In the audit profession, it is important to retain qualified and competent personnel to maintain a high audit quality. However, turnover is high within the profession, and more than half of newly graduated audit assistants leave the profession within three years. Previous studies in the field have focused on the audit assistant's perceptions of why they chose to leave the profession. What has not been studied to the same extent is the employer's view of the matter. Hence, the purpose of the study is to investigate how audit firms experience the causes for a high turnover among audit assistants.  To fulfill the purpose, a theoretical model has been created that shows the organizational factors that should affect turnover among audit assistants through a combination of theories linked to career, leadership, and motivation. The theoretical model has been compared using a qualitative research method by using semi-structured interviews. Ten respondents from both Big-4 and smaller audit firms who were familiar with the firms' turnover among audit assistants were interviewed for this study.  The results of the study show that audit firms experience that the organizational factors career, leadership and motivation have an impact on turnover among audit assistants. However, the audit firms experience that the work-related factors, workload, and stress, play a greater role than the organizational factors and are the main reasons for turnover among audit assistants. By examining the employer's perspective, the study describes how audit firms in Sweden experience the reasons for high turnover among audit assistants. The study contributes with a practical contribution on how audit firms can possibly reduce the number of audit assistants who leave the profession.

Syftet med studien var att undersöka studentidrottares upplevelse av att kombinera studier påakademisk nivå med elitidrott på ett Riksidrottsuniversitet. Specifikt undersöktesstudentidrottare som inte hade någon koppling till en elitmiljö, det vill säga studentidrottaresom elitsatsade men vars idrottsförbund inte hade ett samverkansavtal med lärosätet. I studiendeltog 12 intervjupersoner, fördelat på sex kvinnor och sex män i åldrarna 19–30 (M=22.83,S=2.88). Studien använde en semistrukturerad intervjuguide baserad på den Holistiskakarriärutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019) och Karriärövergångsmodellen (Stambulova,2003). Resultatet klassificerades in i fyra kategorier; studentidrottares upplevda krav,barriärer, resurser och copingstrategier. Resultatet påvisade att det största kravet somdeltagarna upplevde var att de måste försörja sig ekonomiskt i form av studielån eller attarbeta parallellt med kombinationen, detta kunde medföra en stor stress för deltagarna. Denfrämsta barriären deltagarna upplevde var bristande stöd från lärosätet samt att de upplevdeatt studierna och idrotten blev lidande då de inte kunde prestera lika framgångsrikt i båda,vilket kunde medföra en känsla av otillräcklighet. Vidare upplevde deltagarna att socialstöttning från tränare, familj och vänner var den främsta resursen för att underlätta ikombinationen. Planering var studentidrottarnas mest använda copingstrategi för att hanterakraven i en dubbel karriär. / The purpose of the study was to investigate student athlete's experiences of studying at aNational Sport University in Sweden. Specifically, student athletes who had no connection toan elite environment were investigated, that is, student athletes who are elite athletes butwhose sports associations did not have a collaboration agreement with the university. Thestudy included 12 interviewees, divided into six women and six men aged 19–30 (M = 22.83,S = 2.88). The study used a semi-structured interview guide based on The Holistic AthleticCareer Model (Wylleman, 2019) and The Athletic Career Transition Model (Stambulova,2003). The result was classified into four main categories; student athlete's perceiveddemands, barriers, resources and coping strategies. The result showed that the biggestdemand that the participants experienced was that they had to support themselves financiallyin terms of student loans or working in parallel with the combination, this could cause a greatdeal of stress for the participants. The main barrier the participants experienced was a lack ofsupport from the university and that they felt that the studies and the sport were suffering asthey could not perform equally successfully in both, which could cause a feeling ofinadequacy. Furthermore, the participants felt that social support from coaches, family andfriends was the primary resource for facilitating the combination. Planning was the studentathletes' most used coping strategy to handle the demands of a dual career.

Denna studie syftar till att undersöka hur de ukrainska flyktingarna i uppsatsen uppleveromställningsprocesser och gör karriärval på den svenska arbetsmarknaden. Det är en kvalitativundersökning som grundas på Careership och KASAM teorierna. Arbetets resultat och analys baseraspå intervjuer av elva ukrainska flyktingar som har fått tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige. Studienundersöker hur de ukrainska flyktingarna gör strategiska val i sina omställningsprocesser och vilkafaktorer som påverkar deras val. Vidare undersöker vi de förutsättningar de ukrainska flyktingarnaanser att de behöver för att kunna etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Studiensforskningsresultat visar att ukrainare gör praktiskt rationella val baserade på flera faktorer. Ukrainskaflyktingar har en hög vilja och motivation att hitta arbete. De upplever dock vissa svårigheter med atthitta arbete på grund av bristande språkkunskaper och otillräckligt stöd från myndigheterna varsfunktioner ukrainare upplever som obegripliga. I studien framkom det att många flyktingar behöver få bättre information som ger dem möjlighet att skapa en förståelse för hur det svenska samhälletfungerar. / This study aims to investigate how Ukrainian refugees in the essay experience adjustment processesand make career choices in the Swedish labor market. It is a qualitative research based on the theoriesof Careership and Sense of Coherence. The results and analysis of the work are based on interviewswith eleven Ukrainian refugees who have received a temporary residence permit in Sweden. The studyexamines how Ukrainian refugees make strategic choices in their adjustment process and whichfactors influence their choice. We examine the conditions that the Ukrainian refugees believe theyneed in order to establish themselves in the Swedish labor market. The study's research results showthat Ukrainians make practically rational choices based on several factors. Ukrainian refugees have ahigh will and motivation to find work. However, they experience some difficulties in finding work dueto lack of language skills and insufficient support from the authorities whose functions Ukrainians findincomprehensible. In the study, it emerged that many refugees need to receive better information thatgives them the opportunity to create an understanding of how Swedish society works.

Denna studie fokuserar på män och deras upplevelser vid brytpunkten föräldrablivande och dess påverkan på livets rutiner. Fokus ligger på karriär och identitet och eventuella kompromisser inom områdena. Tidigare forskning påvisar att kvinnor statistiskt sett kompromissar mer än män med sin karriär, sett till uttagna vab- och föräldradagar, men tar inte upp just upplevelserna kring dessa kompromisser. På så vis upptäcktes en forskningslucka som ledde till frågeställningen: Hur upplever män sitt eget föräldrablivande och eventuella kompromisser i relation till den egna identiteten och karriären? Syftet blev således att genom kvalitativa intervjuer åskådliggöra och vidare studera informanternas upplevelser av eventuella kompromisser till följd av föräldrablivande gällande identitet och karriär. De teoretiska begrepp som använts är STF-modellens tre system; individ, sociala samt miljö- och samhälleliga systemet, roller och livskarriär samt brytpunkter, rutiner och pragmatiskt rationella val. Resultatet visar att männens liv och rutiner påverkats och förändrats till följd av föräldrablivandet. Fritidsintressen, socialt umgänge och yrkesmässiga prioriteringar och prestationskrav har minskat. Dessa omformas i och med att självbilden transformerats med ett nytt syfte och fokus. Den mest centrala slutsatsen i studien är att om justeringar i karriär och identitetsutövning ska upplevas som kompromisser behöver en förväntan utifrån finnas. När dessa förväntningar saknas upplevs istället justeringarna som aktiva val till följd av ändrade värderingar och prioriteringar.

Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som påverkar motivationen hos universitetsstudenter att vilja eller inte vilja bli en ledare. Genom att undersöka vad som motiverar universitetsstudenter att bli ledare kan vi skapa en bredare förståelse för vilka faktorer som spelar in i viljan att bli en ledare. Utifrån teorier om motivation att leda (MTL) och den intelligenta karriären (ICF) har vi undersökt universitetsstudenters tankar kring varför eller varför inte de anser att de passar som en ledare, genom att utgå från fem faktorer: personlighetsdrag, erfarenhet, värderingar, självförtroende och relationer. För att besvara frågan om vad som motiverar universitetsstudenter att bli ledare utförde vi en kvalitativ studie, genom semistrukturerade intervjuer med 10 universitetsstudenter från Campus Gotland, där vi undersökte de olika faktorerna kopplade till teorierna. Flera av studenterna studerar på olika program och utav 10 respondenter var det 6 män och 4 kvinnor. Enligt studiens resultat vill de flesta universitetsstudenter bli en ledare av någon form. De främsta motiven för individernas vilja att på sig en ledarroll grundar sig i deras personlighet, tidigare erfarenhet och påverkan från sina föräldrar. Vi kan se att individerna framför allt har stora likheter i deras upplevda personlighetsdrag och att tidigare erfarenhet av ledarskap påverkar individerna positivt till att vilja bli ledare igen. Bland de individer som inte vill bli ledare är ansvar en avgörande faktor. Dessa individer har tidigare ledarskapserfarenhet och vill inte längre bli ledare på grund av ansvaret det medför. Vi har därför visat att tidigare ledarskapserfarenhet inte nödvändigtvis behöver öka viljan att ta på sig en ledarroll, utan kan tvärtom minska. Tidigare forskning berör inte ansvar som en avgörande faktor, vilket enligt studiens resultat är avgörande för viljan att ta på sig en ledarroll. Genom att i framtida forskning undersöka sambandet mellan ansvar och viljan att ta på sig en ledarroll kan en mer djupgående förståelse kring vad som motiverar universitetsstudenter att ta på sig en ledarroll genomföras. / This study aims to identify the factors influencing university students' motivation to become leaders. By examining why university students become leaders, we can better understand the underlying factors involved in this decision. Using motivation to lead (MTL) and intelligent career (ICF) theories as a framework, we focused on five key factors: personality traits, experience, values, self-efficacy, and relationships. Through qualitative research, we conducted semi-structured interviews with ten university students from Campus Gotland, including four females and six males studying different programs. The results indicate that most university students aspire to become leaders. Their desire stems from their personality traits, previous leadership experience, and parental influence. Notably, individuals with similar perceived personality traits are strongly motivated to take on leadership roles again if they have previous leadership experience. However, some individuals who have previous leadership experience wish to avoid becoming leaders due to the responsibility associated with it. This finding highlights the significance of duty as a decisive factor in one's reluctance to take on leadership roles. Previous research has overlooked this aspect, emphasizing the need for future studies to explore the relationship between responsibility and the willingness to become leaders. By delving further into the connection between responsibility and the motivation to become leaders, we can better understand university students' explanations for assuming leadership roles.

Syftet med studien var att undersöka hur idrottselever på idrottsgymnasium upplever den dubbla karriären med fokus på om DK-kompetenser, DK-fördelar, DK- hinder, DK-stöd samt välbefinnande predicerar idrottselevernas DK-hantering. Deltagarna i studien valdes genom ett tillgänglighetsurval och studien hade en kvantitativ tvärsnittssdesign där datasinsamlingen genomfördes genom att idrottseleverna fick möjligheten att svara på ett digitalt frågeformulär. I studien deltog 405 idrottslever, från olika idrottsgymnasium som var mellan åldrarna 15–19 år (M=16.79; SD=3.31). Resultatet från en multipel regressionsanalys visade att samtliga prediktorvariabler var statistiskt signifikanta och kunde predicera DK-hantering. Resultatet av den multipla regressionsanalysen visade även att prediktorvariablerna förklarade 49,5% av variansen i DK-hantering vilket indikerade på att DK-upplevelser har en predicerande effekt på hanteringen av en dubbel karriär. Resultatet från studien bidrog med förståelse för vilka faktorer inom idrottselevers DK-upplevelser som kan förklara hanteringen av den dubbla karriären. Det som kan konstateras var att om idrottseleverna besitter DK-kompetenser, om de upplever fördelar med att ha en dubbel karriär, om de upplever få hinder, om de har tillgång till stöd samt känner ett ökat välbefinnande kan detta bidra till en framgångsrik dubbel karriär. / The aim of the study was to examine how student-athletes at upper secondary sports school experience the dual career with a focus on whether DC-competencies, DC-benefits, DC-barriers, DC-support and well-being predict the DC-coping of the student-athletes. The participants in the study were selected through accessibility sampling and the study had a quantitative cross-sectional design where the data collection was carried out by giving the student-athletes the opportunity to answer a digital questionnaire. In the study 405 student-athletes from different upper secondary sports schools between the ages 15-19 (M=16.79; SD=3.31) participated. The result from a multiple regression analysis showed that all predictor variables were statistically significant and could predict DC-coping. The result of the multiple regression analysis also showed that the predictor variables explained 49.5% of the variance in DC-coping which indicated that DC-experiences have a predicting effect on the coping of the dual career. The result from the study contributed with understanding to see which factors within student-athletes DC-experiences that can explain the coping of the dual career. What can be ascertained was that if the student-athletes possess DC-competencies, if they experience benefits by having a dual career, if they experience few obstacles, if they have access to support and feel an increased well-being, this can contribute to a successful dual career.

Ändamålet med den här studien har varit att undersöka kvinnors karriärmöjligheter och upplevelser av att arbeta på Polismyndigheten som är en mansdominerad organisation. I presentationen av studien har vi valt att redogöra empiri utifrån respondenternas egna perspektiv och sedan kopplat ihop framställningarna med teorier om organisations- och könsstrukturer som kan förklara Polismyndighetens hierarkier och arbetsfördelningar. Uppsatsen är gjord utifrån en kvalitativ ansats och det insamlade materialet är framställt utifrån intervjuer som vi har gjort med sex stycken kvinnor som arbetar på olika platser inom Polismyndigheten. Resultatet indikerar att kvinnornas upplevelser inom Polisen liknar varandra även då de befinner sig på olika avdelningar och hierarkiska nivåer. Kvinnornas upplevelser påvisar att det finns hinder och svårigheter för dem i organisationen. De är underrepresenterade och utgör inte är den ideala polisen som baseras på manlighet. De ska kunna verka och accepteras i organisationen på ett liknande sätt som sina manliga kollegor. Kvinnorna tar ofta ett större ansvar för familj som därmed påverkar deras karriärer och yrkesstatus. Resultatet i studien har kunnat styrka vår egen förförståelse och påvisat att manlighet är normen inom myndigheten. / The purpose of this study has been to investigate women's career opportunities and experiences of working at the police authority, which is a male-dominated organization. In the presentation of the study, we have chosen to describe empirical data from the respondents own perspective and then link the representations with theories of organizational and gender structures that can explain the police authorities' hierarchies and division of labor. The essay is based on a qualitative approach and the collected material is presented on the basis of interviews that we have done with six women who work in different places within the police authority. The result indicates that women's experiences within the Police are similar to each other even when they are at different departments and hierarchical levels. The women's experiences show that there are obstacles and difficulties for them in the organization. They are underrepresented and do not constitute the ideal police based on masculinity. They should be able to work and be accepted in the organization in a similar way to their male colleagues. The women often take a greater responsibility for the family, which thus affects their careers and professional status. The result of the study has been able to strengthen our own understanding and demonstrated that masculinity is the norm within the authority.

<p>The “good girl” is today an accepted and widespread notion. It is delimited to young girls and women who are characterised to be, for example, ambitious, high performing, working too much and risks developing mental illnesses. In today’s society women are assumed to pursue their career alongside maintaining the main responsibility for the household and family. The overarching purpose of this study has been – via a hermeneutic approach and based on the theory of symbolic interactionism – to elucidate and contribute knowledge to the social role of being a “good girl” and the associated implications for a woman’s identity and career. The aim has moreover been to address the differences between the two groups of respondents: women born in the 1980s and women born in the 1960s.The study is based on six individual semi structured interviews and two group interviews. The purpose is to gain a deeper understanding of and, thereby, a better interpretation of the phenomena of “good girls”. The interviews were conducted on a sample suited to the purpose, where the younger group of respondents will have studied at least three years at the university before graduating. The older groups of respondents have studied at least four years at an academic level before taking up employment. The results show that all respondents are characterised by ambitious identities, which create conflicts between, on the one hand, how they perceive themselves and, on the one hand, how others expect them to act.</p>

<p>Denna uppsats är en narrativ studie om hiphopkulturen som ungdomskultur. Målet med undersökningen har varit att förstå hur hiphoparna blir en del av den egna kulturen och hur de ser sig själva som medlemmar av hiphopkulturen. Som insamlingsmetod har jag använt mig av tre fokusgrupper samt en enskild intervju. Informanterna har varit 20-26 år och kommer från två mellanstora städer i Sverige.</p><p>Det resultat som framkommit är att hiphoparen gör en slags karriär inom kulturen. För att kunna göra denna karriär är hiphoparen beroende av mer erfarna personer. Det finns även ett beroende av det övriga samhället för att kunna lyckas. Tankarna kring den egna kulturen kan sammanfattas i fyra olika huvudteman: Genus, Attribut, Äkthet och Battle.</p> / <p>This is a narrative study of the hiphop culture as a youth culture. The aim has been to understand how and why young people in middle-sized Swedish towns become hiphopers and also how they look at themselves as members of the hiphop culture.</p><p>The research methods applied are three focus group interviews and one single person interview. The participants are between 20 and 26 years. The hiphoper makes a kind of a career in the culture. To be able to make the career, the hiphoper is dependent of other people with better skills as well as of the society. The thoughts of the hiphopers in question can be summarized in four main themes: gender, attribute, genuine and battle.</p>

<p>In today’s society there is an ongoing debate concerning gender distribution amongst the top executives and there is a clear distinction between the men and women in leading positions. The reason for this can be because men and women to a certain degree conduct leadership differently. It is said that men are more focused on task oriented leadership while women seem to focus on a relation oriented and more interactive leadership. A leader’s success could be due to his or her ability to set up and use a network. Through professional networks a leader can get in touch with other people with similar life and work conditions and therefore this study was conducted to examine what effects the professional female network has contributed in the career developments of female top executives?</p><p>To answer the question the study begins with the collections of theoretical knowledge concerning the subject followed with in-depth interviews from picturing the real world. With the help of four female top executives, who all are active in the professional female network, empirical data could be collected to be compared with the theoretical references. The study showed that the professional female network had no major impact on the career advancement with the female top executives but that on the other hand it contributed to the personal development.</p><p>For women the work realm and the private realm are closely interconnected which means that family situations have constitute a problem for career advancement for female top executives. The opportunities female top executives encounter lies on the fact of being a woman as they then stand out on the claimed gender distribution.</p>