Syfte: Studiens syfte är att studera hur svenska medier uttrycker social tillit och gemenskap under en krissituation som terrordådet i Stockholm 2017 Övergripande frågeställning: Hur framställs den sociala tilliten i svenska tidningar vid en krissituation? Underfrågor: a) Hur skildras gemenskap under och efter terrordådet i tidningsmaterial? b) Vilka handlingar och uttryck presenteras i tidningsmaterial som visar på den sociala tilliten? c) Vilka handlingar och uttryck presenteras i tidningsmaterial som visar på den institutionella tilliten? Metod och material: Innehållsanalys av svenska tidningsartiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet med grundad teori som metod Resultat: En övergripande gemenskap mellan individer och institutioner uppmuntras till i medierapporteringen och baseras till stor del på hur den sociala tilliten framställs. Medierna har möjlighet att påverka detta genom att anpassa innehållet efter situationer och normer som råder. Globaliseringens mångskiftande sidor utmanar den sociala tilliten, där främst risker och hot som exempelvis splittring i samhället försvårar mediernas roll i välfärden.

Syftet med detta examensarbete är att utforska pedagogiken vid förskolans bemötande och lekens betydelse för barn som genomgår sorg. Vi vill genom detta arbete få kunskap om hur pedagoger bör förhålla sig till barn som sörjer. Genom att utgå från litteraturen som finns inom ämnet och intervjuer med förskollärare som vidareutbildat sig till lekarbetspedagoger, har vi studerat hur pedagoger bemöter barn som drabbats och hur lekarbetspedagogik kan hjälpa dem. Resultatet visar att barn sörjer på olika sätt och att de sörjer i perioder. Då barn inte har den verbala förmågan att utrycka sin sorg kan de istället göra det genom att till exempel leka och rita. Resultatet visar vidare på att leken enligt respondenterna är en viktig del i barns sorgearbete och att vuxna bör finnas där för barnen som genomgår sorg. Låta barnen prata när de vill prata och inte tvinga dem till det. Vuxna bör även svara ärligt på barnens eventuella frågor kring det som skett.

Abstract Författaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhälle och säkerhet, vilka producerats och distribuerats med stöd från Krisberedskapsmyndigheten. Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara så överhängande att en särskild myndighet inrättas med syftet att stärka hela samhällets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhällets säkerhet betraktas i uppsatsen som en form av riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytiskt förhållningssätt till texterna och genom att använda governmentality-teorin söker författaren analysera hur myndigheten beskriver dagens samhälle och dess behov av vissa politiska åtgärder. En av Krisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter är att bistå med kunskap och stöd för initierandet av privat- offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar därför också vad texterna om samverkan mellan det offentliga och det privata innebär för förebyggande krisberedskap och samhällelig säkerhet. En viktig slutsats är att när en viss förståelse av samhälle, kris och säkerhet ges företräde på bekostnad av andra perspektiv, begränsas också de reella möjligheterna till alternativa sätt att skapa säkerhet.

Syftet med vår studie är att synliggöra pedagogers erfarenheter av hur man kan bemöta barn i kris. Vi har även valt att undersöka huruvida barns kriser och dess omfattning skiljer sig mellan olika socioekonomiska områden, vilka rutiner som finns tillgängliga på de olika förskolorna och om pedagogerna erbjuds något stöd i krisarbetet med barn. Vi har i studien utgått ifrån Pierre Bourdieus teorier om habitus, fält, kapital och social klass. Vi genomförde ett antal kvalitativa intervjuer, i olika socioekonomiska områden, med yrkesverksamma pedagoger i förskolan med gedigen erfarenhet. Resultatet visar bland annat på att de flesta pedagogerna anser att det är viktigt att ha rutiner för hur man kan gå tillväga med barn i kris och att de rutiner som finns tillgängliga på förskolan är tillräckliga. Man ser att förskolechefen har det yttersta ansvaret i situationer där man behöver göra en orosanmälan eller andra specifika situationer, vilket upplevs som en lättnad hos de svarande. Pedagogerna upplever att ett stort stöd för både personalen och de barn som befinner sig i kris finns att tillgå. De är även överens om att goda relationer med både barn och föräldrar är till stor vikt samt att man erbjuder barn i kris en trygg och förutsägbar vardag där man är lyhörd inför barnets behov. Det framkommer även att man upplever stora skillnader i barns kriser och dess omfattning beroende på det socioekonomiska området förskolan ligger i.

Problemformulering och syfte: Politiska skandaler får ofta ta stor plats i medierna. Men ibland är det medierna själva som ligger bakom att en skandal faktiskt uppstår. Även kriser kan uppstå ur skandaler. Hur stor plats som ges till skandaler och kriser i medierna, och hur de väljer att framställa dessa är betydande. Det kan bland annat bidra till att mindre plats ges åt saklig samhällsrelevant information. Medborgarnas uppfattningar och åsikter påverkas av vad medierna väljer att rapportera om, eftersom forskning har visat att det är främst medierna som vi vänder oss till för att få information om politik och samhällsfrågor.
Syftet med studien är att undersöka hur rapporteringen om Transportstyrelseskandalen såg ut i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, samt hur skandalen utvecklades till en kris.
Metod och material: Studien baserades på både en kvantitativ innehållsanalys för att få en översikt över samtliga artiklar och en kvalitativ innehållsanalys för att för att få en djupare analys av artiklarnas innehåll.
Huvudresultat: Resultatet av denna studie visar att medierna tenderade att i hög grad ägna sig åt skandal- och krisgestaltning i rapporteringen om Transportstyrelseskandalen. Undersökningen visade att det var kvällstidningarna som använde sig mest av skandalgestaltning, men även morgontidningarna ägnade sig i hög grad åt att gestalta artiklarna som skandal. Däremot var det morgontidningarna som krisgestaltade mest. Genom att använda sig av ett dramatiskt språk, häpnadsväckande rubriker, fokusera på skandalens konsekvenser, låta politiker skandalisera varandra och att benämna skandalen som en kris var också medierna med och formade skandalen/krisen.

Det blir allt vanligare att kommuner använder sociala medier i sitt kommunikationsarbete. I denna uppsats har det undersökts hur sociala medier används för spridning av krisinformation på kommunal nivå samt vilka faktorer som bidrar till att krisinformationen når kommuninvånarna. Vidare har det undersökts hur kommunernas delade krisinformation i sociala medier kan förtydligas genom aggregering till en annan plattform. Studien som innefattar intervjuer med tolv kommuner som är aktiva i sociala medier samt med tre i ämnet insatta personer visar på att sociala medier som kriskommunikationskanaler idag används i relativt liten utsträckning. Det beror, enligt kommunerna, främst på att få kriser drabbat kommunerna sedan användningen av sociala medier påbörjades. Arbetet innefattar också utvecklingen av en prototyp i vilken svenska kommuners krisinformationsflöde sammanställs på ett och samma ställe. / It is becoming increasingly common for municipalities using social media in their means of communication. This paper examines how social media is used for the dissemination of emergency information at the municipal level, also analysing the factors that contribute to that the crisis information reaches the target group.  Furthermore it's examined how the emergency information can be clarified through aggregation to a different platform. The study involves interviews with twelve social media active municipalities and three on the subject informed individuals wich shows that social media as crisis communications channels are currently used in relatively small extent. This is due to that few crises have affected the municipalities, since the use of social media begun. The work also include the development of a prototype, gathering the crisis information feed from Swedish municipalities.

Denna studie syftar till att undersöka hur chefer ser på sitt eget ledarskap samt hur de upplever att deras ledarskap påverkas av en krisartad situation, i detta fall spridningen av covid-19. Studien syftar även till att lyfta fram ett genusperspektiv på ledarskap. Studiens empiriska material är hämtat från kvalitativa intervjuer som har genomförts med åtta chefer från olika organisationer inom handelsbranschen. Av de åtta cheferna bestod hälften av män och hälften av kvinnor. Intervjupersonerna valdes ut genom ett målstyrt urval och intervjuerna genomfördes på ett semistrukturerat vis för att ge utrymme för respondenterna att svara helt utifrån sina egna perspektiv. Samt för att vi ska ha möjlighet att få en djupare förståelse inom ramen för vårt valda fenomen. Tidigare studier har visat tecken på att dagens ledarskap går att beskriva på otaligt många sätt samt att det finns många olika ledarskapsstilar att anta som ledare. Även kön kan vara en påverkande faktor på ledarskapet på grund av de strukturer och föreställningar som finns gällande det manliga och kvinnliga könet i samhället. Huruvida ledarskapet påverkats av krisartade situationer så säger tidigare forskning att det ställs andra förväntningar på ledarskapet samt ledaren i dessa situationer. Vidare visar vår studie även på en distinktion mellan chefskap och ledarskap. Det framkommer att våra respondenter främst använder sig av en demokratisk ledarskapsstil med inslag av det auktoritära och transformativa ledarskapet. Vidare framgår det att det fortfarande finns föreställningar om ledarskap som är kopplat till kön men att det är en ambivalent frågeställning. Vad gäller ledarskap i kris så visar vår empiri på att våra respondenter inte förändrar sitt ledarskap i grunden men att det sker vissa omprioriteringar i den krisartad situation som råder i vår värld idag. / This study aims to investigate how managers view their own leadership and how they feel that their leadership are affected by a crisis situation, in this case the spread of covid-19. The study also aims to highlight a gender perspective on leadership. The study's empirical material is drawn from qualitative interviews conducted with eight managers from different organizations in the trade industry. Of the eight managers, half were men and half were women. The interviewees were selected through a goal-directed selection and the interviews were conducted in a semi-structured way to allow the respondents to respond completely from their own perspectives and to have the opportunity to gain a deeper understanding within the framework of our chosen phenomenon. Previous studies have shown that today's leadership can be described in countless ways and that there are many different leadership styles to adopt as leaders. Gender can also be an influencing factor in leadership because of the structures and conceptions that exist regarding the male and female gender in society. Whether leadership has been affected by crisis situations, previous research says that other expectations are set for leadership as well as the leader in these situations. Furthermore, our study also shows a distinction between leadership and leadership. It turns out that our respondents mainly use a democratic leadership style with elements of authoritarian and transformative leadership. Furthermore, it is evident that there are still notions of leadership that are linked to gender but that it is an ambivalent issue. As far as leadership in crisis is concerned, our empiricism shows that our respondents do not fundamentally change their leadership, but that there are certain re-priorities in a crisis situation like the one prevailing in our world today.2

Bakgrund:Patienteni livets slutskedeställs inför faktum att vårdens inriktning ej är kurativ. Palliativ vård är en specialiserad vårdform ochbör ges till alla svårt sjuka och döende patienter oavsett vart de erhåller vård. Värdet av en individualiserad och personcentrerad vård i livets slutskede blir mer aktuell för att lindra den existentiella kris som kan uppstå hos patienten. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskans omvårdnad, genom interaktion och intersubjektivt utbyte,kan lindra existentiell kris och bidra till en god död för svårt sjuka och döende patienter. Metod: En allmän litteraturstudieav tolv vetenskapliga artiklar. Resultat:Tre teman identifieradesvidinnehållsanalysav artiklarna:kommunikation, relationer och utbildning. Relevansen av att sjuksköterskors omvårdnadskompetens och interaktion blev framträdande i mötet med svårt sjuka och döende patienter. Slutsats: Bekräftelse av patientens autonomi och värdighet emedan denne erhöll omvårdnad av sjuksköterskan påvisadesminska patientersexistentiella kriser. Detta ökade även möjligheten till en god död. Klinisk betydelse: Litteraturstudien påvisadeatt det existerar ett behov av att sjuksköterskor erhåller vidareutbildning och stöd i sitt arbete. Sjuksköterskor som möter svårt sjuka och döende patienter behöver en ökad insikt och förståelse i värdet av att ett holistiskt perspektiv av patienten kanresultera ien mer patientsäker och ökad person centrerad vårdvilket kan kopplas tillökad möjlighet till lindrad existentiell kris och en god död.

The aim of this study was to investigate from the perspective of professional supportive counselors and therapists how they approach adolescents in their grief and crisis management. This study was based on six semi-structured interviews with school counselors, a counselor on a youth clinic and a psychotherapist. The empirical material was then analyzed using content analysis. Results showed that the conversations are designed according to the individual need. The empirical data showed that it’s important to meet the adolescents where they are, both emotionally and based on their current wants and needs. The interviewees mean that everyone reacts differently and goes through their crisis and grief in different ways. The results also showed that a previous relationship favors the supportive conversations with the adolescent, but it’s also significant that the professional has an ability to create an alliance when meeting the youth for the first time.

En stor del av Sveriges befolkning är idag dåligt förberedda för hur ett längre strömavbrott hade påverkat kylda livsmedel. Även fast det finns torkade och konserverade livsmedel så är majoriteten fortfarande beroende av sina kylskåp. För att hitta en lösning på problemet har tre designexperiment genomförts. Genom utförliga probes och djupdykande intervjuer lades grunden för dels hur människor använder sina kylskåp men även hur en eventuell lösning hade kunnat se ut. Ett kylskåp användes i studien vars temperaturprofil observerades i flera iterationer för att undersöka hur den påverkades av att dörren öppnades. Genom ett skapande i produktdesign riktas studiens kunskapsbidrag till användare och läsare. Den lösning som designades blev en portabel frysbox som ersätter en av de redan existerande fryslådorna i både storlek och funktion. Genom att boxen nyttjas dagligen så kommer designbidraget framförallt att underlätta för de personer som inte är förberedda inför ett strömavbrott. / A large part of Sweden’s population today is poorly prepared for how a prolonged power outage would have affected chilled food. Even though there are dried and canned foods, the majority are still dependent on their refrigerators. To find a solution to the problem, three design experiments were performed. Through detailed probes and in-depth interviews, the foundation was laid for how people use their refrigerators, but also what a possible solution could have looked like. A refrigerator was used in the study whose temperature profile was observed in several iterations to investigate how it was affected by the opening of the door. Through a creation in product design, the study’s knowledge contribution is directed to users and readers. The solution that was designed was a portable freezer box that replaces one of the already existing freezer drawers in both size and function. By using the box on a daily basis, the design contribution will especially make it easier for those people who are not prepared for a power outage.