Denna uppsats undersöker hur det dubbla karriär-problemet och utlandslokaliseringen påverkar den medföljande partnern, då dennes anpassningssvårigheter i uppdragslandet tenderar att vara anledningen till varför expatriaten misslyckas. Det dubbla karriär-problemet används som utgångspunkt för att fördjupa studien. Tidigare forskning indikerar att företag måste förse det dubbla karriär-paret med förberedande träning och socialt stöd för att underlätta den medföljande partnerns anpassning i den nya kulturen. Sex stycken medföljande har intervjuats, varav tre av dem har bott i ett uppdragsland i Asien och resterande tre i Europa. Syftet med tre respondenter från respektive kontinent är för att kunna applicera ett jämförelseperspektiv. Slutsatsen är att det dubbla karriär-problemet och utlandslokaliseringen påverkar den medföljande partnern men att graden av påverkan beror dels på den medföljandes inställning och motivation till uppdraget och dels vilken kontinent denne placeras på. Studien tyder även på att företags hantering av den medföljande partnerns påverkar dennes förutsättningar och totala upplevelse.

No description available.

Under 2000-talet har nya tekniska innovationer både förändrat hur musik spelas in, distribueras och konsumeras. Därmed har nya möjligheter skapats för Sveriges oetablerade artister, samtidigt som utbudet blivit större och svårare att tränga igenom. Uppsatsen undersöker vad oetablerade artister har för åsikter om läget idag och fokuserar kring tre huvudområden; musikutgivning, artistens egen karriär samt musikbranschen i stort. Med djupintervjuer som metod syftar studien till att undersöka vilka problem som står i vägen för en artist som försöker etablera sig och nå ut med sin musik till en större publik. Studien har visat på att artister nuförtiden mycket enkelt kan spela in och ge ut sin musik vilket skapat en direkt länk till allmänheten. Det är dock mycket svårt att få den uppmärksammad, varför branschkontakter fortfarande värderas högt i artisters ögon. Det finns samtidigt en viss misstro mot den etablerade branschens kommersialism men varierar stort beroende på vilken typ av aktör det rör. Genom mer kunskap om fler musikrelaterade uppgifter har artisterna däremot självsäkerheten att själva kunna välja samarbetspartners utifrån var den egna kompetensen brister.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning man kan se studier på en legitimationsgrundande psykoterapeututbildning som ett karriärdrag, och hur en sådan karriär i så fall kan definieras. I studien har 60 legitimerade psykoterapeuter med inriktning familjeterapi som studerat vid Linköpings universitet under åren 2002-2014 (n=87) svarat på en enkät med fasta svarsalternativ, samt några öppna frågor. Resultaten visar att titeln som legitimerad psykoterapeut medfört löneökning för 63 %. Av respondenterna titulerar sig 58 % som legitimerad psykoterapeut, 27 % har fått utökade befogenheter i samband med legitimationen, och 12 % har befordrats. I samband med legitimationen har 33 % fått utökat ansvar och 40 % anger familjeterapi som huvudsaklig sysselsättning. De stora arbetsgivarna även efter avslutad utbildning är kommun och landsting, där 73 % är anställda. En markant ökning har dock skett av antalet egna företagare, från 20 % till 40 %. Den karriär som görs av legitimerade psykoterapeuter är huvudsakligen en expertkarriär, dvs. en karriär där man är expert inom sitt yrkesområde, en horisontell karriär. En utbildning till legitimerad psykoterapeut leder till en ökad grad av eget företagande. / This study aims to examine to what extent following a course of study leading to a diploma in psychotherapy can be seen as a strategic career-related move, and how, in that case, such a career can be defined. The degree entitling the recipient to the Swedish title "legitimerad psykoterapeut" is difficult to translate literally; it is usually considered equivalent to, but is not specified as, an M.Sc. It is officially a degree within the health care field, with concurrent obligations, and is hereafter referred to as "qualified psychotherapist". 60 qualified family psychotherapists who studied at Linköping University between 2002 and 2014 (n=87), replied to a questionnaire containing fixed answer alternatives and a few open questions. The results show that acquiring the title of qualified psychotherapist led to a rise in income by 63%. Of all the respondents, 53% actually use the title, 27% acquired more authority, 12% were promoted, and 33% reported being granted a higher level of responsibility after acquiring the title. Family therapy was reported as the major occupation of 40% of the respondents. Local councils (kommuner) or district health authorities (landsting) employed 73% of the respondents, although there has been a significant increase, from 20% to 40%, in the proportion of family psychotherapists who are also partly or solely self-employed. The career of a qualified psychotherapist is thus largely the career of an expert within the field, a "horizontal" career. Completing the requirements for qualification as a psychotherapist leads to an increased level of self-employment.

I denna rapport redogör jag för hur jag har gått till väga i mitt examensarbete där jag har skapat en artefakt i form av ett informationsmaterial. Syftet med detta informationsmaterial är att hjälpa gymnasieelever, på estetprogrammet med bildinriktning, att skapa en relation mellan sin estetutbildning, en framtida karriär samt eftergymnasiala studier. För att nå det målet har jag försökt visualisera fakta på ett informativt och meningsfullt sätt som har anpassats åt målgruppen. Det här examensarbetet har baserats på teorier och metoder inom informationsdesign. För att besvara mina frågeställningar har jag bland annat genomfört intervjuer med lärare och fokusgruppundersökningar med elever, i syfte att målgruppsanpassa artefakten. Jag har också arbetat utifrån designmetoden KISS (Keep it short and simple) för att skapa struktur i artefaktens information. Artefakten är också designad med stöd i ett antal teorier, till exempel inom gestaltpsykologi och visuell hierarki, för att göra informationen tydlig och lätt att förstå. För att väcka intresse hos målgruppen har jag också arbetat med teorier inom till exempel bildbudskap och retorik. Resultatet av arbetet gestaltades i form av en broschyr där eleverna kan få en snabb och enkel översikt över yrken och utbildningar inom bild och form: Vad man kan jobba med, Hur man tar sig dit samt Vart man kan arbeta. / This essay will narrate the process of my degree project on how to create an artifact in the form of an informative material. The purpose of this informative material is to help upper secondary school students, that study the arts program with art and design as a specialization, to create a relation between their art education and a future career as well as further education. To reach that goal, I have tried to visualize facts in an informative and meaningful way that have been customized for the target audience. This degree project is based on theories and methods within the information design field. To answer my thesis statements, I have for example conducted an interview with a teacher and had a focus group discussion with a group of students, with the purpose to customize and adapt the artifact to the target audience. I have also worked with the design method KISS (Keep it short and simple) to create structure within the information in the artifact. The finalized artifact is also based on several theories, for example, theories on gestalt psychology and visual hierarchies to make the information clearer and easier to understand. I have also worked with theories regarding for example visual messaging and rhetoric to engage the target audience. The result of this project takes form as a brochure where the students may be able to receive a fast and simple overview of professions and education regarding art and design: What you can work with, How to get there and Where you can work.

Denna studie har haft som syfte att med hjälp av ett kvalitativt tillvägagångssätt belysa centrala faktorer som har en betydande roll för kvinnors avslut av den kriminella livsstilen. Undersökningen är baserad på fyra semi- strukturerade intervjuer med före detta kvinnliga gärningspersoner som avtjänat sitt fängelsestraff. Fokusen i studien har vidare varit att identifiera diverse vändpunkter.Resultatet av studien tyder bland annat på att föräldraskap har haft en betydlig påverkan på varför vissa av kvinnorna i studien funderat över att avsluta sina kriminella karriärer. Föräldraskap som vändpunkt har visat sig vara mer betydelsefull för vissa kvinnor i undersökningen än andra. Föräldraskapet för två av kvinnorna var en viktig drivkraft, dock inte en direkt vändpunkt. Vidare är partnerrelationer som vändpunkter betydelsefulla i endast ett fall. Forskning nämner äktenskap som en vändpunkt men är otydlig om icke-äktenskapliga relationer kan agera som en vändpunkt. Det framgår även att fängelsestraffet fungerade som en vändpunkt för två av kvinnorna. De negativa upplevelserna av straffet bidrog till dessa kvinnors positiva utveckling.Avslutningsvis tyder undersökningens resultat att kvinnornas egen vilja och motivation kan ha stärkts av de negativa upplevelserna från fängelset. Föräldraskapet för en av kvinnorna var, i kombination med fängelsestraffet en drivkraft som resulterade i avslutandet av den kriminella karriären. Detta öppnar en diskussion om möjligheten för att två vändpunkter kan finnas samtidigt. / The purpose of this study has been to highlight the main factors that play an important role for women’s desistance. Through a qualitative approach, this study is based on four semi-structured interviews with former female offenders whom have all served prison sentences. The aim of the study has been to identify turning points in the context of these four women.The results show that parenthood has had a major impact on most of the women. The women’s children have been a reoccurring thought when the women have considered the thought of leaving their criminal lifestyle. Despite this, the role of parenthood has been more significant for certain women more than others. In the case of two of the women parenthood has been an important factor, but not a direct turning point. Another turning point that has been identified is relationships with a partner. In only one of the cases has this been relevant. Previous research has found support for marriage as a turning point. It is still unclear whether regular partnerships can serve as a turning point in the same way as marriage could. The result of this study show that a prison sentence acted as a turning point for two of the women. The effects of the punishment as well as the negative experiences contributed to the prosocial development of the two women. Note that an important aspect of this context is that the women’s free will and motivation was amplified because of the punishment. For one of the women it was the combination of the punishment and parenthood that motivated the woman to end her criminal career. This particular case opens for a discussion regarding the possibility of two turning points co-existing.

Syftet med följande studie var att analysera upplevelser om vad som har varit de bidragande orsakerna till att individer med ett kriminellt förflutet valt att upphöra med sitt brottsliga beteende. Med andra ord undersöktes individernas erfarenheter av vändpunkter samt vad frigivningsprocessen kan ha inneburit för individernas möjligheter att upprätthålla en livsstil fri från kriminalitet. Strukturerade och semistrukturerade intervjuer har genererat ett empiriskt material, som resulterat i en analys som talar för att yttre faktorer skapar inre förändringar. Vilket sedermera leder till en vändpunkt i individens liv som kan leda till ett kriminellt avbrott. Studiens viktigaste slutsats är att vändpunkter är beroende av yttre och inre faktorer. Dessa avgör om ett avslut av den kriminella karriären kommer att vara framgångsrikt och beständigt. / <p>2021-05-28</p>

Synen på utveckling och karriär har förändrats över tid och har nu genom nationella strategier fokus på att möta det ökande rekryteringsbehovet inom vård och omsorg. Syftet med denna studie var att undersöka medarbetarens syn på möjlighet till utveckling och karriär. Medarbetare som inkluderades i studien var legitimerade biomedicinska analytiker, sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Utifrån en induktiv ansats genomfördes en kvalitativ intervjustudie. Totalt intervjuades nio medarbetare, tre i varje profession. Informanterna arbetade på tre olika sjukhus och åtta olika arbetsplatser. Data bearbetades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sju subkategorier och tre kategorier. Resultatet i denna studie visade att samtliga informanter ansåg att utveckling inom arbetslivet är en förutsättning för trivsel och välbefinnande. Sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor upplever större möjligheter medan biomedicinska analytiker mer begränsning i möjlighet till utveckling och karriär inom arbetslivet. Ledarskapet och organisationen kan verka både stödjande och hindrande liksom extern support kan vara osynlig. Ordet karriär är ett föråldrat ord i mening att det likställs med en vertikal karriärväg. Informanterna är eniga i att fler horisontella karriärmöjligheter behövs och att fortsatt kliniskt arbete ska vara en del av möjligheterna.

I dagsläget är det oklart vilka aktiviteter lärare utför och som främjar elevers valkompetens. Det saknas även kunskap om vad dessa aktiviteter utvecklar för kunskap hos eleverna. Syftet med studien är att få en inblick i samt synliggöra de inslag som lärare bidrar med för att utveckla elevernas valkompetens och som uppfattas stärka elevernas i deras utveckling. Det görs genom frågeställningarna vilka inslag av valkompetens upplevs förekomma i undervisningen enligt lärare och vad utvecklar de genomförda momenten relaterade till valkompetens hos eleverna enligt vad lärare uppger. För att svara på studiens frågeställning har en kvalitativ metod använts genom att intervjua behöriga lärare som arbetar i årskurserna ett till sex och som varit yrkesverksamma i minst två år. Empirin har analyserats med begreppen insikt, utsikt, framsikt, handlingshorisont, begränsningar och kompromisser samt lärande aktiviteter. Studien tyder på att lärare utför ett antal aktiviteter för att utveckla elevers valkompetens. Aktiviteterna består av bland annat studiebesök, diskussioner och temaarbeten. De genomförda aktiviteterna kan vara både planerade och spontana. Vad aktiviteterna bidrar med för att stärka elevernas valkompetens är däremot svårare att få ett tydligt svar på.

Försvarsmakten har specificerat personalen som sin kanske viktigaste resurs. Tidigare flygvapenchefen poängterade det mycket bra med att i sin värdegrundspolicy uttrycka att vi ”inte har råd att bara rekrytera ur halva befolkningen”. Det han då hade i åtanke var faktumet att vår arbetsgivare brister i att attrahera och behålla medarbetare som är kvinnor. I den kontexten kan man identifiera att Försvarsmakten behöver nyttja sin befintliga personal på bästa sätt. Vi vill undersöka hur flygvapnet kan nära personalens ambitioner att utvecklas till att bli det bästa de kan bli. Vi har med ett öppet sinne sökt svaren till vilka faktorer som påverkar och möjliggör en framgångsrik väg genom den yrkesverksamma delen av livet. De individer i vårt samhälle som vi valt att fokusera på har valt Försvarsmakten som arbetsplats och officer som yrke. Studien har en induktiv ansats, där empirin hämtas från både kvalitativa intervjuer och workshops. Genom hela arbetet har vi inspirerats av grounded theory som metod. Vi som forskare har en förförståelse för ämnet och har på ett naturligt sätt haft en god kontakt med de individer som deltagit i studien. Referensramen har hämtats från olika delar av forskningsfältet. Främst från organisationsteorier och organisationspsykologi. För att se helheten har vi använt Bolman &amp; Deals organisationsteori, Brown &amp; Brooks som utvecklar olika karriärteorier och Mintzberg som kompletterar med strukturmodeller. Från Försvarsmakten har vi tagit befintliga styrdokument och använt, av Försvarsmakten, anlitade företags teoretiska grund för karriärutveckling. För att konstruera vår sammanfattande modell har vi utgått från två etablerade modeller, en av Super (The Life-Career Rainbow: Six Life Roles in Schematic Life Space) och Schein (A Temporal Development Model). Utifrån empirin framträdde tre tydliga teman i vad som officeren fann som viktigast i förutsättningar till att vilja bygga sin karriär. Coaching, där tydlig feedback från chef och kollegor är en viktig ingrediens tillsammans med möjligheter och målinriktning. Livspusslet bygger på att kombinera arbetet med det övriga livet. Familj och fritid ska även fungera på ett balanserat sätt i förhållande till arbetsbelastning. Avtal och Försvarsmaktens geografiska spridning är andra områden som hämmar individen. Strategisk personalplan ses som en av framgångsfaktorerna för att locka och ge individen bra förutsättning för chefskarriären. För att underlätta för både organisation och individ krävs en symbios emellan dessa två. I karriären vi ser som önskvärd finns en långsiktighet och en metodiskt iterativ utveckling av både organisation och individ. Vidare har vi sett att en central personalplanerare får ett perspektiv som gynnar båda intressenterna i detta sammanhang.  Det har varit en spännande resa som har gett oss många intryck att ta med i framtiden. Vi har lärt oss om det faktiska ämnet men minst lika mycket om rollen som forskare och metoder för att tillgodogöra oss information och att förhålla oss till densamma. Vi har funnit en del väntade svar men också en hel del oväntade faktorer som i stort och smått påverkar de respondenter vi mött under vår resa. Vi har fått bekräftat vår uppfattning om ledningsgruppers sammansättning, lärt oss om vikten av mentorering på olika nivåer och hur mycket en organisationsstruktur med tydlighet värderas. Att den sociala delen av livet är viktig har vi egna erfarenheter av men att komma till insikt om samspelet som gör helheten var vi inte riktigt beredda på. Vi har valt att i en modell likna den här helheten vid en hybridkonstruktion där varje del är, likt en hybridbil, en motor samtidigt som en generator. För den med endast ett visst intresse för teknik så kan liknelsen ge en insikt om att varje del tillåts belasta en till del men också att batteriet ibland behöver laddas. Den moderna syn som växt fram hur samspelet fungerar idag har sin grund hos Frone och den integrativa modellen. Han menar att familj kan fungera som buffert mot stress genom att ge stöd och möjlighet till avkoppling lika väl som att familjen kan generera stress som påverkar arbetet Vi har under arbetet skiftat från en tydlig uppfattning om att grundutbildningen ger oss en, i viss mån, förutbestämd förutsättning för vidare karriär. Delvis har den uppfattningen bekräftats men inte på det sättet som vi förutspådde. Vi förväntade oss att finna strukturella tydligheter som med historik och ”gammal hävd” gjorde att en pilot i Flygvapnet på något sätt har en enklare och tydligare väg uppåt i hierarkin. Det stämmer, men det finns saker bakom kulisserna som vi inte var medvetna om. Det handlar om att välja medarbetare som liknar en själv och vi har sett det med all önskvärd tydlighet på fler olika platser och nivåer inte bara med just den kategorin. Det finns mer bakom, det finns processer som en chef bör medvetandegöras. Det finns påverkansfaktorer som inte går att bortse från då de i så fall omöjliggör för en stor del av vår personal att bidra på det sätt de har kapacitet till. Vi anser att vår organisation inte har lyxen att INTE ta till vara på de resurser vi har. / The Armed Forces have specified personnel as their perhaps most important resource. As the former Air Force Supreme Commander very well pointed in expressing “we can´t afford to recruit from half of the population". What he had in mind was the fact that the Swedish Armed Forces are not very good at attracting and retaining female employees. However, in this context it is possible to identify that the defense force needs to utilize its entire existing staff in the best possible way. We want to investigate how the Air Force can enthuse the personnel's ambitions and develop them to become all they can be. We have with an open mind sought the answers to what affects and enables a successful path through the professional part of life. The individuals in our society that we have chosen to focus on have chosen the Swedish Armed Forces as a workplace and Officer as a profession. The case study has an inductive approach, where the empiricism is derived from both qualitative interviews and workshops. Throughout the work we have been inspired by grounded theory as a method. We as researchers have had a certain understanding of the subject and naturally have had good contact with the individuals who participated in the study. The frame of reference has been taken from various parts of the research field. Mainly from organizational theories and organizational psychology. To see the whole, we have used Bolman &amp; Deal organizational theory, Brown &amp; Brooks who develop different career theories and Mintzberg who supplement with structural models. From the Armed Forces, we have taken existing governance documents and used, by the Armed Forces, the companies' theoretical basis for career development. To construct our model, we have based on two established models, one of Super (The Life-Career Rainbow: Six Life Roles in Schematic Life Space) and Schein (A Temporal Development Model). Based on the empiricism, three clear themes emerged in what the officer found to be most important in the conditions for wanting to build his career. Coaching, where clear feedback from the manager and colleagues is an important ingredient along with opportunities and goals. In the Life Puzzle it is important to get together work with the rest of life. Family and leisure should also function in a balanced way in relation to workload. Agreements and the Armed Forces' geographical distribution are other areas that hamper the individual. Strategic personnel plan is seen as one of the success factors for attracting and giving the individual a good basis for the managerial career. To facilitate both organization and individual, a symbiosis between these two is required. In the career model we have built there is a long-term perspective and a methodically iterative development of both organization and individual. Furthermore, we have seen that a central staff planner has a perspective that benefits both stakeholders in this context. It has been an exciting journey that has given us a lot, we have learned about the actual subject but also about the role of researcher and provided us with information and means to relate to it. We have found some expected answers, but also a lot of unexpected factors that affect the respondents. We have confirmed our view on the composition of management groups and learned about the importance of mentoring at different levels and how much an organizational structure is clearly valued. The social part of life is important but we have now also an understanding of the interaction that makes the whole. We have chosen to create a model to resemble this in a hybrid design where each part is, like a hybrid car, an engine at the same time as a generator. For those with only a certain interest in technology, we think that the parable gives an insight that each part can be allowed to propel but also that it sometimes needs to charge its battery. The modern view that has emerged how the interaction works today has its foundation in Frone and the integrative model. He believes that family can act as a buffer against stress by providing support and opportunities for relaxation as well as that the family can generate more stress that affects the work. During the duration of the work, we have shifted from a clear perception that the basic training and undergraduate education gives us a certain predetermined condition for further career. In part, this view has been confirmed, but not in the way we assumed. We expected to find structural clarity that, with history and "old claims", made a pilot in the Air Force somehow have a clearer path up the hierarchy. That's correct, but there are things behind the scenes that we weren't aware of. This is a story about choosing employees who are similar to yourself and we have seen it. We have seen it with all the desirable clarity in several different places and levels, not just with that particular category. There is more behind the scenes, there are processes that a manager should make conscious. There are influencing factors that cannot be ignored as they in this case make it impossible for a large part of our staff to contribute in the way they have capacity. We believe that our organization does not have the luxury of NOT utilizing the resources we have.