<p>Syftet med denna studie är att beskriva och analysera ungdomarnas erfarenheter av och föreställningar om delaktighet i gemenskapsgrupper i skolan. I denna studie har elever i årskurs nio intervjuats och materialet har analyserats utifrån Bourdieus teoretiska modell om det sociala rummet. I min analys av materialet fann jag fyra kategorier. Dessa var gemenskap, vänskap, delaktighet i gemenskapen och ledande positioner i skolan och i kompisgruppen. Med hjälp av dessa kategorier har jag kommit fram till att ungdomarna upplever två varianter av gemenskap, klassgemenskap och vänskapsgemenskap. Det som karaktäriserar gemenskap vare sig det handlar om klassgemenskap eller vänskapsgemenskap är att individerna i gruppen strävar efter att vara lika varandra på olika sätt som att ha lika intressen, mål, normer och värderingar. Detta reflekteras även när ungdomarna beskriver vänskap. Ungdomarna beskriver att deras val av kamrater görs utifrån intressen och personliga egenskaper vilket jag uppfattar som att individernas habitus bör överensstämma med varandras för att bli delaktig i gemenskapen. Detta återkommer också ungdomarna till när de talar om inkludering och exkludering. Gemensamma intressen, mål, normer och värderingar inkluderar individer in i gemenskapen och exkludering sker när individen inte uppfattas dela dessa med den övriga gruppen. Eftersom gemenskap uppstår via likheter blir den som inte liknar sig med de andra olik och riskera därmed att bli exkluderad från gemenskapen. Vidare anser ungdomarna att den enskilda individens delaktighet i klassen påverkas av de ungdomar som har en ledande position. För att inte bli bortglömd eller att hamna i bakgrunden anser ungdomarna att det är viktigt att våga visa sig och ta plats. Genom att uttrycka sina åsikter och att våga ta plats kan individen visa vem de är och synliggör för de andra sitt kapital och habitus och därmed avgörs det om individen har det som krävs för att bli inkluderad i gruppen.</p>

Bakgrund: Det sociala stödets inverkan på barn och ungdomars idrottsutövande är en betydelsefull faktor i strävan att uppnå inte bara goda idrottsresultat utan även en allmän positiv utveckling av fysiskt, psykiskt, socialt och kulturellt välbefinnande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utforska det sociala stödets inverkan på barn och ungdomars idrottsutövande. Design: Litteraturstudie. Metod: Författarna har använt sig av databaser och elektroniska tidskrifter för att samla in vetenskapliga artiklar på engelska. Elva artiklar valdes ut. Resultat: Studiens författare fann tre huvudteman för barn och ungdomars sociala stöd; föräldrar, kamrater och tränare. Vidare tillkom underteman av det sociala stödets funktion såsom instrumentellt stöd, känslomässigt stöd, autonomi och förebilder. Konklusion: Socialt stöd som leder till inre motivation är den drivkraft som ger positiva attityder till idrott och främjar barn och ungdomars fysiska aktivitet över tid. / Background: The influence of social support on sports for children and adolescent is a major factor for the purpose of achieving not only good sport results but also an overall positive improvement of physical, psychological, social and cultural wellbeing. Objectives: The purpose of this study was to examine the influence of social supports on sports for children and adolescents. Design: Literature review. Methods: The authors used databases and electronic journals in order to collect scientific papers published in English. Ultimately eleven articles were selected. Result: The authors of this literature review found three main themes in children and adolescents social support: parents, friends and coaches. Further sub-themes were found for social support, such as instrumental support, emotional support, autonomy and role models. Conclusion: Social support leading to instrinct motivation is the momentum giving positive attitudes for sports and promotes physical activity over time for children and adolescents.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera ungdomarnas erfarenheter av och föreställningar om delaktighet i gemenskapsgrupper i skolan. I denna studie har elever i årskurs nio intervjuats och materialet har analyserats utifrån Bourdieus teoretiska modell om det sociala rummet. I min analys av materialet fann jag fyra kategorier. Dessa var gemenskap, vänskap, delaktighet i gemenskapen och ledande positioner i skolan och i kompisgruppen. Med hjälp av dessa kategorier har jag kommit fram till att ungdomarna upplever två varianter av gemenskap, klassgemenskap och vänskapsgemenskap. Det som karaktäriserar gemenskap vare sig det handlar om klassgemenskap eller vänskapsgemenskap är att individerna i gruppen strävar efter att vara lika varandra på olika sätt som att ha lika intressen, mål, normer och värderingar. Detta reflekteras även när ungdomarna beskriver vänskap. Ungdomarna beskriver att deras val av kamrater görs utifrån intressen och personliga egenskaper vilket jag uppfattar som att individernas habitus bör överensstämma med varandras för att bli delaktig i gemenskapen. Detta återkommer också ungdomarna till när de talar om inkludering och exkludering. Gemensamma intressen, mål, normer och värderingar inkluderar individer in i gemenskapen och exkludering sker när individen inte uppfattas dela dessa med den övriga gruppen. Eftersom gemenskap uppstår via likheter blir den som inte liknar sig med de andra olik och riskera därmed att bli exkluderad från gemenskapen. Vidare anser ungdomarna att den enskilda individens delaktighet i klassen påverkas av de ungdomar som har en ledande position. För att inte bli bortglömd eller att hamna i bakgrunden anser ungdomarna att det är viktigt att våga visa sig och ta plats. Genom att uttrycka sina åsikter och att våga ta plats kan individen visa vem de är och synliggör för de andra sitt kapital och habitus och därmed avgörs det om individen har det som krävs för att bli inkluderad i gruppen.

Syftet med studien var att genom gruppintervjuer med barn studera, analysera och beskriva barnens erfarenheter och uppfattningar kring val av lek och kamrater i den fria leken på fritidshemmet.Vi har utgått från en intervjuguide och genomfört sex fokusgrupps-inspirerade intervjuer med barn i åldern 7-8 år, vi har intervjuat sju pojkar och tolv flickor på två olika fritidshem. När man intar ett genusperspektiv som vi har gjort i vår studie så handlar det om att vi genom analysen av barnens erfarenheter och uppfattningar vill öka förståelsen för hur barn skapar genus och kön i sin lek. Skolverket (2011) beskriver att skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster så att alla barn ska kunna utveckla och prova sina intressen och sin egen förmåga oberoende av könstillhörighet. Samtidigt så anser pedagoger att ett genusmedvetet förhållningssätt är svårt och utmanande samt att pedagoger många gånger förstärker stereotypa könsnormer. I denna studie har vi analyserat barnens erfarenheter och uttryck ur ett genusperspektiv. Något som blir synligt i barnens erfarenheter och uppfattningar av lek kan jämföras med ett spindelnät där flera olika aspekter sitter ihop och spelar en avgörande roll, så kan också barns genusskapande förstås, där uteslutningar, inneslutningar, normer, relationer och intressen skapar en helhetsförståelse av barnens liv på fritidshemmet.Resultatet visar att olika genusmönster existerar i barnens lek och relationer, genom barnens erfarenheter och uppfattningar kan man tyda att barnen ibland utmanar och omskapar genusnormer genom leken men att de ändå i mångt och mycket följer givna och invanda könsnormer och genom dessa också bidrar till att bevara traditionella könsmönster. / <p>Godkännande datum:2018-06-10</p>

Vår studie handlar om hur barn i åldern tre till fem talar om sina kamrater. Syftet med denna studie är att undersöka barnens tal om kamrater ur ett sociokulturellt perspektiv, samt hur kamrater bidrar till barns identitetskapande. Vi har valt att använda oss av en metod som vi kallar för samtal tillsammans med barn i samband med lek eller aktiviteter. Med hjälp av denna metod är syftet att vi ska få svar på våra frågeställningar: Hur beskriver barnen sina kamrater? Vad gör barnen med sina kamrater? Vilken betydelse uttrycker barnen att deras kamrater/kamratrelationer har för dem? Samtalen spelades in med diktafon på förskolan. Vi har valt att lägga fokus på Hundeides syn på det sociokulturella perspektivet (2006), och Ihrskogs tidigare forskning (2006) om barns identitetskapande. Analysen lyfter barns tal om sina kamrater och hur de bidrar till deras identitetsskapande. I denna del presenteras och analyseras vårt material utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att barn anser att det är viktigt att ha någon att dela sina intressen med och gemensam lek var central för barns val av kamrater. Barnen lade vikt vid kamraters personliga egenskaper och de beskrev inte sina kamrater efter yttre attribut. Resultaten visar också på att kamratrelationer är betydelsefulla för barns identitetsskapande. / Our study is about how children, aged three to five talking about their friends. The purpose of this study is to investigate the children's speech about friends from a socio -cultural perspective , as well as how friends contribute to the child's identity. We have chosen to use a method that we call for talks with children during play or activities. Using this method , the aim is that we get answers to our questions: How does the children describe their friends? What do frineds do? How important are the relationships between friends according to the children?The calls were recorded using the voice recorder at the preschool . We have chosen to focus on Hundeides view of the socio-cultural perspective (2006) , and Ihrskogs previous research (2006) on children's identity formation . The analysis highlights children's speech about their friends and how they contribute to their identity . In this section we present and analyz our material from a sociocultural perspective . The results show that children think it is important to have someone to share their interests with collective play and was central to the child's choice of companions. The children laid the emphasis on friends' personal characteristics and they did not describe their friends by external attributes . The results also show that relationships between friends are important to the child's identity.

Peer assessment is a process where learners evaluate and provide feedback on one another’s performance, which is critical to the student learning process. Earlier research has shown that it can improve student learning outcomes in various settings, including the setting of engineering education, in which collaborative teaching and learning activities are common. Peer assessment activities in computer-supported collaborative learning (CSCL) settings are becoming more and more common. When using digital technologies for performing these activities, much student data (e.g., peer feedback text entries) is generated automatically. These large data sets can be analyzed (through e.g., computational methods) and further used to improve our understanding of how students regulate their learning in CSCL settings in order to improve their conditions for learning by for example, providing in-time feedback. Yet there is currently a need to automatise the coding process of these large volumes of student text data since it is a very time- and resource consuming task. In this regard, the recent development in machine learning could prove beneficial. To understand how we can harness the affordances of machine learning technologies to classify student text data, this thesis examines the application of five models on a data set containing peer feedback from 231 students in the settings of a large technical university course. The models used to evaluate on the dataset are: the traditional models Multi Layer Perceptron (MLP), Decision Tree and the transformers-based models BERT, RoBERTa and DistilBERT. To evaluate each model’s performance, Cohen’s κ, accuracy, and F1-score were used as metrics. Preprocessing of the data was done by removing stopwords; then it was examined whether removing them improved the performance of the models. The results showed that preprocessing on the dataset only made the Decision Tree increase in performance while it decreased on all other models. RoBERTa was the model with the best performance on the dataset on all metrics used. Explainable artificial intelligence (XAI) was used on RoBERTa as it was the best performing model and it was found that the words considered as stopwords made a difference in the prediction. / Kamratbedömning är en process där eleverna utvärderar och ger feedback på varandras prestationer, vilket är avgörande för elevernas inlärningsprocess. Tidigare forskning har visat att den kan förbättra studenternas inlärningsresultat i olika sammanhang, däribland ingenjörsutbildningen, där samarbete vid undervisning och inlärning är vanligt förekommande. I dag blir det allt vanligare med kamratbedömning inom datorstödd inlärning i samarbete (CSCL). När man använder digital teknik för att utföra dessa aktiviteter skapas många studentdata (t.ex. textinlägg om kamratåterkoppling) automatiskt. Dessa stora datamängder kan analyseras (genom t.ex, beräkningsmetoder) och användas vidare för att förbättra våra kunskaper om hur studenterna reglerar sitt lärande i CSCL-miljöer för att förbättra deras förutsättningar för lärande. Men för närvarande finns det ett stort behov av att automatisera kodningen av dessa stora volymer av textdata från studenter. I detta avseende kan den senaste utvecklingen inom maskininlärning vara till nytta. För att förstå hur vi kan nyttja möjligheterna med maskininlärning teknik för att klassificera textdata från studenter, undersöker vi i denna studie hur vi kan använda fem modeller på en datamängd som innehåller feedback från kamrater till 231 studenter. Modeller som används för att utvärdera datasetet är de traditionella modellerna Multi Layer Perceptron (MLP), Decision Tree och de transformer-baserade modellerna BERT, RoBERTa och DistilBERT. För att utvärdera varje modells effektivitet användes Cohen’s κ, noggrannhet och F1-poäng som mått. Förbehandling av data gjordes genom att ta bort stoppord, därefter undersöktes om borttagandet av dem förbättrade modellernas effektivitet. Resultatet visade att förbehandlingen av datasetet endast fick Decision Tree att öka sin prestanda, medan den minskade för alla andra modeller. RoBERTa var den modell som presterade bäst på datasetet för alla mätvärden som användes. Förklarlig artificiell intelligens (XAI) användes på RoBERTa eftersom det var den modell som presterade bäst, och det visade sig att de ord som ansågs vara stoppord hade betydelse för prediktionen.

En utökad förståelse för vad brottsbenägenhet är och vilka faktorer som påverkar den är ett viktigt första steg för att kunna förebygga hög brottsbenägenhet i befolkningen samt för att hantera aktuell brottsproblematik. Inom Situationell handlingsteori (SAT) definieras individens brottsbenägenhet som hennes lagrelevanta moral och förmåga att utöva självkontroll. Brottsbenägenhet påverkas av en mängd olika faktorer och den moraliska kontext som individen befinner sig i förefaller vara en av de mest centrala. Familjen och kamratgruppen är båda inflytelserika moraliska kontexter som kan påverka individens handlande och forskning visar att de har olika mycket inflytande i olika skeden i livet. Utifrån MINDS materialet undersöks förhållandet mellan familjens och kamratgruppens samband med brottsbenägenheten i 14–15 års ålder. Därutöver testas huruvida föräldrarnas uppfostringsstil samt graden av socialt kapital spelar en viktig roll för respektive kontexts inflytande på brottsbenägenheten.För att besvara forskningsfrågorna formulerades fem hypoteser som testas med en multipel linjär regressionsanalys.Resultaten visar att både föräldrarnas utövande av kontroll och umgänge med kriminella kamrater har ett signifikant samband med brottsbenägenhet i 14–15 år ålder. Dock visar sig umgänge med kriminella kamrater ha ett betydligt starkare samband med brottsbenägenhet än föräldrakontroll. Därav framträder kamratgruppen som en mer inflytelserik moralisk kontext än föräldrarna beträffande brottsbenägenhet i 14–15 års ålder. Socialt kapital visar sig ha ett signifikant samband med brottsbenägenhet, även när modellerna kontrollerar för föräldrakontroll, umgänge med kriminella kamrater och uppfostringsstil. Detsamma gäller inte för föräldrarnas uppfostringsstil vars samband med brottsbenägenheten varken är signifikant enskilt eller när modellen kontrollerar för övriga variabler. Uppsatsens resultat tydliggör flera intressanta möjligheter till vidare forskning om brottsbenägenhet samt har en rad implikationer för långsiktigt brottsförebyggande arbete. / A more comprehensive understanding of what crime propensity is, and which factors influence it, is an important step towards improving prevention of high crime propensity in the population as well as dealing with contemporary crime problems. In Situational action theory (SAT) an individual’s crime propensity is defined as his or her law-relevant morality and ability to exercise self-control. Although many factors can influence crime propensity, the moral context of situations seem to be one of the most crucial. Both family and peers constitute influential moral contexts in adolescents lives and their respective influence may vary in different stages of development. Based on the MINDS material, this paper tests the relationship between family and peers in influencing adolescents’ crime propensity at 14-15 years of age. The influence of social capital and parenting style on crime propensity is also tested in relation to family and peers. In order to answer the research questions five hypothesis were tested with multiple OLS regressions. The results show that both parental control and deviant peers correlate significantly with crime propensity at age 14-15 although the relation between peers and crime propensity is significantly stronger. This leads us to the conclusion that the peer group constitutes a more influential moral context than the parents in influencing crime propensity at age 14-15. Social capital correlates significantly with crime propensity, even when models control for parental control, deviant peers, and parenting style. This is not the case with parenting style which show no significant association with crime propensity. The results highlight several interesting avenues for future research into crime propensity and have several implications for crime prevention in practice.