Kvinnors kriminalitet har länge varit ett eftersatt forskningsområde, i synnerhet i Sverige. Den forskning som finns beskriver i stor utsträckning kvinnan som passiv och/eller som brottsoffer. Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka kvinnors syn på sin delaktighet i den egna kriminella karriären. Studien har också undersökt kvinnornas förståelse av sin kriminalitet, vilka möjligheter respektive hinder de har haft under sin uppväxt och om de anser sig fattat viktiga val som lett till kriminalitet. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts och analyserats med hjälp av Goldbergs stämplingsteori, Bergströms teori om kriminalitet som livsstil och till viss del utifrån tidigare forskning. I studien har det framkommit att kvinnorna överlag har känt sig delaktiga och att de alla de facto har varit delaktiga i sin kriminella karriär. Alla kvinnor ansåg sig ha en förståelse av sin kriminalitet när de såg tillbaka på den. Det mesta tyder på att de under tiden de utförde sin kriminella handling hade en förståelse av sin kriminalitet. Vissa resultat kan dock tolkas som att de inte hade det. Under uppväxten upplevde majoriteten av respondenterna fler hinder än möjligheter men det har varit svårt att få fram exakta uppgifter om uppväxtförhållandena i denna studie. Kvinnorna betraktade sig inte som offer utan som subjekt, det vill säga de ansåg att de hade gjort egna val som lett till kriminalitet.

Syftet med forskningsrapporten är att undersöka hur kvinnor över femtio år använder en universitetsutbildning i formandet av sin framtidsstrategi. För att besvara våra forskningsfrågor har vi genomfört både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvantitativa undersökningen utgjordes av en postenkät som sändes till 30 kvinnor vid Linköpings universitet. Den kvalitativa metoden bestod av tre intervjuer med slumpmässigt utvalda respondenter från enkäten. Slutsatserna är baserade på våra resultat från enkäterna och intervjuerna samt den litteratur vi valt med anknytning till rapporten. Litteraturen berör bland annat begreppet livslångt lärande, som genom sin koppling till både arbete och utbildning fått en central roll i rapporten som helhet. Resultaten visar att önskan om utveckling, både gällande den yrkesmässiga kompetensen och på det personliga planet, har varit viktiga faktorer för beslutet att påbörja studier. Kvinnornas syn på mål och möjligheter handlar om att främja personlig utveckling, där nya utmaningar eller möjligheten till andra arbetssätt kan öka livskvaliteten. Ytterligare en slutsats som vi dragit är att man studerar på högskolan för att få möjlighet att stärka sin position på arbetsmarknaden. / The purpose of this research report is to examine how women, 50 years old or more, use their university education in establishing their future strategy. To answer our research question both quantitative and qualitative surveys were made. The qualitative method consisted of a questionnaire sent out to 30 women at Linköping university. The qualitative method consisted of three interviews with randomly selected women from the formerly mentioned group of responders. The conclusions are based upon the results from the questionnaries and the interviews, as well as the literature chosen for this research report. The literature deals with concepts such as lifelong learning. Being closely related to both work and education, lifelong learning became a key role for this study as a whole. The results show that the urge for development, both regarding professional competence and that of a personal level, has been an important factor in the process to start studying. The women´s views on the objectives and possibilities are about fostering personal growth, where new challenges or the alternative way of working can enchance life quality. Another conclusion is that by studying at the university the number of work options is increased. Thus the women strengthen their position in the labour market.

Brytpunkter innebär skiften mellan olika sysselsättningar och områden på utbildnings- och arbetsmarknaden. För att hantera en brytpunkt använder individen olika rutiner. Syftet med studien är att studera sex kvinnors berättelser om brytpunkter och rutiner i karriären. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. Vid bearbetningen och analysen av kvinnornas berättelser har en hermeneutiskt ansats använts. Resultatet visar att de sex kvinnorna har upplevt ett flertal brytpunkter i sina karriärer samt att de har använt olika rutiner för att hantera dessa brytpunkter. De flesta brytpunkter är svåra att klassificera som frivilliga eller påtvingade, samt svåra att skilja från rutiner och tidigare brytpunkter. En slutsats blir att karriär kan beskrivas som en livslång process av brytpunkter och rutiner. / Turning points involves shifts between different occupations and areas of education and labor. The individual processes turning points using various routines. The purpose of this study is to examine six women's stories of turning points and routines in their careers. Six semi structured interviews were conducted. A hermeneutic approach has been used in processing and analyzing the stories. The results show that the six women have experienced several turning points in their career and that they have used several different routines to deal with these turning points. Most turning points have been difficult to classify as self-initiated or forced, as well as difficult to distinguish from routines and previous turning points. One conclusion is that career can be described as a lifelong process of turning points and routines.

Instagram grundades 2010 och är idag ett av de mest populära sociala medierna med över 800 miljoner användare. Instagramanvändare publicerar över 95 miljoner bilder om dagen, alla poster gör intryck och avtryck på användarnas liv då media är en stor del i konstruktionen av verkligheten.Vår kvalitativa studie har sin grund i den kritiska diskursanalysen, världen får sin mening genom språket och språket skapar en bild av verkligheten genom de sociala praktikerna. I studien har vi undersökt Instagram och hur genus, föräldraskap och karriär reproduceras och konstrueras. I studien har två Instagram konton undersökts, Isabella Löwengrip (@isabellalowengrip) och Rachel Brathen (@yoga_girl) som är entreprenörer och föräldrar. Genom en multimodal textanalys har vi undersökt deras bilder, bildtexter och kommentarer från följarna utifrån genusteorin.Resultatet har visat att de båda kontona reproducerar och konstruerar genus. Både Löwengrip och Brathen ler ofta på bilderna vilket är ett typiskt kvinnligt drag. Brathenär mer stereotypisk med en mycket “moderlig” framtoning medan Löwengrip är merprofessionell i sin framtoning, en roll som ofta tillskrivs män. Följarna har en del i konstruktionen och reproduktionen av genus. De ifrågasätter de val som Löwengrip och Brathens gör som mammor och entreprenörer. Följarna konstruerar också genus då de blir glada över Löwengrips och Brathens framgångar, genom att, precis som män gjort i årtionden, hålla varandra om ryggen, hjälpa och stötta varandra. / Instagram was founded in 2010 and is now one of the most popular social media platforms with over 800 million users worldwide; Instagram users are publishing over 95 million posts every day thereby influencing the daily lives of each other, as the media contributes to users navigating in the world as well as taking part in the constructing of our reality. Our qualitative approach depart from critical discourse analysis, according to which the world gets its meaning from the language and the language helps to construct reality through social practices. In this study we have analysed the topic of gender roles by looking at how Instagram is helping to constructing and changing images of gender roles, careers and parenthood. Our main task in this study is to analyse two Instagram entrepreneurs who are constructing and changing gender roles regarding career and parenting; Isabella Löwengrip (@isabellalowengrip) and Rachel Brathen (@yoga_girl) are our two selected Instagram entrepreneurs. We have conducted a qualitative multimodal text analysis of these two accounts and comments from followers between 1 - 31 March 2018 and the results show that these two account both produce and reproduce gender roles. Brathen and Löwengrip have both created social media platforms and businesses and are still contributing to the reproduction of gender roles, but both are also producing new roles through their choice of words and pictures on their social media platform. Both accounts portray a typical female behaviour as where they are smiling and giving the followers a chance to study them without demanding their attention. However, Brathen is more stereotypical with a very “motherly” approach while Löwengrip has more of a businesslike professional in her approach to her Instagram account which could be seen as a more masculine role. The followers take part in reproducing a female role when they ask questions about Brathen and Löwengrip ́s choice as mothers and career women, but they are also creating a new way of looking at a working mum when they, like men, are helping and cheering each other to success.

Antalet auktoriserade revisorer förväntas inte möta den framtida efterfrågan av dem vilket innebär att behovet av auktoriserade revisorer kommer att öka. Den reglerade auktorisationstiden uppgår idag till åtta år medan den genomsnittligen vanligtvis är tio år, vilket kan upplevas som en lång och komplex process. Vi vill undersöka hur organisationerna kan agera för att minska den genomsnittliga auktorisationstiden, genom att studera den praktiska auktorisationstiden, och därmed göra yrket mer attraktivt. Därav är syftet med studien att förklara vilka organisatoriska faktorer som påverkar revisorers praktiska auktorisationstid. Studien har en kvantitativ ansats och genom ett deduktivt angreppssätt har hypoteser utvecklats. En enkätundersökning utfördes på auktoriserade revisorer fördelade på revisionsbyråer runt om i Sverige för att pröva hypoteserna. De organisatoriska faktorerna som undersöktes i studien är mentorskap, byråspecifik utbildning och managementmetoden up-or-out. Utöver de organisatoriska faktorerna kan det finnas faktorer som påverkar auktorisationstiden, därför testades även ytterligare faktorers påverkan. Dessa faktorer var genus, ålder vid auktorisation, byrå vid auktorisation, antal skrivna auktorisationsprov, tidigare arbetserfarenheter, högskola/universitet, examensnivå och tjänstledighet. Studien resulterade inte i några signifikanta samband mellan revisorers praktiska auktorisationstid och de tre oberoende variablerna som inkluderades i studien. Därav kan slutsatsen dras att revisionsbyråerna inte antas ha en stor påverkan på revisorernas praktiska auktorisationstid. Då studien innehåller brister och att inga signifikanta samband kunde påvisas, finns där ett behov och en möjlighet för vidare forskning kring forskningsfältet. / The number of certified auditors is not expected to meet the future demand of them, which means that the need for certified auditors will increase. Today the regulated certification time amounts to eight years, while the average certification time is ten years, which can be experienced as a long and complex process. We want to investigate how organizations can act in order to reduce the average certification time, by studying the practical certification time, and therefore make the profession more attractive. Hence, the purpose of the study is to explain what organizational factors affect the auditor’s practical certification time.   The study has a quantitative approach and through a deductive approach, hypotheses have been developed. A survey was conducted on certified auditors distributed at audit firms around Sweden to test the hypotheses. The organizational factors studied in the study are mentorship, firm specific education and the management method up-or-out. In addition to the organizational factors, there may be factors that affect the certification time. Therefore, the impact of additional factors was also tested. These factors were gender, age, firm at certification, number of written certification tests, previous work experience, college/university, degree level and leave of absence.   The study did not resulted in any significant relationship between the auditor’s practical certification time and the independent variables that were included in the study. Therefore, the conclusion of the study is that audit firms cannot be expected to have a big impact on the auditor’s practical certification time. Since the study contains deficits and no significant relationship could be demonstrated, there is need and opportunity for further research on the field of research.

Personalomsättningen i revisionsbranschen är ett aktuellt ämne och ses som ett problem i branschen. Revisionsbranschen utvecklas och går från att vara en klassisk profession till att bli mer affärsinriktad och lönsamhet blir allt viktigare. Tidigare forskning kom fram till att uppfattningar påverkar valet att lämna branschen. Syftet med studien är därmed att utforska om revisorsassistentens benägenhet att lämna branschen påverkas av uppfattningar om den professionella verksamheten och uppfattningar om affärsverksamheten. Studien har en kvantitativ ansats och en webbaserad enkät med olika påståenden om revisorsassistentens uppfattningar har använts. Enkäten är baserad på professionsteori och tidigare forskning om business och karriärbyten och den skickades till revisorsassistenter på svenska revisionsbyråer. Variabler som studerats är uppfattningar, upplevelser, förväntningar, kön, ålder, erfarenhet i branschen, byråtillhörighet, storleken på det kontor revisorsassistenten arbetar på och om du arbetar eller har arbetat i branschen. Studien kom fram till att det finns ett positivt signifikant samband mellan uppfattningar om affärsverksamheten och karriärbyten. Vidare fann studien en indikation på ett negativt samband mellan uppfattningar om den professionella verksamheten och karriärbyten. Studien fann även en indikation på ett positivt samband mellan kontorsstorlek och karriärbyte. Det fanns även ett positivt signifikant samband mellan erfarenhet och karriärbyte samt mellan ålder och karriärbyte. Uppfattningar har visat sig påverka även i andra studier men uppfattningar om affärsverksamheten är ett relativt outforskat ämne och vidare studier behövs

Career is something that today no only appears when an employee moves from one organization to another but can also appear within an organization. This can allow the employee to develop without changing workplace and the organization can maintain the qualification in the organization and reduce the turnover. Therefore, the purpose of this study is to investigate how employees perceive that the possibility of internal careers influences and motivates them in the election to stay within their current organization. The study is conducted in a public administration, at the municipal level. 20 respondents have participated through qualitative mail interviews. The result of the study showed that all respondents would consider leaving their current employer if they did not get the opportunity to an internal career. It was also found that other factors affected and motivated the employees to stay within the current organization, while the factor salary was what respondents generally thought was least important for the choice to stay or leave their current organization. This demonstrates that it is important for employers in the public sector, to be aware of and ensure what is required to not lose their employees and the qualification they possess. For future research, it would be interesting to study if this is a "small town phenomenon" or if the result would be the same in a larger city. The survey has been conducted in a municipality with a population of approximately 40,000. / Karriär är idag något som inte bara sker genom att en medarbetare går från en organisation till en annan utan kan även ske inom en organisation. Detta kan göra att medarbetaren får möjlighet att utvecklas utan att byta arbetsplats och organisationen kan behålla sin kompetens i företaget och minska personalomsättningen. Därför är avsikten med denna studie att undersöka hur anställda upplever att möjligheten till intern karriär påverkar och motiverar dem i valet att stanna inom sin nuvarande organisation. Studien är genomförd i en offentlig förvaltning, på kommunnivå. 20 respondenter har deltagit genom en kvalitativ mailintervju. Resultatet av studien visade att samtliga respondenter skulle överväga att lämna sin nuvarande arbetsgivare om de inte fick möjligheten till intern karriär. Det visade sig även att andra faktorer påverkade och motiverade de anställda att stanna inom den nuvarande organisationen, medan faktorn lön var det som majoriteten av respondenterna ansåg var minst viktigt för valet att stanna eller lämna sin nuvarande organisation. Studiens resultat visar att det ät viktigt för arbetsgivare inom offentlig förvaltning att vara medvetna om och se till vad som krävs för att inte förlora sina anställda och den kompetens de besitter. För framtida forskning skulle det vara intressant att undersöka om detta är ett “småstadsfenomen” eller om resultatet skulle bli detsamma i en större stad och kommun, då studien är genomförd i en kommun med cirka 40 000 invånare.

No description available.

Denna studie undersöker nyanlända flyktingars väg till arbete i Sverige och vad som bidragit till en snabb etablering på arbetsmarknaden. Genom åtta kvalitativa intervjuer samlades empirin in. Datainsamlingen analyserades utifrån Social cognitive career theory av Lent, Brown & Hackett, som belyser individernas karriärprocesser och vad som påverkar och driver dessa. Studiens viktigaste resultat är att nyanlända flyktingars etablering på arbetsmarknaden påverkas positivt av interna resurser, inställningar och förhållningssätt, som uthållighet, anpassningsförmåga och en kämpar-anda. Vidare visar resultatet att individer agerar utifrån egna målsättningar, som har bäring på karriärmål och mål för livsvillkor. Ytterligare resultat visar att externt stöd, som praktikplatser, och mellanmänskligt stöd, som sociala nätverk, främjar etableringsprocessen på arbetsmarknaden. / This study examines newly arrived refugees' way to work in Sweden and what has contributed to a rapid establishment in the labor market. Through eight qualitative interviews, the empiricism was collected. The data collection was analyzed based on Social cognitive career theory by Lent, Brown & Hackett, which illustrates the individual's career processes and what influences and drives the process. The study's most important result is that newly arrived refugees' establishment in the labor market is positively affected by internal resources, attitudes and approaches, such as endurance, adaptability and a fighting spirit. Furthermore, the results show that individuals act on the basis of their own goals, which have bearing on career goals and goals for living conditions. Further results show that external support, such as internships, and interpersonal support, such as social networking, promote the establishment process in the labor market.

Inom arbetsmarknadens allt mer dynamiska karaktär har karriärsystem och synen på karriär förändrats. Företag behöver i större utsträckning vara flexibla och anpassningsbara till omvärldens förändringstakt. I detta paradigmskifte har många företag funnit nya sätt att organisera sig och övergått till en postbyråkratisk organisationsstruktur. I denna uppsats studeras relationen mellan medarbetarnas upplevelse av karriär- och utvecklingsmöjligheter i relation till postbyråkrati. Vidare undersöks hur medarbetarna påverkas när traditionella hierarkier och karriärsteg inte införlivas och vad medarbetarna anser som viktigt gällande karriär och utveckling. Studiens resultat skildrar hur postbyråkrati i relation till karriär och utveckling både hindrar och möjliggör. Studiens bidrag är att på ett djupare plan skapa förståelse för medarbetarnas upplevelser av karriär- och utvecklingsmöjligheter i en postbyråkratisk organisation. Av de intervjuer som genomförts visade resultatet att postbyråkrati mestadels tillfredsställer individers ambitioner gällande karriär- och utveckling. Detta förutsatt att individens uppfattning av begreppen stämde överens med organisationens struktur och vision. Resultatet antydde också att informanterna inte behöver traditionella karriärtrappor, befordringar eller hierarkier för att uppleva framgång i karriären. Däremot behöver informanterna känna att det finns möjligheter till kontinuerlig utveckling men att det likväl kunde ske ur ett holistiskt perspektiv. För informanterna var autonomi, progression och påverkansmöjligheter extra viktigt sett till karriär och utveckling. Vidare framkom att den gränslöshet som strukturen medförde innebar vissa svårigheter som navigering och visualisering av möjliga karriär- och utvecklingsvägar. Ett fungerande postbyråkratiskt karriärsystem kräver avsaknad av uppdelningar och hierarkier. Slutligen måste strukturen anpassas efter företagets kontext. Då essensen i postbyråkrati är anpassningsförmåga är den förmågan minst lika viktigt sett till den interna strukturen som förmågan att anpassa sig efter samhällets föränderliga och dynamiska natur. / Within the increasingly dynamic nature of the labor market, career systems and the outlook on careers have changed. Companies need to be more flexible and adaptable to the pace of change in the world. In this paradigm shift many companies have found new ways to organize themselves and transitioned to a post-bureaucratic organizational structure. This essay studies the relationship between employees' experiences of career and development concerning post-bureaucracy. Furthermore, we investigate how employees are affected when traditional hierarchies and career steps are not incorporated. The study depicts both obstacles and opportunities regarding the relationship between post bureaucracy and career and development opportunities. The contribution of the study is to create an understanding on a deeper level of the employees' experience of their career and development opportunities in a post-bureaucratic organization. Of the interviews conducted, the results showed that post bureaucracy satisfies individuals' ambitions regarding career and development. This provided that the individual's conception of the concepts was consistent with the organization's structure and vision. The results also indicated that the informants do not need traditional career steps, promotions or hierarchies to experience career success. On the other hand, the informants' need to feel that there are opportunities for continuous development but that it could nevertheless be done from a holistic perspective. For the informants' autonomy, progression and opportunities for influence were extra important in terms of career and development. The boundlessness of the structure posed some difficulties such as navigation and visualization of possible career and development paths. A functioning post-bureaucratic career system also requires the absence of divisions and hierarchies. Finally, the structure must be adapted to the context of the company. Since the essence of post-bureaucracy is the ability to adapt, that ability also needs to apply to the internal structure as well as the ability to adapt to the changing and dynamic nature of society.