The intent of this bachelor thesis is to specify the reasons why the young adult audience consumes the Swedish television quiz programs Alla mot alla and På spåret, which needs the programs might fulfill and the difference between the two programs. The study also reflects on the difference between similar quiz programs on commercial vs. public service television. To accomplish any results this study has completed six qualitative and semi-structured interviews. The respondents are in the age of 20 to 30 years and they all have consumed each show on a regular basis before the interviews have taken place. The young adult audience strives to obtain information, knowledge and entertainment from both of the two programs, but notices distinct differences in the use of language, humor and facts. The study also shows that the quiz programs fulfills the cognitive and emotional needs, but in different ways. The study relates to the uses and gratification theory and the genre theory. / Denna studie har analyserat hur den unga vuxna publiken ser på de svenska frågesportprogrammen På spåret och Alla mot alla, som verkar under Sveriges Television respektive Kanal 5. För att ta reda på det har sex kvalitativa forskningsintervjuer genomförts, där respondenterna i fråga är i 20 till 30 års ålder. Respondenterna har tittat på respektive frågesportprogram på regelbunden basis innan intervjuerna ägt rum. Syftet med studien har varit att reda ut varför den unga vuxna publiken tar del av frågesportprogrammen, vilka behov programmen uppfyller, vilka skillnader den unga vuxna publiken upplever samt hur de ser på public service kontra kommersiell tv. Det med dessa program som utgångspunkt. Studien har förhållit sig till uses and gratifications-teorin samt genreteorin. Det som studien kan visa är att den unga vuxna publiken kollar på frågesportprogrammen för att ta del av information, underhållning och kunskap. Studien visar också att frågesportprogrammen uppfyller de emotionella och kognitiva behoven, men på varierande sätt. Den unga vuxna publiken observerar ett flertal skillnader programmen emellan. Den största skillnaden är programmens genredefinition, då svaren tyder på att Alla mot alla anses vara en game show, medan På spåret anses vara en quiz show. Studien kan också konstatera att den unga vuxna publiken upplever tydliga skillnader, exempelvis språkbruk och jargong, mellan program som verkar under public service och kommersiella bolag.

Diese Studie stellt die Messung des Wirkungsquerschnitts der elektroschwachen Einzel-Top-Quark-Produktion im t-Kanal vor, bei der das Top-Quark semileptonisch zerfällt. Die Studie basiert auf 4.7 fb^{-1} an Daten aus Proton-Proton-Kollisionen, die vom ATLAS-Detektor am Large Hadron Collider im Jahr 2011 aufgezeichnet wurden. Die ausgewählten Ereignisse beinhalten zwei hochenergetische Jets, von denen einer als von einem b-Quark stammend identifiziert wurde, sowie ein hochenergetisches Elektron oder Myon und fehlende Transversalenergie. Der Fall von drei und vier Jets wird ebenfalls betrachtet, aber schließlich verworfen, da ihre Miteinbeziehung die Präzision des Ergebnisses herabsetzt. Die Ereignisrekonstruktion erfolgt durch einen Chi-Quadrat-basierten kinematischen Fit mit W-Boson- und Top-Quark-Massenzwangsbedingungen. Der Wert des Chi-Quadrat in jedem Ereignis dient dazu, das Ereignis als signal- oder untergrundähnlich zu klassifizieren. Der Wirkungsquerschnitt wird mittels eines template-basierten Maximum-Likelihood-Fits an die Verteilung, die die beste Trennschärfe besitzt, extrahiert: Die Verteilung is derart gewählt, dass die Formunterschiede zwischen Signal und Untergrund bezüglich der Kinematik des typischen leichten Vorwärtsjets des t-Kanals ausgenutzt werden. Eine Beobachtung des Single-Top-t-Kanal-Prozesses mit einer Signifikanz von 5.7 Sigma wird erreicht, und der Wirkungsquerschnitt wird zu 111^{+29}_{-28} pb gemessen. Unter der Annahme |Vtb|^{2} >> |Vtd|^{2} + |Vts|^{2} sowie einer (V-A)-, CP-erhaltenden Wechselwirkung, und unter Berücksichtigung von möglichen anomalen Kopplungen am W-t-b-Vertex, wird der Wert des entsprechenden CKM-Matrixelements mal einem anomalen Formfaktor zu |Vtb*f^{L}_{1}| = 1.30^{+0.13}_{-0.16} bestimmt. Dies führt zu einer unteren Grenze im Standardmodell-Szenario 0 / This study presents the cross-section measurement of electroweak single-top quark production in the t-channel with a semi-leptonically decaying top quark. The study is based on 4.7 fb^{-1} of proton-proton collision data recorded with the ATLAS detector at the Large Hadron Collider in the year 2011. Selected events contain two highly energetic jets, one of which is identified as originating from a beauty quark, as well as a highly energetic electron or muon and transverse missing energy. The case of three and four jets is also considered but eventually discarded since their inclusion degrades the precision of the result. The event reconstruction is done with a chi-square-based kinematic fit using W boson and top quark mass constraints. The chi-square value in each event serves to classify the event as a signal-like or background-like process. The cross-section is extracted by performing a template-based maximum likelihood fit to the distribution that displays the best discriminatory power: This distribution is chosen such that the shape differences between signal and background with respect to the typical forward light jet kinematics of the t-channel are exploited. An observation of the single-top t-channel process with a significance of 5.7 Sigma is obtained, and the cross-section is measured to be 111^{+29}_{-28} pb. Assuming |Vtb|^{2} >> |Vtd|^{2} + |Vts|^{2} as well as a (V-A), CP-conserving interaction, and allowing for the presence of anomalous couplings at the W-t-b vertex, the associated value of the CKM matrix element times an anomalous form factor is determined as |Vtb*f^{L}_{1}| = 1.30^{+0.13}_{-0.16}. The corresponding lower limit in the standard model scenario 0

<p>Göta Kanal är för många människor en turistattraktion och en vattenled för semesterfirare. Färre vet att den byggdes som handelsled och för att säkerställa den svenska importen under krigstider. Göta kanal byggdes under åren 1813-1832 av bl.a. svenska arbetare, svenska militärer och ryska desertörer. Myten om att kanalen byggdes av ryska krigsfångar dementerar denna uppsats. Mycket tyder på att de istället var desertörer från Ryssland. Uppsatsen visar på hur dessa ryska män som arbetade vid kanelen mot togs av den svensk lutherska kyrkan. I Ryssland var och är majoriteten av befolkningen ryssortodox. Detta arbete ska försöka belysa och ge en första inblick i vilka det var som kom. Samt att ge en första förståelse i hur de integrerades i Svenska kyrkan och om de anammade den lutherska tron eller om de fick utöva sin ortodoxa tradition. Detta arbete är ett pionjärarbete och en första studie i att kartlägga de ryssar som arbetade med anläggandet av Göta Kanal och som bodde i Östergötland, och Söderköpingstrakten. De församlingar i Söderköpingstrakten som jag valt att fördjupa mig i är; S:t Laurentii (då kallad Söderköping), Skönberga, Drothem och Västra Husby. Övriga församlingar i Söderköpingstrakten har jag inte fördjupat mig i, eftersom inga naturliga förflyttningar skett till eller från dem som jag kunnat följa.</p><p>Efter färdigställandet av kanalen sökte troligen flera av familjerna arbete vid kanalen eller som drängar på gårdar omkring Söderköping.</p><p>Arbetet med insamling av information och kunskap om dessa människor är inte slut i och med denna uppsats. Utsikterna för att finna mer intressant information anses av mig som goda. Det finns stort behov av att kontrollerna andra akter än dem som denna uppsats tar upp.</p><p>Att söka efter människors rötter kan upplevas som att människorna återigen blir levande i någon bemärkelse och en önskan att få lära känna dem ännu mer. Dessa ryssar som jag har fått följa kom till Sverige av någon anledning, arbetade troligen i hopp om att få en bättre tillvaro. Deras tillvaro blev inte i allt att döma någon lyx tillvaro, utan många av dem levde under knappa förhållanden.</p> / <p>For many people, Göta Canal is a tourist attraction for people on their holiday. Not so many know that the canal was originally built for trade purposes and to secure the Swedish import during times of war. Göta Canal was built 1813-1832 by Swedish workers, Swedish soldiers and Russian deserters. This essay denies the myth saying that the canal was built by Russian prisoners of war. Instead it indicates that they were deserters from Russia. The essay shows how these Russian men were greeted by the Swedish Lutheran Church. In Russia, the majority of the people belonged to the Russian Orthodox Church. This essay’s purpose is to give a first insight about who the people were that came from Russia to Sweden to work with the canal. It will also give a basic understanding about how they were integrated into the Swedish Church and if they accepted the Lutheran beliefs or if they were allowed to practise their Orthodox traditions. This essay is the very first study of all the Russians who worked with Göta Canal and lived in the county “Östergötland” close to the city “Söderköping”. The congregations in Söderköping that I’ve chosen to study closer are “S:t Laurentii” (during that time called Söderköping), “Skönberga”, “Drothem” and “Västra Husby”. I have excluded the other congregations since I haven’t been able to find any Russians moving to their areas. When the building of Göta Canal was finished, many of the families probably sought other work - either at the canal or at farms around Söderköping. I believe that the prospects to find more interesting information about these people are very good. There is a great need to control the files that this essay doesn’t take part of. To seek the roots of people can give a feeling of them coming back to life and a wish of getting to know them better. The Russians that I’ve followed came to Sweden for a reason, probably in hope of a better life. But their life didn’t become as good as they hoped for since many of them lived under very poor circumstances.</p>

Göta Kanal är för många människor en turistattraktion och en vattenled för semesterfirare. Färre vet att den byggdes som handelsled och för att säkerställa den svenska importen under krigstider. Göta kanal byggdes under åren 1813-1832 av bl.a. svenska arbetare, svenska militärer och ryska desertörer. Myten om att kanalen byggdes av ryska krigsfångar dementerar denna uppsats. Mycket tyder på att de istället var desertörer från Ryssland. Uppsatsen visar på hur dessa ryska män som arbetade vid kanelen mot togs av den svensk lutherska kyrkan. I Ryssland var och är majoriteten av befolkningen ryssortodox. Detta arbete ska försöka belysa och ge en första inblick i vilka det var som kom. Samt att ge en första förståelse i hur de integrerades i Svenska kyrkan och om de anammade den lutherska tron eller om de fick utöva sin ortodoxa tradition. Detta arbete är ett pionjärarbete och en första studie i att kartlägga de ryssar som arbetade med anläggandet av Göta Kanal och som bodde i Östergötland, och Söderköpingstrakten. De församlingar i Söderköpingstrakten som jag valt att fördjupa mig i är; S:t Laurentii (då kallad Söderköping), Skönberga, Drothem och Västra Husby. Övriga församlingar i Söderköpingstrakten har jag inte fördjupat mig i, eftersom inga naturliga förflyttningar skett till eller från dem som jag kunnat följa. Efter färdigställandet av kanalen sökte troligen flera av familjerna arbete vid kanalen eller som drängar på gårdar omkring Söderköping. Arbetet med insamling av information och kunskap om dessa människor är inte slut i och med denna uppsats. Utsikterna för att finna mer intressant information anses av mig som goda. Det finns stort behov av att kontrollerna andra akter än dem som denna uppsats tar upp. Att söka efter människors rötter kan upplevas som att människorna återigen blir levande i någon bemärkelse och en önskan att få lära känna dem ännu mer. Dessa ryssar som jag har fått följa kom till Sverige av någon anledning, arbetade troligen i hopp om att få en bättre tillvaro. Deras tillvaro blev inte i allt att döma någon lyx tillvaro, utan många av dem levde under knappa förhållanden. / For many people, Göta Canal is a tourist attraction for people on their holiday. Not so many know that the canal was originally built for trade purposes and to secure the Swedish import during times of war. Göta Canal was built 1813-1832 by Swedish workers, Swedish soldiers and Russian deserters. This essay denies the myth saying that the canal was built by Russian prisoners of war. Instead it indicates that they were deserters from Russia. The essay shows how these Russian men were greeted by the Swedish Lutheran Church. In Russia, the majority of the people belonged to the Russian Orthodox Church. This essay’s purpose is to give a first insight about who the people were that came from Russia to Sweden to work with the canal. It will also give a basic understanding about how they were integrated into the Swedish Church and if they accepted the Lutheran beliefs or if they were allowed to practise their Orthodox traditions. This essay is the very first study of all the Russians who worked with Göta Canal and lived in the county “Östergötland” close to the city “Söderköping”. The congregations in Söderköping that I’ve chosen to study closer are “S:t Laurentii” (during that time called Söderköping), “Skönberga”, “Drothem” and “Västra Husby”. I have excluded the other congregations since I haven’t been able to find any Russians moving to their areas. When the building of Göta Canal was finished, many of the families probably sought other work - either at the canal or at farms around Söderköping. I believe that the prospects to find more interesting information about these people are very good. There is a great need to control the files that this essay doesn’t take part of. To seek the roots of people can give a feeling of them coming back to life and a wish of getting to know them better. The Russians that I’ve followed came to Sweden for a reason, probably in hope of a better life. But their life didn’t become as good as they hoped for since many of them lived under very poor circumstances.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Im Rahmen dieser Arbeit werden haftstellen-basierte Speicherzellen als mögliche Alternative zum bestehenden Floating-Gate Konzept untersucht. Hierbei wird zunächst mittels Simulation und ausgewählten Messverfahren das Verständnis der Funktionsweise vertieft. Der darauffolgende Abschnitt befasst sich mit der Verbesserung der elektrischen Eigenschaften, basierend auf Änderungen der verwendeten Materialien und dem räumlichen Aufbau. Abschließend erfolgt die Untersuchung der Anwendbarkeit des Zellkonzeptes in hochdichten Zellenfeldern.

Im Rahmen dieser Arbeit werden haftstellen-basierte Speicherzellen als mögliche Alternative zum bestehenden Floating-Gate Konzept untersucht. Hierbei wird zunächst mittels Simulation und ausgewählten Messverfahren das Verständnis der Funktionsweise vertieft. Der darauffolgende Abschnitt befasst sich mit der Verbesserung der elektrischen Eigenschaften, basierend auf Änderungen der verwendeten Materialien und dem räumlichen Aufbau. Abschließend erfolgt die Untersuchung der Anwendbarkeit des Zellkonzeptes in hochdichten Zellenfeldern.:Kurzfassung Abstract 1 Einleitung 2 Grundlagen aktiver Halbleiterelemente 2.1 Die MOS-Struktur 2.2 Der MOS-Feldeffekt-Transistor 2.3 Nichtflüchtige Festkörperspeicher 2.4 Speicherarchitekturen 2.5 Charakterisierungsmethoden von Halbleiter-Speicherelementen 3 Defektbasierte Ladungsspeicherung in dielektrischen Schichten 3.1 Physikalische Grundlagen von Haftstellen 3.2 Betrachtung der vertikalen Ladungsverteilung mit Hilfe von Simulationen 3.3 Ableitung der vertikalen Ladungsverteilung aus Messungen 4 Elektrisches Verhalten einer haftstellen-basierten Speicherzelle 4.1 Auswirkung von inhomogen verteilter Ladung in der Speicherschicht 4.2 Auswirkungen von Al2O3-Topoxid auf das Zellverhalten 4.3 Auswirkung des Steuerelektrodenmaterials auf das Zellverhalten 4.4 Einfluss von Kanal- und Source/Drain-Dotierung 5 Integration in eine stark skalierte NAND Architektur 5.1 Auswirkung struktureller Effekte auf die Speicherzelle 5.2 Störmechanismen beim Betrieb von stark skalierten NAND-Speichern 6 Zusammenfassung und Ausblick 6.1 Zusammenfassung 6.2 Ausblick Danksagung Lebenslauf Symbol- und Abkürzungsverzeichnis Literaturverzeichnis