Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för kvinnliga chefers upplevelser av möjligheter och hinder i sin karriär i en mansdominerad organisation. Vi vill även undersöka inom vilka livssfärer dessa hinder och möjligheter uppstår. Vi ställer frågor om hur kvinnliga chefer upplever sin karriär i en mansdominerad organisation samt vilka möjligheter och hinder de upplevt och stött på under sin karriär och hur kvinnliga chefer kan skapa en balans mellan de olika livssfärerna, arbetsliv och privatliv. Studien är av kvalitativ art och tar sig an syftet med inspiration från ett narrativt synsätt för att på bästa möjliga sätt förstå deltagarnas personliga berättelser. Datainsamlingsmetoden har skett genom ett tiotal semistrukturerade intervjuer där resultatet visade att möjligheter och hinder främst konstitueras i arbetsorganisationen, att betydelsen av stöd, både från chefer och från privatlivet visade sig vara betydelsefullt och att privatlivet inte påverkar karriären negativt i lika hög grad som karriären påverkar privatlivet. / The purpose of this study is to create a deeper understanding for women managers and how they have experience opportunities and obstacles during their career in a male-dominated organization. We would also examine in which part of life this opportunities and obstacles really exist. We are investigating questions about how women managers experience their career in a male-dominated industry, what opportunities and obstacles they met during their career and also how women managers create a work life balance. This study is based on qualitative data and aims to describe the purpose from a narrative approach. The data have been collected from ten unstructured interviews, the result showed that opportunities and obstacles mainly occurs inside the work organization, and that the support from managers, but also from the private life is very important. The result also showed that the private life does not affect the career negatively as much as career affect the private life.

Background/problem: Historically, the audit and finance industry have been dominated by men but today the majority of the co-workers are women. Despite this progress, women in both industries are still underrepresented in top positions and are still facing problems in their career advancement. Purpose: The aim of the study is to describe and explain similarities and differences between women’s experienced career opportunities in the audit and finance industry. Method: 12 hypotheses have been derived from previous studies and theories. The hypotheses were tested using telephone surveys with 79 women from the audit industry and 81 women from the finance industry. Conclusion: Women in the accounting profession experience that they have better career opportunities than women in the finance industry. The main factors that influence women in the audit industry are age, family, health, previous working experience and promotion. Where as in the finance industry age, previous working experience and ambition are the primary factors that influence women’s career opportunities. / Bakgrund/problem: Revisions- och finansbranschen har historiskt sett varit mansdominerade branscher men är idag yrken där en övervägande del är kvinnor. Trots utvecklingen är kvinnor inom båda branscherna underrepresenterade på toppositioner och många kvinnor möter hinder för att göra karriär. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och förklara likheter och skillnader mellan kvinnors upplevda karriärmöjligheter i revisions- och finansbranschen. Metod: 12 hypoteser har härletts utifrån tidigare studier och forskning. Hypoteserna har testats genom telefonenkäter med hjälp av 79 kvinnor från revisionsbranschen och 81 kvinnor från finansbranschen. Slutsats: Kvinnor i revisionsbranschen upplever att de har något bättre karriärmöjligheter än kvinnor i finansbranschen. De främsta faktorerna som påverkar kvinnors karriärmöjligheter i revisionsbranschen är ålder, familj, hälsa, arbetslivserfarenhet och befordran. I finansbranschen är ålder,arbetslivserfarenhet och ambitionsnivå de primära faktorerna för finanskvinnors karriärmöjligheter.

Denna jämförande studie ser på hur karriärmän och karriärkvinnor och deras kompetens konstrueras i svensk media. Analysmaterialet består av åtta artiklar från tidningen Karriär. Studiens syfte är att undersöka hur karriärkvinnor och karriärmän representeras och hur deras kompetens konstrueras i svensk media. Mot bakgrund av att arbetsmarknaden är ojämställd vill vi se om det finns någon skillnad mellan hur respektive kön representeras i artiklarna. För att se hur karriärpersoner konstrueras i media använder vi metoden CDA, kritisk diskursanalys. Studiens teoretiska ramverk utgörs av definitioner av begreppen karriär och kompetens samt av teorier om kulturteoretiskt perspektiv, representation och genussystem. Artiklarna har analyserats utifrån analysbegreppen lexikala val och utelämningar, samt analysfrågor som formats utifrån begreppet kompetens och Lindelöws kompetensmodell. Dessa analysverktyg har möjliggjort en kvalitativ kritisk studie av språket i artiklarna. Utifrån olika mönster som går att tyda i språket i artiklarna har materialet delats in i fyra olika diskursiva teman; män är mer kompetenta än kvinnor, privatliv är en kvinnosak, kvinnor får sin karriär och hängivna män gör allt för sina förtjänade karriärer. Flera av dessa teman går att koppla till hur kärriärpersonerna framstår som kompetenta utifrån studiens teoretiska ramverk och tidigare forskning. Studiens resultat visar att män framstår som mer kompetenta än kvinnor. Detta bland annat på grund av att de har en mer heltäckande kompetens utifrån att olika delar av texten implicit och explicit antyder att män är mer kompetenta och mer lämpade att göra karriär. Resultatet visar även flera olikheter i representationen av karriärmän och karriärkvinnor. / This study views how career men and career women and their competence is constructed in Swedish media. The material in this study is based on eight different articles from the Swedish magazine Karriär. The purpose of the study is to investigate how career men and career women and their competence is constructed in Swedish media. With a background of that the Swedish labour market is unequal, we want to investigate if there are any differences about how gender is represented in the articles. To be able to examine how this is constructed in the Swedish media the method CDA, Critical Discourse Analysis is used. The theoretical framework is based on the definition of the concepts of career and competence and of the theories of; cultural theory, representation and the gendersystem. The articles have been analyzed based on the analytical concepts of suppression, lexicalization and on the definition of competence and Lindelöw’s competency model. These analytical tools have made it possible to do an qualitative critical discourse analysis of the language in the articles. Based on the patterns that has been interpreted from the language in the articles, the material has been divided into four thematic discourses; men are more competent than women, private life is a women’s matter, women receive their career and devoted men do everything for their earned careers. The most essential theme is that men are more competent than women. The study mainly shows that men appears to have more competence than women. This is because of that men seem to have a more comprehensive competence based on that different parts of the texts implicitly and explicitly implies that men are more competent and better suited for doing a career. The results also shows multiple differences in the representation of career men and career women.

Syftet med studien är att studera kvinnliga akademikers upplevelser av möjlighet till akademisk karriär. Studien besvarar följande frågeställningar: Hur uppfattar kvinnliga akademiker karriärstrukturen vid lärosätet utifrån ett genusperspektiv? Vilka möjligheter och hinder till karriärutveckling har kvinnliga akademiker identifierat och kan de i sådana fall kopplas till kön/jämställdhet? För att besvara vårt syfte och våra frågeställningar används en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med kvinnor vid det berörda lärosätet. De teoretiska utgångspunkter som används för att analysera det empiriska materialet är Yvonne Hirdmans genussystem och Rosabeth Moss Kanters förklaringsmodell. Resultatet visar att kvinnor vid lärosätet upplever möjligheten till akademisk karriär som begränsad eftersom karriärstrukturen vid lärosätet är anpassad efter en manlig norm, vilket får en hindrande effekt för kvinnors karriärutveckling. Vidare bekräftar resultatet tidigare forskning som visar på att kvinnor möter hindrande faktorer kopplade till kön när de försöker avancera i karriären. / The aim of this study is to investigate female academics’ experiences of the opportunity for academic career. The study answers the following research questions: How do female academics perceive the career structure by the university from a gender perspective? Which opportunities and obstacles to career development did they identify and can they be connected to gender/gender equality? In order to answer our aim and our research questions a qualitative method is used in the form of semi-structured interviews with women at the university concerned. The theoretical starting points used to analyze the empirical material are Yvonne Hirdman’s gender system and a model by Rosabeth Moss Kanter. The result shows that women at the university experience the opportunity for academic career as limited since the career structure is adapted to a male norm, which contributes to an impeding effect on women’s career development. Furthermore, the result confirms previous research that shows women face impeding factors linked to gender when trying to advance in their careers.

Bakgrund Revisionsbranschen   präglas av en hög personalomsättning vilket   har resulterat i att antalet kvalificerade revisorer sedan 2005 minskat med 20 %. Detta   är ett problem för revisionsbyråer då de   satsar mycket resurser på anställda   som sedan lämnar innan de hunnit uppnå auktorisation. Representanter   från Big 4-byråer beskriver att   revisorsassistenter erhåller attraktiva kompetenser som är intressanta för   rekryterare i andra branscher. Revisorsassistenter är medvetna om detta och   använder således yrket som en språngbräda. Syfte Syftet med studien är att utforska varför ett   arbete som revisorsassistent   fungerar som en karriärmässig språngbräda. Metod Studien har tillämpat   en intervjumetod med en huvudsaklig deduktiv ansats med induktiva inslag. För   datainsamlingen har sammantaget 17 semistrukturerade intervjuer genomförts   med respondenter från fyra olika intervjugrupper. Slutsats På grund av den stora   mängden utbildning som ges på revisionsbyråer erhåller revisorsassistenter en   rad kunskapsmässiga kompetenser som är attraktiva för rekryterare utanför   branschen. Revisorsassistenter blir även attraktiva till följd av branschens   arbetsklimat, som präglas av en intensiv högsäsong som bidrar till att   revisorsassistenter lär sig hantera stress och arbeta på ett effektivt sätt.   Studien indikerar även att revisorsassistenter utvecklar en god social   kompetens som värderas högt av rekryterare. / Introduction The audit industry is affected by a high employee turnover   that has resulted in a 20 % loss of certified public accountants since the year 2005. This is a problem for audit firms since they invest a lot of resources in educating their employees, who in turn leave the industry before they achieve their authorization. Representatives from the Big 4 describe that audit assistants acquire attractive knowledge which are appealing for recruiters in other lines of business. Audit assistants are aware of this which results in them using the job as a stepping stone in to other industries. Purpose    The purpose of the study is to examine why an employment as an audit assistant works as a stepping stone in to other industries. Method The study applies an interview method with a mainly deductive approach. To collect data the authors have carried out 17 interviews in total, with respondents from four different interview groups. Conclusion The findings of the study is that the large amount of internal education that the firms provide results in audit assistants gaining lots of attractive knowledge. Audit assistants also become attractive because of the industry’s work climate. The audit industry is affected by an intense peak season which teaches the audit assistants to cope with stress and to work efficient. The study also  indicates  that  audit  assistants  develop  social skills which are highly attractive in the eyes of recruiters.

<p>Kvinnors kriminalitet har länge varit ett eftersatt forskningsområde, i synnerhet i Sverige. Den forskning som finns beskriver i stor utsträckning kvinnan som passiv och/eller som brottsoffer. Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka kvinnors syn på sin delaktighet i den egna kriminella karriären. Studien har också undersökt kvinnornas förståelse av sin kriminalitet, vilka möjligheter respektive hinder de har haft under sin uppväxt och om de anser sig fattat viktiga val som lett till kriminalitet. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts och analyserats med hjälp av Goldbergs stämplingsteori, Bergströms teori om kriminalitet som livsstil och till viss del utifrån tidigare forskning. I studien har det framkommit att kvinnorna överlag har känt sig delaktiga och att de alla de facto har varit delaktiga i sin kriminella karriär. Alla kvinnor ansåg sig ha en förståelse av sin kriminalitet när de såg tillbaka på den. Det mesta tyder på att de under tiden de utförde sin kriminella handling hade en förståelse av sin kriminalitet. Vissa resultat kan dock tolkas som att de inte hade det. Under uppväxten upplevde majoriteten av respondenterna fler hinder än möjligheter men det har varit svårt att få fram exakta uppgifter om uppväxtförhållandena i denna studie. Kvinnorna betraktade sig inte som offer utan som subjekt, det vill säga de ansåg att de hade gjort egna val som lett till kriminalitet.</p>

<p>Denna uppsats undersöker hur en utveckling av en medial identitet går till. Vilka faktorer får en medieidentitet att ändra dess mediala bild och framtoning? För att besvara denna fråga studerar jag en artistkarriär som har genomgått stora förändringar, vilka har inneburit att även dess medieidentitet kraftigt förändrat framtoning. Artistkarriären jag har valt att studera närmare är förgrundsfiguren från Latin Kings, Douglas ”Dogge” Leóns. Metoden för att genomföra denna studie grundar sig i textanalys av de mediala framträdanden Dogge gjort i sin karriär.</p> / <p>This paper examines how a development of a mediated identity come about. Which factors get’s a mediated identity to change it’s public picture or image? To answer this question I studie an artist career with a very substantial development. The career I have choosen to follow is the one of Douglas ”Dogge” Leóns from the band Latin Kings. The method to make this paper work is text analysis of his apperance in swedish media during his career.</p>

<p>Fokusera på det du är bra på och ordna med hjälp med det du är mindre bra på. Det är ett genom-gående tema i de svar jag fått på frågan om hur man som individ kan lyckas i karriären när man har koncentrationssvårigheter.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man med koncentrationssvårigheter kan komma in på arbetsmarknaden, stanna kvar där och ha en framgångsrik karriär enligt sin egen värdering. Frågeställningarna vad kan individen göra själv och vad kan omgivningen göra har varit uppsatsens fokus som har ett tolkande synsätt och narrativ metod. Berättelserna från människor som antingen själva har koncentrationssvårigheter eller arbetar med människor som det har analyserats med hjälp av teorier om motivation, stämpling och normalisering.</p><p>En slutsats från berättelserna är att positiva stimuli är viktiga för människor med koncentrationssvårigheter så att de jobbar med sådant som de tycker är stimulerande plus att man anpassar miljön och omgivningen efter deras individuella behov. En annan slutsats är att normen i samhället behöver ändras så att människor med koncentrationssvårigheter accepteras som de är istället för att stämplas. Ett sätt att ändra den normen och vidga vad som anses som normalt är att även privata företag ser människor med koncentrationssvårigheter som en tillgång. Alltför många kreativa idéer, uppfinningar och problemlösningar förloras annars. Att ta till vara dessa människors förmåga är till fördel för såväl individen, näringslivet som samhället.</p>

Denna uppsats undersöker hur en utveckling av en medial identitet går till. Vilka faktorer får en medieidentitet att ändra dess mediala bild och framtoning? För att besvara denna fråga studerar jag en artistkarriär som har genomgått stora förändringar, vilka har inneburit att även dess medieidentitet kraftigt förändrat framtoning. Artistkarriären jag har valt att studera närmare är förgrundsfiguren från Latin Kings, Douglas ”Dogge” Leóns. Metoden för att genomföra denna studie grundar sig i textanalys av de mediala framträdanden Dogge gjort i sin karriär. / This paper examines how a development of a mediated identity come about. Which factors get’s a mediated identity to change it’s public picture or image? To answer this question I studie an artist career with a very substantial development. The career I have choosen to follow is the one of Douglas ”Dogge” Leóns from the band Latin Kings. The method to make this paper work is text analysis of his apperance in swedish media during his career.

Fokusera på det du är bra på och ordna med hjälp med det du är mindre bra på. Det är ett genom-gående tema i de svar jag fått på frågan om hur man som individ kan lyckas i karriären när man har koncentrationssvårigheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man med koncentrationssvårigheter kan komma in på arbetsmarknaden, stanna kvar där och ha en framgångsrik karriär enligt sin egen värdering. Frågeställningarna vad kan individen göra själv och vad kan omgivningen göra har varit uppsatsens fokus som har ett tolkande synsätt och narrativ metod. Berättelserna från människor som antingen själva har koncentrationssvårigheter eller arbetar med människor som det har analyserats med hjälp av teorier om motivation, stämpling och normalisering. En slutsats från berättelserna är att positiva stimuli är viktiga för människor med koncentrationssvårigheter så att de jobbar med sådant som de tycker är stimulerande plus att man anpassar miljön och omgivningen efter deras individuella behov. En annan slutsats är att normen i samhället behöver ändras så att människor med koncentrationssvårigheter accepteras som de är istället för att stämplas. Ett sätt att ändra den normen och vidga vad som anses som normalt är att även privata företag ser människor med koncentrationssvårigheter som en tillgång. Alltför många kreativa idéer, uppfinningar och problemlösningar förloras annars. Att ta till vara dessa människors förmåga är till fördel för såväl individen, näringslivet som samhället.