Syfte: Uppsatsen syftar till att inventera upplevelser från kvinnliga och manliga cheferangående deras karriärer i en bransch där deras biologiska kön är underrepresenterat. Metod: För att besvara uppsatsens frågeställning och ge utrymme för subjektiva upplevelser från respondenterna har en deduktiv forskningsansats implementerats inom ramen för kvalitativ forskningsstrategi. Semistrukturerade intervjuer har upprättats med tio respondenter. Slutsats: Samtliga respondenter har krossat glastaket och åkt glashissen, dock upplever majoriteten av de kvinnliga cheferna fler utmaningar och hinder kopplat till deras biologiska kön. De manliga respondenterna har erhållit förtroende fort i sina respektive anställningar, medan kvinnorna upplever att de behövt hävda sig och påvisa sin kompetens innan de erhåller respekt från intressenter. / Purpose: The purpose of this Bachelor Thesis is to do an inventory of male and female experiences in regards to making a career in an industry where their biological sex is underrepresented. Method: To be able to achieve the Bachelor Thesis purpose and simultaneously give room for the respondents subjective experiences we conducted a deductive research approach within a qualitative research strategy framework. Our ten respondents have contributed their knowledge through semi structured interviews. Conclusion: All respondents have broken the glass ceiling and ridden the glass escalator, however, the majority of the female managers experience more challenges and obstacles linked to their biological sex. The male respondents have gained confidence quickly in their respective employments, while the women feel that they need to assert themselves and demonstrate their skills before they gain respect.

Through the assistance of a literature study, the purpose of this degree project is to investigate if a hierarchical status order within social work exists and where the work with financial aid and its employees are located in this status hierarchy. Another goal is to compile knowledge around if the status has the opportunity to develop. A part of the literature has shown a clear lack of knowledge regarding the work with financial aid which causes prejudice about the employees and how they carry out their tasks. This ignorance may be due to the lack of research in the field which underestimates the services in financial assistance and instead prioritizes other forms of social work therefore contributes to the low status. The central queries of this project are to examine firstly the adding factors to the subordinate status of the social worker and the organization in terms of work with financial aid, secondly to investigate how the work itself is viewed by outsiders such as politicians, other social workers, the general population including media and lastly to inspect if there are any possibilities of increasing the current status. The main results of this report that have been found identify four main factors such as workload, external prestige, mobility and clientele, which contribute to the organization's status and have an impact on how individual social workers experience the low occupational status. Finally, the researchers demonstrate some proposals on how status can be raised with the help of actual job descriptions, investment in resources and greater differences in educational levels that also aim at further education for the role of executive.

Involvement in political youth organisations is explained in terms of social, moral-ideological,and career-driven incentives. However, previous studies have not examined women’smotivations. This single case study answers and explains why young women engage in politicalyouth organisations and which incitements drive them. The study also explains what youngwomen’s plans for a political career looks like and whether systematic patterns can be discerned.By using in-depth interviews, seven young women in the Swedish political youth party “SocialDemocratic Youth League of Sweden” (SSU), are interviewed. This analysis shows that womenare not primary driven by political career ambitions, instead social and moral-ideologicalincentives are the primary factors for their involvement. Young women perceive barriers topursuing a political career and would rather work in a “regular” profession in the future thanhave a political career.

Att ha en mångfald av arbetskraft har idag blivit en viktig fråga för att kunna fånga in en mängd olika kompetenser, kunskaper och förmågor. Många företag uppmuntrar idag arbete med mångfald och inkludering eftersom de hävdar att de ökar kreativiteten och i utsträckningen vinsten för företaget. Trots detta kämpar många företag idag med att genomföra sådant arbete på ett framgångsrikt sätt. En metod för att skapa förutsättningar för mångfald och inkludering är att studera förställningar om kompetens och bedömnings-processer. Bedömning av kompetens ligger exempelvis till grund för beslut om befordran i karriären. Bedömningen inkluderar ett ställningstagande om vad kompetens är och i sin tur vem som är kompetent. Kompetensbegreppets komplexitet och normers påverkan på bedömningsprocessen komplicerar sådana ställningstaganden. Som ett försök till att försäkra att kompetens bedöms objektivt tillämpar många företag idag olika formaliserade rutiner för arbete med inkludering och mångfald. Den här studien syftar till att ge en djupare förståelse för hur karriär, bedömning av kompetens och formaliserade rutiner samspelar. En fallstudie har genomförts inom en verkstadsindustri som i rapporten benämns som Organisation A. Syftet med undersökningen var att utifrån föreställningar om kompetens, kompetensbedömning och karriär studera hur en formaliserad teknikerkarriär påverkar en organisations möjlighet till att skapa inkludering och mångfald. För att uppfylla syftet formulerades följande frågeställningar. Hur är teknikerkarriären strukturerad? Vilka förutsättningar skapar teknikerkarriären för likvärdig bedömning av kompetens? I studien har en teknisk karriärväg undersökts inom Organisation A. Examensarbetet är en del av utbildningen Civilingenjör och Lärare på KTH. Ingenjörsdelen av arbetet speglas i arbetets tekniska utgångspunkt där en organisation med teknikintensiv verksamhet har fått stå i fokus. Lärardelen av min utbildning tillämpas genom att relatera organisationens tekniska karriärspår till liknande organisationer inom undervisning och diskutera likheter och skillnader i bedömningsprocesser. För att besvara forskningsfrågorna har intervjuer med medarbetare och fokusgrupper med chefer genomförts.  Studien visar hur teknikerkarriärer organiseras utifrån formella och informella strukturer kopplade till bedömning av kompetens och att normer påverkar bedömningsprocesserna. Den observerade teknikerkarriären inom Organisation A bygger på en informell pyramidstruktur som ger utrymme för subjektiva tolkningar av karriärens syfte och mål. Detta möjliggör en syn på medarbetares olika kapacitet att nå till högre nivåer och problematiseras ur ett mångfalds- och inkluderingsperspektiv. Karriärstegens bedömningskriterier ger utrymme för tolkning och det saknas utbildning och stöd för chefer om hur kriterierna bör tolkas och tillämpas. Det är ett resultat av en brist på styrning, som krävs för att säkerställa att karriärprocessen används på det sättet den var avsedd. Bristen bidrar till att normer och fördomar kan fortsätta påverka bedömnings-processen. Organisationens implementerade mångfalds- och inkluderingsarbete tillför viss styrning, men bedöms göras utan försiktighet. Förändringsarbete kräver uppföljning och utvärdering vilket saknas. Organisationen kan dra lärdom av det som inom lärandeforskning benämns som formativ bedömning. Studien visar på en brist i samtliga av de tre centrala delar som ingår i formativ bedömning. Utifrån formulerade slutsatser ges rekommendationer till Organisation A om att ifrågasätta pyramidstrukturens syfte och tillämpa en tydligare styrning i form av utbildning och forum för samverkan. Dessutom ges rekommendationer för hur organisationen kan tillämpa formativ bedömning i karriärstegens bedömningsprocesser. / Having a diverse workforce has become an important issue in today’s organizations in order to capture a wide range of competence, skills and abilities. Today many companies encourage work with diversity and inclusion since they argue that it increases creativity and, in extent, company profit. However, many companies struggle to manage such work in a successful way. A method of creating the prerequisites for diversity and inclusion is to study the perception of competence and assessment processes. Assessment of competence is, for example, the basis for decision making in career advancement. The assessment requires one to decide on what competence is and in turn who is competent. The complexity of the concept of competence and norms being a part of the assessment process complicates such decisions. As an attempt to ensure that competence is assessed objectively, many companies apply different formalized procedures for inclusion and diversity work. This study aims to provide a deeper understanding of how career, assessment of competence and formalized procedures interact. A case study has been carried out in an engineering industry, which is referred to in the report as Organization A. The purpose of the study was to examine how formalized technical careers affect organizations' ability to create inclusion and diversity, based on perceptions of competence, competence assessment and career. To fulfil the purpose, the following two questions were stated. How are technical careers structured? What conditions do technical careers create for equal assessment of competence? In the study, a technical career path has been investigated within Organization A. The thesis is part of a MSc in Engineering and Education at KTH. The engineering part of the work is reflected in the technical point of view of the work where an organization with technology-intensive activities has been placed in focus. The educational part of my degree is applied by relating the organization's technical career paths to similar organizations in education, discussing similarities and differences in assessment processes. In order to answer the research questions, interviews with employees and focus groups with managers within Organization A have been conducted. The study shows how technical careers are organized based on formal and informal structures related to assessment of competence and norms affecting assessment processes. The observed technical career path within Organization A is based on an informal pyramid structure that allows for subjective perceptions of the purpose and goals of the career. This enables a view of employees' different capabilities to reach higher levels and is therefore problematized from a diversity and inclusion perspective. The assessment criteria of the career path provide room for interpretation and there is no education or support for managers how the criteria should be interpreted and applied. It is a result of a lack of management required to ensure that the career process is used the intended way. The shortcoming contributes to the fact that norms and prejudices can continue to influence the assessment process. The organization's implemented diversity and inclusion work provide some management but is done without caution. Processes of change requires follow-up and evaluation which is lacking. The organization can learn from what in learning research is addressed as formative assessment. The study shows a shortcoming in all three key parts included in formative assessment. Based on stated conclusions, recommendations are given to Organization A to question the purpose of the pyramid structure and to apply clearer management in terms of education and forums for collaboration. Additionally, recommendations are given for how the organization can apply formative assessment in career assessment processes.

Syftet i föreliggande studie var att undersöka studentidrottares upplevelser av att ha en dubbel karriär och vilka krav, barriärer och resurser de upplever samt hur de hanterar kraven. Urvalet var åtta studentidrottare fördelat på sju kvinnor och en man, i åldrarna 20-35. Föreliggande studie hade en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer, där intervjuguiden och den efterkommande tematiska analysen av resultatet grundades i Karriärövergångsmodellen (Stambulova, 2003) och ett holistiskt perspektiv utifrån Holistiska idrottsliga karrirärutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019). Analysen resulterade i fyra huvudteman med tillhörande underteman och subteman. Det var studentidrottarnas upplevda krav, barriärer, resurser samt studentidrottarnas effektiva hantering. Resultatet redogör för att studentidrottarna upplever både interna och externa krav där ett konstant fokus ligger på höga prestationer vilket uppfattas som påfrestande. Interna barriärer samt de externa barriärerna, vilken delats upp i begränsad tid och Covid-19 pandemins negativa konsekvenser, samspelar i förhållande till de upplevda resurserna. De interna tillgångarna utgörs av målmedvetenhet, erfarenhet av kombinationen studier och idrott samt två identiteter istället för en. De externa tillgångarna utgörs av ekonomiskt stöd, ökad flexibilitet med distansstudier och att dra nytta av andra studenter. Den upplevda hanteringen innehåller i sin tur tre olika strategier som på olika sätt används av studentidrottarna för att mäkta med deras dubbla karriärer. Den problemfokuserade hanteringen innebar noggrann planering för att få ihop livspusslet där den emotionsfokuserade hanteringen handlade om psykisk och fysisk återhämtning, men även undvikande hantering var en del av upplevelsen. / The purpose of the study was to investigate student-athletes' experiences of having a dual career and what demands, barriers and resources they experience and how they manage the demands. The selection was eight student athletes divided into seven women and one man, aged 20-35. The present study had a qualitative design with semi-structured interviews, where the interview guide and the subsequent thematic analysis of the results were based on the Career Transition Model (Stambulova, 2003) and a holistic perspective based on the Holistic athletic career model (Wylleman, 2019). The analysis resulted in four main themes with associated sub-themes and sub-themes. It was the student-athletes' perceived demands, barriers, resources and the student-athletes' effective coping. The results show that the student-athletes experience both internal and external demands where there is a constant focus on high performance, which is perceived as stressful. Internal barriers as well as the external barriers, which are divided into limited time and negative consequences of the Covid-19 pandemic, interact in relation to the perceived resources. The internal assets consist of purposefulness, experience of the combination of studies and sports, and two identities instead of one. The external assets consists of financial support, increased flexibility with distance studies and benefiting from other students. The perceived coping, in turn, contains three different strategies that are used in different ways by the student-athletes to cope with their dual careers. The problem-focused coping involved careful planning to piece together the life puzzle, where the emotion-focused coping dealt with mental and physical recovery, where also avoidant coping was part of the experience.

Försvarsmakten ska öka både sin förmåga och antalet krigsförband. I krigsförbanden ingår en stor del reservofficerare. En reservofficer tjänstgör inte i Försvarsmakten på heltid utan tjänstgöringen är en bisyssla parallellt med annat arbete eller studier.Problemet är att det inte finns tillräckligt med reservofficerare för att fylla krigsförbandens behov. Syftet med den här studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar individen vid beslutet att bli reservofficer. Vi vill dessutom skapa en djupare förståelse för individens drivkraft att eftersträva dubbla karriärer, en civil och en militär.Genom en kvalitativ studie, omfattande semistrukturerade intervjuer, utforskar vi vad som har påverkat individer att vilja bli reservofficerare i Försvarsmakten. Det empiriska resultatet har tagits fram genom Grounded theory. Analysen har genomförts ur ett individ- och organisationsperspektiv utifrån drivkrafter, resurser och profession.Vi har i våra slutsatser kommit fram till att det är fyra faktorer som är viktigast vid valet att söka sig till en militär reservofficerskarriär. Dessa fyra är: • En positiv erfarenhet av värnpliktsutbildning.• Närhet till reservofficerare som förebilder under värnpliktsutbildning.• En positiv uppfattning om reservofficersprofessionen i samhället.• Möjligheten till en kombinerad karriär där den civila är i fokus. / Swedish Armed Forces is increasing both its defence capability and the number of war time units. A large amount of personnel in the war time units are reserve officers. A reserve officer does not serve in the Armed Forces full time, the service is a side job in parallel with other work or studies. The problem is that there are not enough reserve officers to fill the needs of the war time unitsThe main purpose with this study is to examine which factors affect the individual in their decision-making process on whether to become a reserve officer or not. We also want to create a deeper understanding of the individuals drive force to strive for double careers, a civilian and a military. Through a qualitative study, with semi-structured interviews, we explore what has influenced individuals to want to become reserve officers in the Swedish Armed Forces. The empirical result has been produced with the method Grounded theory. The analysis has been conducted from an individual and organizational perspective based on motivating forces, resources, and profession.We have come to four conclusions, which are the key factors for a military reserve officer career and thus also dual careers, the civilian and the military. These four are • A positive experience of conscription training.• Proximity to reserve officers as role models during conscription training.• A positive perception of the reserve officer profession in society.• Possibility for a combined career where the civilian career is the primary.

Syftet med detta arbete är att jämföra hur svenska ungdomar som arbetar inom servicebranschen i Sverige respektive Danmark ser på arbete. Vad driver vissa ungdomar att ta steget över till den danska arbetsmarknaden, medan andra väljer att stanna kvar i Sverige? Avsikten är att undersöka detta utifrån utbildningsbakgrund, kön, social klass, familjesituation och ålder för att se om det finns några samband mellan dessa faktorer och val av land att arbeta i. Vi har gjort en enkätundersökning bland svenska ungdomar som arbetar inom handel i Sverige respektive Danmark. De resultat vi har fått fram visar att de främsta motiven till att arbeta i Danmark för dessa ungdomar är en högre lön och en bättre arbetsmarknad i Danmark. När det gäller inställningen till arbete och till den egna arbetssituationen skiljer sig inte resultaten åt särskilt mycket mellan de två grupperna. Ett resultat som också har framkommit är att rörligheten i Danmarksgruppen är högre än i Sverigegruppen. Med det menar vi att det är fler i Danmarksgruppen som har varit anställda en kortare tid än de i Sverigegruppen. När det gäller att värdesätta karriär är ungdomarna i Danmarksgruppen överlag mer positiva till detta än de i Sverigegruppen. / The aim with this work is to compare how Swedish young people that work within the service sector in Sweden respective Denmark sees on work. What runs certain young people to take the stage over to the Danish labor market, while others choose to stay left in Sweden? The intention is to examine this on the basis of education batch shallow, gender, social class, family situation and age in order to see about there be some connections between these factors and choices of country to work in. We have done a questionnaire survey among Swedish young people that works within trade in Sweden respective Denmark. Those results we have may forward shows that the most front reasons to working in Denmark for these young people are a higher salary and a better labor market in Denmark. When it comes to the attitude to work and to the own working situation divides the results between the two groups not particularly much. A result that also has arrived is that the mobility in Danmarksgruppen is higher than in Sverigegruppen. With it means we that it is more in Danmarksgruppen that has been an employee shorter time than they in Sverigegruppen. When it comes to that value setting career is the young people in Danmarksgruppen överlag more positive to this than they in Sverigegruppen.

Även om studie- och yrkesvägledarutbildningen oftast förknippas med skolväsendet visar undersökningar att nästan varannan examinerad studie- och yrkesvägledare arbetar utanför skolväsendet. Syftet med detta arbete är att utforska utbildade studie- och yrkesvägledares karriärmöjligheter utanför skolväsendet. Syftet är även att undersöka orsakerna till dessa karriärval och dess inverkan på studie- och yrkesvägledares upplevda yrkesidentitet. Studiens frågeställningar är: (1) Hur resonerar våra informanter kring studie- och yrkesvägledares karriärmöjligheter utanför skolväsendet? (2) Vilka faktorer har påverkat deras karriärval utanför skolväsendet efter avslutad studie- och yrkesvägledarutbildning? (3) Hur ser våra informanter på sin yrkesidentitet som utbildade studie- och yrkesvägledare?. En kvalitativ metod användes och sju intervjuer genomfördes. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av begrepp som motivationsfaktorer, hygienfaktorer, karriär/yrkesidentitet och kompetens. Studiens resultat visade på olika syn på studie- och yrkesvägledares karriärmöjligheter utanför skolväsendet. Majoriteten ansåg att studie- och yrkesvägledare har goda karriärmöjligheter; andra upplevde arbetsmarknaden utanför skolväsendet vara begränsad. Studien visade också att de viktigaste faktorerna som påverkat informanterna för att arbeta utanför skolväsendet har varit utveckling, meningsfulla arbetsuppgifter, samt ansvar, ledarskap och lön. Studien kom fram till att det fanns stora skillnader i huruvida informanterna identifierade sig som studie- och yrkesvägledare, vilket påverkades av informanternas arbetslivserfarenhet som studie- och yrkesvägledare.

En ADHD-diagnos medför svårigheter hos vuxna kvinnor. De går ofta igenom skolan somodiagnostiserade eftersom forskning till övervägande del baseras på hur ADHD-symtomenyttrar sig hos det manliga könet och därför är kvinnornas ADHD svårare att upptäcka. Denhär studien kommer fokusera på kvinnor med en ADHD-diagnos för att se hur denneuropsykiatriska funktionsnedsättningen påverkat deras utbildning och karriär.Studien bygger på en enkät som gjordes i november 2021 och var riktad mot kvinnor som var20 år och äldre. Enkäten bestod av frågor kring studiegång, övergångar mellan skolformer,stöd från skolan, samt studievägledning. Syftet var att undersöka om kvinnorna var nöjda medsina studieprestationer och karriärer, samt vilken påverkan studie- och yrkesvägledningen hafti övergången mellan skolformerna, ytterligare ett syfte var att få en bild av vilket extra stödsom erhållits i de olika skolformerna. Majoriteten av respondenterna hade fått diagnos i vuxenålder, därav fokuserade studien även på konsekvenserna av att få en sen diagnos. Som ettkvalitativt inslag i studien fick de respondenter som inte ansåg att de nått sin fulla potential iskolan och i arbetslivet fylla i ett frisvar för att förklara vad det var som hade hindrat dem frånatt nå sin fulla potential.Majoriteten av respondenterna var missnöjda med sin skolgång och svarade att individuelltstöd samt anpassade uppgifter hade hjälpt dem klara skolan bättre. Det visade sig dock att derespondenter som inte fått stöd i grundskolan och gymnasiet i högre grad hade läst vidare påen eftergymnasial utbildning, jämfört med dem som erhållit stöd. Över hälften avrespondenterna tyckte att övergången från grundskola till gymnasium varit svår eller mycketsvår och de faktorerna som upplevdes som svårast var ny miljö och val av program, samtidigtsvarade nästan hälften av att de inte erhållit studie- och yrkesvägledning inför gymnasievalet.Det visade sig även att respondenternas fäders utbildningsnivå hade större inverkan pårespondenternas utbildningsnivå än vad mödrarnas utbildningsnivå hade, desto yngrerespondenten var, desto större korrelation fanns med faderns utbildningsnivå. / An ADHD diagnosis causes several difficulties for adult women, they often go through schoolas undiagnosed because research is predominantly based on how ADHD symptoms manifestsin the male sex. This study will focus on women with an ADHD diagnosis to examine howthe neuropsychiatric impairment has affected their education and career.The study is based on a survey that was conducted in November 2021 which targeted womenaged twenty or older. The survey consisted of questions about their course of study,transitions between school levels, support from the school, and career counselling. The aimwas to investigate whether women with ADHD felt that they were satisfied with theiracademic achievements/careers and what impact career counselling had in the transitionbetween the school forms. Another aim was to get an idea of what extra support was receivedin the different school forms, however, most respondents answered that they did not receivetheir diagnosis before adulthood, hence the focus of the study aim changed to explore theconsequences of a late diagnosis. As a qualitative element of the study, the respondents whodid not consider that they performed according to their actual ability in school/working lifewere asked to fill in why they did not reach their full potential career-wise. It was found that80% of respondents believed that their ADHD prevented them from reaching their full careerpotential.Most respondents were also dissatisfied with their schooling and believed that individualsupport and adapted tasks would have helped them cope better at school. It turned out,however, that the respondents who did not receive support in primary and secondary schoolwere more likely to attend post-secondary education, compared to those who receivedsupport. Over half of the respondents thought that the transition from elementary school toupper secondary school was difficult or exceedingly difficult and the two factors that wereperceived as the most difficult were unfamiliar environment and choice of study program, atthe same time almost half of the respondents answered that they did not receive studentcounselling before selecting upper secondary school.It also turned out that the respondents' fathers' educational level had a greater impact on therespondents' educational level than the mothers' educational level had, and the younger therespondent was, the greater the correlation was with the father's educational level.

Att ta steget in i en dubbel karriär genom ett Riksidrottsuniversitet eller Elitidrottsvänligt lärosäte innebär att en elitidrottare kombinerar deras idrott med akademiskastudier. Föreliggande studies syftade till att undersöka studentidrottares upplevelser av att ha en dubbel karriär och vilka krav, barriärer och resurser de upplever samt hur de hanterarkraven. Den kvalitativa studien bestod av åtta deltagare fördelat på sju kvinnor och en man, i åldrarna 20–35 (M=24,25) som utövade olika idrotter. Studentidrottarnas upplevelser samlades in genom semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide utifrån Karriärövergångsmodellen (Stambulova, 2003) och Holistiska idrottsligakarriärutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019). Resultatet sammanfattas genom fyra huvudteman: studentidrottares upplevda krav, barriärer, resurser och effektiv hantering. Resultatet visade att studentidrottarna bland annat upplevde höga interna krav från sig själva där de vill lyckas och maximalt prestera i allt de tar sig ann vilket upplevs krävande och stressande. Vidare upplevde de barriärer i form av externa barriärer, begränsad tid och Covid-19 pandemins negativa konsekvenser. Interna tillgångar var målmedvetenhet, erfarenhet och externa tillgångar i bland annat ekonomiskt stöd, dra nytta av andra studenter och ökad flexibilitet med distansstudier. Tre hanteringsstrategier som hjälpte studentidrottarna att hantera denna kombination var problemfokuserad hantering som innebär noggrannplanering för att få ihop livspusslet, undvikande hantering och till sist emotionsfokuserad hantering där personer i deras närhet har störst betydelse men även återhämtning. / Taking the step into a dual career through a National Sports University or Elite SportsFriendly University means that an elite athlete combines their sport with academic studies.The present study aimed to investigate student-athletes' experiences of having a dual careerand what demands, barriers and resources they experience and how they manage the demands.The qualitative study consisted of eight participants divided into seven women and one man,aged 20–35 (M=24.25) who practiced different sports. The student-athletes' experiences werecollected through semi-structured interviews with an interview guide based on The athletictransition model (Stambulova, 2003) and The holistic athletic career model (Wylleman,2019). The results are summarized through four main themes: student-athletes' perceiveddemands, barriers, resources and effective coping. The results showed that the student-athletesexperienced high internal demands from themselves where they want to succeed and performmaximally in everything they do, which is experienced as stressful. Furthermore, theyexperienced barriers in the form of external barriers, limited time and negative consequencesof the Covid-19 pandemic. Internal assets were determination, experience and external assetsin, among other things, financial support, taking advantage of other students and increasedflexibility with distance learning. Three coping strategies that helped the student-athletes dealwith this combination were problem-focused coping which involved planning,avoidant-coping and finally emotion-focused coping.