well in coping with the tsunami disaster, despite not having a formal crisis management plan. The experience gained during this crisis is considered to be the foremost lesson learnt.</p><p>The authors’ recommendations for the organisation are to formalise their crisis management plan, as soon as possible, and also consider incorporating scenario planning. This aims to increase the so called positive expectational ability to react, which is considered important for efficient crisis management.</p>

<p>Year 1996 a new law was introduced in Sweden, the law of corporate restructuring, what purpose was to help companies in financial distress. Now, nine years later the procedure hasn’t been successful. This is what this thesis is trying to find out.</p><p>This thesis main question is: What distinguishes the companies that have filed for a corporate restructuring, according to the financial position?</p><p>The purpose of this thesis is to find out if key ratios can be used to distinguish the companies that filed for corporate restructuring. This is studied through a couple of key ratios which is calculated from four years (2000-2003) prior to the decision of corporate restructuring (2004). The key ratio that I have chosen is: a profitability ratio, return on assets, cash ratio and solvency.</p><p>The method I have used is a quantitative method and a hypothesis testing procedure is used to statistically distinguish the restructuring companies. Two control populations were used to compare with restructuring companies, bankrupt companies and companies that aren’t in financial distress. 21 restructuring companies, 79 bankrupt companies and 97 healthy companies were used in the research.</p><p>The result of the thesis shows that the companies that filed for corporate restructuring has a much weaker financial position than the healthy companies. This tells us that these companies are in a relatively deep financial distress. In comparison with the bankrupt companies so are the restructuring companies in a better financial position under the two years prior to the restructuring decision. During these years the bankrupt companies’ financial position worsens faster than the restructuring companies. This could be a sign, that with a slower impairment the companies should be reconstructed instead of putting it into bankruptcy.</p> / <p>Bakgrund: År 1996 infördes en ny lag i Sverige som skulle underlätta för företag i finansiell kris att kunna rekonstruera sin verksamhet för att få den lönsam igen. Lagen om företagsrekonstruktion ersatte den tidigare ackordslagen eftersom den inte hade blivit något bra alternativ till konkurs. Den nya lagens syfte var att inte bara rensa bland företagens skulder, som den tidigare ackordslagen varit till för, utan den skulle även underlätta en ändring av verksamheten i stort. I dag nästan nio år senare har den nya lagen inte frambringat fler företagsrekonstruktioner, utan det har till och med blivit färre. Problemet är att många företag hellre går i konkurs än rekonstruerar sina företag, vilket innebär onödiga kostnader för samhället och för företagarna. Ett annat problem är även att arbetstillfällena bli färre.</p><p>Varför är det då inte fler företag som rekonstrueras? Detta är frågan som var upprinnelsen till att denna uppsats blev till. För att försöka finna en klarhet i det här har följande problemformulering formulerats: Vad utmärker de företag som har ansökt om en företagsrekonstruktion, vad gäller den finansiella ställningen? Vilket är av intresse att få svar på då det skulle underlätta att urskilja vilken väg företaget borde ta innan den finansiella krisen blivit för djup.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om finansiella nyckeltal kan användas för att urskilja företagen som ansökt om företagsrekonstruktion, och om i så fall, när detta kan visa sig. Detta utförs genom ett antal utvalda nyckeltal som uträknats under fyra år (2000 - 2003) innan det år rekonstruktionen beslutats (2004).</p><p>Metod: Metoden som använts är en kvantitativ metod där hypotestestning använts för att urskilja rekonstruktionsföretagen. Två kontrollpopulationer sattes upp, konkursföretag och friska företag, för att jämföras med rekonstruktionsföretagen. 21 rekonstruktionsföretag, 79 konkursföretag och 97 friska företag ingick i undersökningen.</p><p>Genomförande: Nyckeltalen som valts ut för att svara på problemformuleringen är: Resultat före avskrivningar i % av omsättningen, Räntabilitet på totalt kapital, Kassalikviditet och Soliditet. Dessa nyckeltal för rekonstruktionsföretagen har jämförts med nyckeltal för de två kontrollpopulationerna och skillnaderna har statistiskt testats genom hypoteser.</p><p>Resultat och slutsatser: Rekonstruktionsföretagen visade sig skilja sig markant från de friska företagen för alla nyckeltalen. De är därmed företag som är i en relativt djup finansiell kris. I jämförelse med konkursföretagen så hade rekonstruktionsföretagen en bättre finansiell ställning de två åren innan rekonstruktionen beslutats. Under dessa år försämras konkursföretagens finansiella ställning snabbare än rekonstruktionsföretagen. Detta skulle vara ett tecken på att vid en långsammare finansiell försämring så borde företagen rekonstrueras istället för att försättas i konkurs.</p>

<p>Den 8-9 januari 2005 svepte en stor storm över Sydsverige som orsakade stora skador på bl.a. vår elförsörjning. Denna storm kom att innebära stora ekonomiska skador för hushållen och företagen. Sydkraft Nät AB drabbades väldigt hårt, och blev starkt kritiserade för hur de skötte denna kris.</p><p>Vi valde att utgå från teorin om hur en krisplan bör se ut och innehålla, för att därefter se om Sydkrafts krisplan överensstämmer med denna. Efter att vi undersökt frågan, valde vi att gå vidare med att undersöka den mest intressanta frågan, nämligen om denna krisplan efterlevdes den 8-9 januari då stormen slog till. För att få fram svaret valde vi att intervjua tre personer inom Sydkraftkoncernen, Lars Jansson (underhållsingenjör), Claes Schlyter (säkerhetschef) och Ewa Grönwall (informationschef). Skulle det visa sig att den inte efterlevdes, kanske ledarskapet var en möjlig anledning till det, eller att människans naturliga instinkt kommer fram utan att man tänker på det.</p><p>För att kunna besvara dessa frågeställningar måste man först klargöra vad en kris är för något. Sammanfattningsvis kan man säga att en kris är en händelse som utgör ett hot mot människor, materiella och immateriella värden och där åtgärder utöver de normala krävs för att bemästra denna situation. Efter att vi tittat på krisplanen och jämfört denna med vår teori, fann vi att dessa överensstämde väldigt bra.</p><p>Nästa steg i vårt arbete var att ta reda på om krisplanen efterlevdes i denna krissituation. Det vi fann var att detta skedde till viss del. Informationschefen var väldigt positivt inställd till planen och ansåg denna realistisk. Däremot fann underhållsingenjören och säkerhetschefen att den var bristfällig och inte helt realistisk. Informationshanteringen fungerade bra, men däremot inte helt enligt vad som stod skrivit i deras krisplan.</p><p>Det vi har kunnat konstatera när vi genomfört denna undersökning är att den krissituation som uppstod i och med stormen 8-9 januari 2005 var en kris som var så stor att den inte kan omfattas av en ”normal” krisplan. Det var en hotbild som ingen kunde föreställa sig. Ingen trodde att detta kunde hända. Krisen var helt enkelt för stor för att hantera enligt ett förutbestämt sätt.</p>

<p>Syfte: Att undersöka vad som utmärker ledarskap i ekonomiska kriser, till följd av den idag aktuella finanskrisen.</p><p>Genomförande: Empirin har insamlats med hjälp av den kvalitativa metoden. Studien innefattar djupintervjuer med semistrukturerade frågor och tio respondenter från två olika företag inom banksektorn. Utifrån empirin har författarna försökt att dra paralleller mellan ledarnas beteenden och de teorier som omfattar olika ledarstilar.</p><p>Slutsatser: Utifrån analysen av empirin framgick det att ledarbeteenden i ekonomiska kriser skiljer sig. Dock kan orsaken till det vara företagens olika förutsättningar och struktur innan den ekonomiska krisen. Beteenden som tydlighet, tillgänglighet, delaktighet, samhörighet och minskat handlingsutrymme blev mer utmärkande. Empirin kunde härledas till angivna ledarstilar i teorin. Den transformativa ledarstilen som är en förändringsledarstil var den som överensstämde bäst med empirin. Dock är det missvisande då den stilen används vid organisationsförändringar vilket studien inte innefattas av. Vidare anses coachande och deltagande/understödjande i situationsanpassat ledarskap och stödjande och deltagande inom path-goal och förekomma som ledarskapsstilar under ekonomiska kriser. Dessa fyra stilar innefattar flexibilitet som är av stor vikt i sådana situationer.</p> / <p>Purpose: To examine the characteristics of leadership in economic crises as consequence of recent financial crisis.</p><p>Research Method: Information was collected using the qualitative method. The study includes interviews with semi-structured questions and ten respondents from two different companies in the banking sector. Based on the information the authors have attempted to draw parallels between the leader’s behaviour and theories involving different leadership styles.</p><p>Conclusions: On the basis of the analysis of the empiric showed that the leadership behaviour in economic crises is changing. However, the reason can be carried out of different conditions and structure before the economic crisis. Behaviours that clarity, access, participation, solidarity and decreased scope for action became more significant. The empiric could be derived to stated leader styles in the theory. The transformative leadership that is one leader style who is used in innovation was agreed best with the empiric. However, it is misleading then that style is used at organizational changes which the study not involves. Furthermore, selling/coaching and participations/supporting in situational leadership and supportive leadership and participative leadership in path-goal are occurring as typical leader styles during economic crises. These four styles include flexibility that is of big weight in such situations.</p>

<p>To this date there are 14 major armed conflicts, four of which are defined as war. Every day several people come to Sweden as asylum  seekers and refugees looking for a residence permit in Sweden. This paper is about the children who receive a residence permit in Sweden and attend Swedish schools. Many of these children have experienced trauma – damage to the psyche after a traumatic experience.</p><p>From two qualitative interviews of a principal and a counselor at a school in Järfälla municipality, and three teachers at the same school, I studied what trauma management at this school looks like. Furthermore, the paper seeks to examine whether there is collaboration between the school and BUP (child and youth psychiatry) for the students who need psychological support to overcome their problems.</p><p>The school in my study has no cooperation with BUP, but did have previously. This cooperation was shut down because of the cost cuts. The school in my study has no real trauma management but will send a referral to the BUP after consultation with parents if such a need is believed to exist.</p><p>The essay is written with a crisis of educational perspective, which means that I spent part of my theory of teaching crisis in the analysis. The crisis pedagogical approach is designed to give teachers the opportunity to help students with trauma to bring new educational opportunities out of a crisis or a trauma. The conclusion from this perspective was that a crisis educational plan is difficult to use for newly arrived refugee children because they rarely have the ability to communicate so well that a crisis educational plan would work.</p>

<p>Background: In Sweden, heart transplantation increases as a method of treatment. Patients undergoing heart transplantation require special needs of care. Nurses have to increase knowledge about experiences that these patients percieve to conform the health care in the future. In this study, health science has been used as a theoretical frame of reference which includes a patient perspective.</p><p>Aim: The aim of this study was to describe experiences among patients, elder than 18 years old, undergoing heart transplantation.</p><p>Method: The method was a qualitative descriptive study with a context analysis based on ten scientific articles and an autobiography corresponding with the aim of the study.</p><p>Results: The results of this study showed six themes about experiences that emerged among patients undergoing heart transplantation: feeling of vitality, existential crisis, importance of social support, destructive feelings, capacity of going on and the experience of quality of life.</p><p>Conclusion: It’s not a guarantee that the quality of life will increase among patients undergoing heart transplantation and they need a specialist trained nurse available to support at all hours.</p>

<p> </p><p>This study is made, on behalf of Västerbottens Fotbollsförbund, with the purpose to investigate how the 2008 financial crisis have affected the sponsorship to the voluntary sports sector in the Västerbotten region, with focus on the womens elite football teams. The background of this study was to investigate the effect of the financial crisis to help the voluntary organizations in the future. The study was carried out with a qualitative approach as depth interviews with ten people representing both the voluntary organizations and the sponsoring companies, which one was a previous sponsor. To understand and interpret the result of the interviews we used models such as the stakeholder model, the A-ERIC model and a communication model for sponsorship from literature such as Donaldson and Preston (1995), Mitchell et. al. (1997) and Jiffer and Roos (1999). The result indicated that the financial crisis of 2008 had an effect on the voluntary sport sector in Västerbotten on many different levels. The voluntary organizations work differently today towards sponsors than they did a couple of years ago but this has nothing to do with the financial crises. It is rather a procedure they are going through to keep the companies interested. The result also evinced that communication is important to establish a good relation, but this has not changed during the crisis.</p>