Uppsatsens ämne är arkitekturens form, och hur den kan ge uttryck för kris. I studien behandlas exempel på samtida arkitektur, med syftet att undersöka hur arkitekturen formmässigt ger uttryck för ett förhållningssätt till klimatkris. Studiens frågeställningar berör hur arkitekturen bygger ett förhållande till betraktare och plats, samt hur arkitekturens strategier och formmässiga uttryck kan förstås i relation till den pågående klimatkrisen. Materialet består av tre objekt i Stockholm, som representerar olika arkitektoniska fält, funktioner och skalor: offentlig plats (Brunkebergstorg), bostad (Fastigheten Stettin 7) och stadsbyggande (Hagastaden). I tolkningen används teori i form av tre nyckelbegrepp: tid, rädsla och landskap, där ett antal texter definierar aspekter av begreppen som är relevanta i relation till arkitektur och form. Resultatet visar hur respektive objekt genom form, organisation och strategier på olika sätt visualiserar ett förhållningssätt till klimatkrisen. Objekten uttrycker aspekter av rädsla genom formuttryck för nostalgi, eskapism och panoptism, där dessa uttryck kopplas till rumslig konservatism, distans, makt, och kontroll. Aspekter av tid uttrycks formmässigt genom begreppen tempo, tidsfigur och ekologisk tid, och relateras till konsumtion, oförutsägbarhet, flexibilitet, bevarande, och en upptagenhet med nuet. Landskap används för att diskutera objektens förhållande till plats, historia, process och förändring.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att öka förståelsen och kunskapen om tre invandrarfamiljer vars barn är hörselskadade. Att beskriva familjernas egna erfarenheter och upplevelser i samband med beskedet om barnets handikapp samt deras anpassning till den nya situationen. I studien har använts en kvalitativ metod med hermeneutik som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Tre familjer med olika invandrarbakgrund intervjuades. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver familjerna sina erfarenheter och upplevelser i samband med beskedet om barnens hörselhandikapp? Hur har familjerna anpassat sig till den nya situationen? Vilka faktorer har påverkat familjernas anpassning i positiv riktning? De teoretiska utgångspunkter som valts för analysen är kristeorin och valda delar av copingteorin samt Antonowskys begrepp KASAM (känsla av sammanhang). Resultatet visar att beskedet om barnens hörselskada innebar en kris för de intervjuade familjerna. Tiden i samband med beskedet präglades av krisreaktioner. Familjernas berättelser ger en bild av att den kris som de genomlevt har lett till en personlig utveckling. Deras tänkesätt har förändrats och de har accepterat barnens handikapp samt anpassat sig till de förändrade livsvillkoren. Faktorer som påverkat familjernas anpassning har bland annat varit stödet och kontakten med andra människor och upplevelsen av att barnen mår bra.</p>

<p>This thesis, titled “Change, choice and conditions”, is written by Lina Skantze and Bianca Zandén. The study explores the process in which individuals’ attempt to end their criminal career, focusing on the interplay between path of life, choices, and conditions. The method is qualitative, and the empirical material consists of interviews with four young adults that all have experience of criminality. The empirical material is analyzed within a theoretical framework based on social construction, Antonovskys “Sense of coherence, SOC” and Giddens “Structuration theory” as well as existential philosophy. The authors suggest a theoretically and empirically based model illustrating the change process.</p><p>The model, developed through abduction, suggests that the process in changing ones life radically includes a number of steps such as; distance to everyday life and its habits, existential choices, new conditions, reflection around former situations and experiences, formulating a life story, new habits and routines, new and/or re-established social relationships, orientation towards new goals and a sense of meaning in life, as well as hopes and ideas about the future.</p><p>The authors conclude that there are no absolute turning points in the lives of the interviewees. Instead change happens in a complex process best described as incremental, consisting of small – and sometimes incoherent – steps. However, certain situations during the process are crucial and offer opportunity for fundamental existential choices.</p>

<p>Ämnet för denna studie var flyktingfamiljer som har levt gömda i Sverige för att undgå ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Studiens syfte var att försöka öka kunskapen om och förståelsen för gömda flyktingfamiljers situation under tiden familjerna lever gömda samt efteråt för familjer som erhållit uppehållstillstånd i Sverige. Den övergripande problemställningen var: Hur kan man förstå och beskriva situationen för gömda och före detta gömda flyktingfamiljer? Fyra teman undersöktes. Dessa var gömda familjers praktiska livssituation, familjernas nätverk, upplevelser av makt och maktlöshet, samt hur livet som gömd kan ha påverkat flyktingarna. Studien följde kvalitativ metod. Intervjuer gjordes med två flyktingföräldrar som tidigare har levt gömda med sina familjer och med två personer som har erfarenhet av att arbeta med gömda flyktingfamiljer. Studiens resultat analyserades utifrån ett mångdimensionellt perspektiv med hjälp av generell systemteori, kristeori och maktteorier. Resultatet av studien visade att gömda flyktingfamiljers praktiska livssituation upplevs som svår. Av rädsla för att bli upptäckta undviker flyktingarna att ta kontakter med omgivningen. Familjerna upplevs vara helt eller delvis maktlösa inför att kunna förändra sin situation. Situationen som gömd flykting uppfattas ha påverkat familjemedlemmarnas fysiska och psykiska hälsa negativt och långsiktigt. Efter uppehålls-tillståndet upplevs känslor som utanförskap samt förändrade personlighetsdrag hos flyktingarna.</p>

<p>Prostatacancer är den vanligaste tumörsjukdomen bland män som innebär en process där tankar och känslor har sin påverkan. Uppsatsens huvudsyfte har varit att ta reda på hur män som får sin prostatacancer diagnos upplever sin livssituation. Av intresse var att få hur deras identitet påverkats och veta vilka strategier de använder för att göra livet hanterbart. Hela arbetet genomsyrades av den fenomenologiska och den hermeneutiska vetenskapsfilosofiska positionen. Uppsatsen var en kvalitativ studie där halvstrukturerade intervjuer användes. Genom att ha intervjuat två män som har haft prostatacancer, en läkare och en kurator valdes fyra teman för analysen: familj, socialt liv/omgivning/fritid, arbete och behandlingar. I varje tema utkristalliserades identiteten och de copingstrategierna männen använder som även analyseras under varje tema. Teorin om coping, kristeorin och det psykodynamiska perspektivet användes som analysverktyg. Resultatet gav en ökad förståelse för hur männens reaktioner, tankar, känslor och agerande kan se ut vid en prostatacancer diagnos. Samtidigt gav uppsatsen en bild av hur identiteten blir påverkade och hur männen upplever detta i olika sammanhang. I uppsatsen framkom att identiteten förknippas ofta med sexualiteten. Både inom litteraturen och inom undersökningen som sådan framkom behovet av forskning inom de områden den aktuella uppsatsen berörde.</p>

<p>Syftet med studien var att öka kunskapen om och förståelsen för hiv-smittade narkomaner i kriminalvård. Den övergripande frågeställningen löd; Hur beskriver ett mindre urval av hiv-smittade narkomaner i föremål för kriminalvård sina tankar och känslor kring sin sjukdom och sin livssituation? Studien var av kvalitativ design och den vetenskapliga positionen av hermeneutisk karaktär. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med fem hiv-smittade narkomaner i kriminalvård. Tre teman var grundläggande i intervjuerna; Tankar, känslor och reaktioner kring hiv-diagnosen, Existentiella frågor, drivkraft och copingstrategier samt Bemötande i och utanför kriminalvården. Studiens teoretiska perspektiv; kristeori, existentialistisk teori, upplevelseteori och hälsoteori, valdes i syfte att nå en ökad förståelse för intervjupersonernas upplevelse av sin livssituation. Studiens resultat och analys visade att hiv-smittan fått olika konsekvenser för de intervjuade. För tre personer blev livet bättre genom sjukdomen; två av dem menade att de annars skulle varit döda. För de övriga två innebar sjukdomen i stället att döden kommit närmare och grusat alla förhoppningar om ett bättre liv. Tolkningen visade att en möjlig förklaring till de olika förhållningssätten kunde bero på skillnader i vilken inre privat betydelse sjukdomen haft för de intervjuade, samt i vilken mån de lyckats komma igenom krisen.</p>

<p>Med anledning av den finansiella kris som råder och den påverkan den haft på börs- och räntekurser världen över ansåg vi det intressant och samtidigt relevant att undersöka hur försäkringsbolag påverkas av denna situation. Vi valde försäkringsbolag då de hanterar både sina egna och sina kunders risker samt förvaltar stora portföljer. Den nuvarande ekonomiska situationen var bakgrunden till att studien genomfördes. Uppsatsen syftade till att undersöka om, och i så fall hur, försäkringsbolag anpassar och förändrar sin riskhanteringsprocess och organisation under den finansiella kris som råder. En kvalitativ metod tillämpades, där intervjuer med tre inom Sverige väletablerade försäkringsbolag genomfördes. Genom de frågor som ställdes ville vi uppnå en djupare förståelse för förändring och anpassning under kris. Under intervjuerna fann vi att alla de tillfrågade bolagen hade i förväg väl fungerade och väl utarbetade processer för hur risker hanteras. Därmed behöver de inte förändra sina rutiner och sin organisation för att anpassa verksamheten till en osäker situation i samhället.</p>

<p>En katastrofsituation är alltid unik och dess konsekvenser beroende av händelsens omfattning. När katastrofen är ett faktum är dock alltid information och kommunikation en viktig del av katastrofhanteringen och den informationstörst som uppstår gör medierna till en viktig part i kriskommunikationen.</p><p>Den omfattande och tragiska flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 följdes av en intensiv medierapportering i svensk nyhetspress. Denna studie beskriver katastrofrapporteringen som den framgår i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Östgöta Correspondenten de fem första dagarna efter händelsen. Sammanlagt analyseras 394 artiklar hämtade från tre olika genrer; ledare, nyheter och insändare. Med hjälp av kvalitativ text- och innehållsanalys studeras vilka teman, aktörer och källor som förekommer i materialet. Vidare genomförs en komparativ analys där likheter och skillnader mellan tidningarna och mellan genrer klarläggs. Resultatet diskuteras sedan utifrån medieteorier om nyhetsvärdering, medielogik och pressetiska regler.</p><p>Nyhetsartiklarna i de undersökta tidningarna domineras av sju teman och samtliga tidningar fokuserar på de personliga skildringarna. I ledarna är de olika temana av mer allmän karaktär. Kategorierna av aktörer är definierade utifrån funktion i texten och analysen resulterar i sju sådana funktioner. Den vanligaste kategorin består av personer som berättar om sina upplevelser av katastrofen. Vidare används anonyma källor frekvent i samtliga undersökta tidningar. Det är även brukligt att tidningarna använder andra medier som källor. Studiens resultat visar att tidningarnas rapportering är relativt likvärdig. De skillnader som ändå finns har sin förklaring i tidningarnas respektive identitet.</p><p>Rapporteringen kännetecknas av intensitet, konkretion och personifiering i samtliga undersökta tidningar. Vidare visar resultatet att de undersökta tidningarna intar en mer informerande roll än en granskande. Förekomsten av anonyma källor samt olika spekulationer tyder även på att snabba nyheter prioriteras före korrekta.</p> / <p>A catastrophe is always a unique situation and the consequenses are depending on its extensiveness. When the catastrophe is a fact, information and communication will be an essential part in the meaning of helping suffering and worried people to mentally recover. The immediate lack of information in such a situation makes media a crucial part in handling individual crisis via medias opportunities to communicate with authorities and the public.</p><p>The enormous tsunami with its tragic consequences in south east Asia 2004 was followed by a comprehensive mediareporting in the swedish press. In this study I will describe the reports as they were printed in Aftonbladet, Dagens Nyheter and Östgöta Correspondenten during the first five days after the dramatic event. In total I have studied and analyzed 394 articles from three different genres; the editorial page, the news and the page with printed letters to editor. Through qualitative methods and especially using text analysis I have studied different themes, those who operate and the sources. Furthermore I make a comparative analyze between the newspapers, where I study similarities and differences. The same comparison is made between the three different genres. The result is then discussed together with mediatheories about the value of news, the logic of media and pressethical rules.</p><p>The newsarticles are dominated by seven themes and all newspapers focused on the individual situation. The operators are divided into categories and the reason how to get into one or another category is depending on what kind of role the operator has in the studied article. The most common role is people who tells about their experience from the catastrophe. Furthermore is anonymous sources together with references to other media very common in all three newspapers. My result shows that the newspapers reports are relatively alike. The small differences I have found have their explanation in each newspapers identity.</p><p>The reports tend to express feelings of intensity and clearness. They are also personal. Futhermore, the result shows that the newspapers are acting as intermediaries of information more than as critics. The occurence of anonymous sources together with different speculations in common makes the journalists focus more on fast reporting than on correct reports.</p>

<p>Abstract</p><p>Författaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhälle och säkerhet, vilka producerats och distribuerats</p><p>med stöd från Krisberedskapsmyndigheten.</p><p>Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara så överhängande att en särskild myndighet inrättas med syftet att stärka hela samhällets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhällets säkerhet betraktas i uppsatsen som en form</p><p>av riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytiskt</p><p>förhållningssätt till texterna och genom att använda governmentality-teorin söker författaren analysera hur</p><p>myndigheten beskriver dagens samhälle och dess behov av vissa politiska åtgärder. En av</p><p>Krisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter är att bistå med kunskap och stöd för initierandet av privat-</p><p>offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar därför också vad texterna om samverkan mellan det</p><p>offentliga och det privata innebär för förebyggande krisberedskap och samhällelig säkerhet. En viktig slutsats är att</p><p>när en viss förståelse av samhälle, kris och säkerhet ges företräde på bekostnad av andra perspektiv, begränsas</p><p>också de reella möjligheterna till alternativa sätt att skapa säkerhet.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att utforska pedagogiken vid förskolans bemötande och lekens betydelse för barn som genomgår sorg. Vi vill genom detta arbete få kunskap om hur pedagoger bör förhålla sig till barn som sörjer. Genom att utgå från litteraturen som finns inom ämnet och intervjuer med förskollärare som vidareutbildat sig till lekarbetspedagoger, har vi studerat hur pedagoger bemöter barn som drabbats och hur lekarbetspedagogik kan hjälpa dem. Resultatet visar att barn sörjer på olika sätt och att de sörjer i perioder. Då barn inte har den verbala förmågan att utrycka sin sorg kan de istället göra det genom att till exempel leka och rita. Resultatet visar vidare på att leken enligt respondenterna är en viktig del i barns sorgearbete och att vuxna bör finnas där för barnen som genomgår sorg. Låta barnen prata när de vill prata och inte tvinga dem till det. Vuxna bör även svara ärligt på barnens eventuella frågor kring det som skett.</p>