Denna uppsats handlar om den svenska Försvarsmaktens jämställdhetsmål som har satts upp för att främja jämställdheten och på sikt få in fler kvinnor i organisationen. Mer specifikt handlar uppsatsen om hur kvinnorna inom Försvarsmakten anser att dessa jämställdhetsmål efterlevs. Uppsatsen baserar sig på intervjuer med tre kvinnliga yrkesofficerare som får ge sin syn på livet i och runt det militära samt på försvarets jämställdhetsarbete och hur det påverkar dem. Resultaten jag kommer fram till i denna uppsats är att Försvarsmakten för dessa tre kvinnor är en bra arbetsplats för dem, oavsett deras individuella livssituationer, men att det fortfarande finns en hel del att jobba på vad gäller jämställdhetsmålen. / This thesis is about the Swedish armed forces and the equality goals which have been established to give equal opportunities between the sexes and to encourage more women to join the armed forces. More specifically this study is about the women of the armed forces and whether they believe that these equality goals have been achieved or not. The thesis is based on interviews with three female officers employed by the Swedish armed forces. They answered questions regarding their experiences of the equality goals and about their day to day life regarding their job as well as questions about their social life. The conclusion of this thesis is that the armed forces in general seem to be good employer regarding equality, regardless of the women’s individual lifestyles, but that there is still work to do regarding the equality between the sexes.

Kvinnor på ledande positioner är få i svenskt arbetsliv. Det finns ett växande intresse för att förstå vad detta kan bero på. Vilken roll spelar kvinnornas inställning till karriär? Vilken roll spelar familjen? Direkt och indirekt diskriminering mot kvinnor beskrivs och diskuteras, liksom kvinnors upplevelser av fördelarna med att vara kvinna i arbetet. Kvinnor i mansdominerade yrken och miljöer utvecklar speciella strategier för att hantera kopplingen mellan sin egen identitet som kvinnor och det faktum att de befinner sig i en minoritetssituation. Denna avhandling grundar sig på en undersökning om kvinnliga civilekonomers och civilingenjörers karriärutveckling. I tolkningen av resultaten används feministisk teori på området organisation. Kvinnornas situation i karriären synliggörs. Boken riktar sig till alla som är intresserade av området "kvinnor och karriär", till exempel kvinnor och män i arbetslivet, liksom organisationsforskare och kvinnoforskare. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1992. Spikblad saknas</p>

The aim of the present study was to investigate how the impermanence of contract work affects working lives, self-perceptions and the career strategies of Swedish screenwriters of finding and keeping work. Furthermore, it also explored how screenwriters experience their abilities to exercise authorial leverage over media content. Introducing the concept of “career authoring” to cover different aspects of the professional lives of screenwriters such as managing a career, establishing authorship and contractual negotiations, the study was able to embrace various mind-sets and strategies for career success. Combining ethnographical studies and textual analyses the study was able to ascertain that the contingency of the Swedish film and television industries necessitates strategies to cultivate reputations, industrial visibility, consciously receive writing credits and conform to a traditional division of labour. Moreover, the study illuminated the importance of contractual negotiations for career success in terms of both retaining and wavering rights to their work. Strategies for exercise increased authorial leverage were not only confined to the script, but extended beyond the page, where the latter  accentuated processes of reconfiguring traditional conceptions of screenwriters’ abilities to influence media content.

The younger generation is often expected to be part of changes in management gender distribution, concepts of leadership and gender power relations. Parallel with this, there are ongoing gender segregation processes within the organisations resulting in the dominance of men among managers. The aim of this thesis is to describe and understand the transition from staff to management, and in particular how gender is done in this process. The perspective on organisation and gender adopted is social constructionist. Thestudy was carried out in a large Swedish banking company between 2000 and 2005. Analysis was drawn up in order to successively answer four research questions: 1) in what way is the management sourcing process designed and how are candidates for management evaluated?, 2) how do management candidates look upon their career opportunities?, 3) how is gender done in the sourcing of new managers?, and 4) how is gender done in the careers of future managers? The empirical material consists of observations of a management development programme for potential managers, statements on management sourcing and careers, and document material. The statements come from interviews with 11 staff members, six women and five men, identified as potential managers, as well as seven people working with HR at the bank. The 11 management candidates were interviewed three times during a two-year period. The thesis develops knowledge on how gender and management are done in situations characterised by a balanced gender distribution and simultaneous male dominance. The management development programme serves as a hub for those working with sourcing new managers through its importance in identifying, developing and evaluating candidates for management. The evaluation of women and men among management candidates shows that potential is linked to women and men in different ways and that women and men are evaluated on the basis of different expectations on them as managers. Career is almost exclusively conceived as linear hierarchical movements. Nevertheless, the hierarchical view of career is confirmed almost entirely in the way men orient themselves. The career themes of the men express expectations on having a career. The experiences of the women are diverse. But even among those who have experienced encouragement to develop, this is not reflected in expectations on the future. Instead, the hope expressed is one of being allowed to continue a career. The different empowerment of the women and men express the gender power relations in the organisation and the norm of men as managers, which both men and women relate to. Two aspects are involved in the doing of gender in management sourcing and careers: construction of gender and gender ordering. Firstly, gender is constructed and ordered in the sourcing of new managers through the gendering of potential, resulting in different opportunities for women and men in organisations. Secondly, gender is constructed and ordered in careers, where careers may be understood as gendered, i.e. where expectations are created in men and hopes in women. The result is different empowerment in women and men. And thirdly, the results point to a complexity in relation to change. Gender equality initiatives and radical practices in combination with individualism and gender neutrality both put gender hierarchy into question and preserve it. Management sourcing involves several practices where the doing of gender is integrated in different ways, both conscious through gender equality initiatives, and sub-conscious through individualised and gender-neutral ideology. Thus, change requires greater consciousness and new practice. / <p>QC 20100728</p>

Sammanfattning Bakgrund: Enligt svenska försvarsmakten är den militära professionen under ständig förändring. Stora förändringar sker frekvent inom Försvarsmakten som organisation och kommer i förlängningen leda till nyttiga erfarenheter och kunskaper i framtiden. I sak är detta självklart men det finns även fler faktorer som vi ser mer troligt har större påverkan, exempelvis karriärmodellens utformning, metoder vid rekrytering, uppföljning av samhället och dess värderingar, förändringar och utvecklingar som sker inom teknik, inlärningsstilar och förväntningarna från de nya kommande generationerna. Nuvarande karriärmodell avseende taktiska officerare i den svenska försvarsmakten belönar avancemang och inte fördjupade kunskaper. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vetenskaplig litteratur avseende militär karriär med fokus på den svenska försvarsmaktens karriärmodell. Till syftet valdes följande frågeställningar: Vilka teoretiska aspekter finns för en karriärmodell? Hur påverkar karriärmodeller taktiska officerare? Vilken teoretisk bärighet har den svenska försvarsmaktens karriärmodell? Metod: Denna studie är en kvalitativ systematiskt litteraturstudie med latent innehållsanalys som har genomförts med ett induktivt arbetssätt. Analysens metod inkluderade också det hermeneutiska perspektivet, där insamlad data sammanfördes till allmänna principer. Det organisationsteoretiska perspektivet valdes för att beskriva, förenkla och tydliggöra fenomenet med karriärmodell. Som källmaterial har internationella och svenska vetenskapliga artiklar samt böcker använts.    Resultat: I den undersökta litteraturen fanns flera faktorer som påverkade den militära karriären och dess karriärmodell, både nationellt och internationellt, såsom komplexitet i officersrollen, hur olika karriärmodeller ser ut idag, utvecklingen av karriärmodeller och karriärplanering samt att HR-funktionen i en organisation bör ta ett större ansvar. Det framkom också att en mer mångfacetterad karriärmodell kan komma att gynna en organisation i det längre perspektivet. / Abstract   Background: According to the Swedish Armed Forces, the military profession is constantly changing. Major changes occur frequently within the armed forces as an organization and will in the future lead to useful experiences and knowledge in the future. In essence, this is self-evident, but there are also more factors that we see more likely to have greater impact, such as the design of the career model, methods of recruitment, follow-up of society and its values, changes and developments that occur in technology, learning styles and the expectations of the new coming generations. The current career model regarding tactical officers in the Swedish Armed Forces rewards advancement and not in-depth knowledge. Objective: The aim of the study was to examine scientific literature on military careers focusing on the Swedish Armed Forces' career model. The following questions were selected for the purpose: What theoretical aspects are there for a career model? How do career models affect tactical officers? What theoretical bearing does the Swedish Armed Forces career model have? Method: This study is a qualitative systematic literature study with latent content analysis conducted with an inductive method. The method of analysis also included the hermeneutic perspective, in which collected data was combined into general principles. The organizational theoretical perspective was chosen to describe, simplify and clarify the phenomenon with a career model. International and Swedish scientific articles and books have been used as source material. Results: In the literature examined there were several factors that influenced the military career and its career model, both nationally and internationally, such as complexity in the role of officers, how different career models look today, the development of career models and career planning and that the HR function of an organization should take a greater responsibility. It also emerged that a more multifaceted career model may benefit an organization in the longer term.

Det finns studier som visar att sjöfarten har svårt att bibehålla unga sjöfarare inom sjömansbranschen. Forskning visar att yngre sjömän har en större tendens att avbryta sin karriär till sjöss och är mer receptiva för erbjudande från landbaserade arbetsplatser än de äldre sjömännen. Mot denna bakgrund har syftet med detta arbeta varit att undersöka vad som gör att en nautiker stannar inom sjöfartsyrket, vilka faktorer som påverkar ett val att gå iland och om ålder och generationstillhörighet har någon inverkan i synen på karriären. För att få fram ett resultat hölls det kvalitativa intervjuer. Resultatet påvisar att det är ledigheterna som lockar med ett yrke till sjöss. Anledningen till att seniorbefälen har stannat till sjöss så länge är att de har trivts och haft möjlighet att utvecklas. Resultatet visar även att detta är något som de studerande respondenterna tycker är viktigt för att det ska arbeta till sjöss hela sitt yrkessamma liv. En annan slutsats som drogs var att ålder inte har någon påverkan på hur en person ser på sin karriär till sjöss och att alla respondenterna var överens om att organisationen fungerar bäst med en besättning i varierande åldrar. / There are studies that show that the shipping industry has a hard time keeping young seafarers. There has been researches that show that young seafarers have a higher tendency to discontinue their career at sea and are more receptive for offers from land-based companies then the older seafarers. Against this background the purpose of this study has been to examine what makes a seafarer stay within the shipping industry, what factors influence a seafarer’s choice to go ashore and if age and generational affiliation has an impact in the perception of a lifelong career at sea. To obtain a result, qualitative interviews were held. Results show that it is the long vacations that attracts the seafarer to choose a life at sea. The reason that the older seafarers have stayed in this profession for a long period of time is because they have enjoyed their time on board and there has been a possibility to evolve. The results also show that this is something that the studying respondents think is important for them if they are to work at sea their entire career. Another conclusion that was drawn was that age doesn’t affect a person´s view of a career at sea and all respondents agree that the organization onboard works best if the crew is of mixed age.

Det ställs idag högre krav på arbetsgivare att uppfattas som attraktiva och intressanta för att kunna särskilja sig från sina konkurrenter och således attrahera kvalificerad arbetskraft. Detta eftersom arbetsmarknaden inom vissa yrken har förändrats vilket innebär att utbudet av kompetent arbetskraft inte speglar de behov som finns. Genom att arbeta med Employer Branding kan arbetsgivare lättare tillgodose kompetensförsörjningen och undvika brist på kompetenta medarbetare. Syftet med denna undersökning var att genom en fallstudie undersöka hur arbetsgivare kan utveckla en enhetlig strategi inom Employer Branding, genom att identifiera delarna i ett Employer Value Proposition. Studien ämnar ge insikter hur organisationer kan stärka attraktiviteten som arbetsgivare samt hur denna strategi kan kommuniceras till nuvarande och potentiella medarbetare. Den metod som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex informanter på ett Umeå-baserat fastighetsbolag. Studien visade att delarna i ett Employer Value Proposition bör innehålla fem delar för att ses som komplett; affiliation, work content, compensation, benefits och career samt att det kan kommuniceras såväl online som offline. Fallorganisationen bör vid marknadsföring av deras kommande Employer Value Proposition uppmärksamma deras värdegrund, de varierande och utvecklande arbetsuppgifterna, den stora möjligheten att påverka, förmånerna, den trygga anställningen samt de långsiktiga möjligheterna till utveckling inom sin arbetsroll och meningsfullheten att bidra till Umeås utveckling. Dessa faktorer lyfts fram som mest attraktiva och unika samtidigt som de är sanna, tydliga och konkreta vilket är något som rekommenderas i utvecklandet av ett Employer Value Proposition.

Studien Kvinnor i karriären i Kriminalvården har sin utgångspunkt i begreppet jämställdhet. Svenska Kriminalvården är en statlig myndighet och måste, precis som alla som verkar inom svensk arbetsmarknad, se till att lagar och regler efterföljs. De närmaste åren behöver Kriminalvården expandera för att möta samhällets behov och krav, vilket kräver ytterligare rekrytering till alla befattningar inom Kriminalvården behövs. Kriminalvården vill fortsätta sträva mot jämställdhet och attrahera kvinnor till de historiskt sett mansdominerade arbetsrollerna. Enligt Kriminalvårdens årsredovisning från 2021 ses att än idag återfinns kvinnor främst i de omhändertagande professionerna, vilka skulle kunna betraktas som traditionellt könsstereotypiskt kvinnliga roller. Kvinnor återfinns vanligtvis inom de lägre arbetspositionerna där de även tenderar att bli kvar. Studiens syfte är att studera skillnader mellan mäns och kvinnors intresse och vilja till avancemang inom en av Kriminalvårdens klass 1-anstalter och därigenom bidra med kunskap till eventuella orsaker. För att studiens syfte ska uppnås har en kvalitativ och en kvantitativ metod använts, där sex intervjupersoner låtits delge information och ytterligare 27 respondenter besvarat en enkät. Intervjupersonerna befinner sig i arbetsledande positioner och respondenterna arbetar inom anstaltens största yrkesgrupp- kriminalvårdare. Studien påvisar att där inte finns några tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors vilja till att avancera till högre arbetsledande positioner. Den väsentliga skillnaden ligger i att mäns och kvinnors sätt att visa intresse till avancemang skiljer sig åt. Det framkommer att fenomenet att män och kvinnor visar olika intresse till att avancera beror på samhällelig nivå med normer och värderingar som grundar sig i genus, snarare än på en organisationsnivå. Även om Kriminalvården eftersträvar jämställdhet spelar samhällets attityder och beteenden en avgörande roll där det formella ansvaret på arbetsplatsen ser lika ut oavsett kön. Det har under studiens gång dock visat sig att det informella ansvaret kan vara minst lika omfattande som det formella, där kvinnor både bär och tar på sig det största ansvaret. / The study Women’s career in the Swedish Prison and Probation Service is based on the notion of gender equality. The Swedish Prison and Probation Service is a government agency and must, just like everyone who operates in the Swedish labor market, ensure that laws and regulations are followed. In the next few years, the Swedish Prison and Probation Service needs to expand to meet society's needs and demands, which requires further recruitment for all positions within the agency. The agency wants to continue to strive towards gender equality and attract women to the historically male-dominated work roles. According to the Prison Service's annual report from 2021, it can be seen that even today women are found mainly in the caring professions, which could be considered traditionally gender-stereotypically female roles. Women are usually found in the lower working positions where they also tend to stay. The purpose of the study is to study differences between men's and women's interest and desire for advancement within one of the agency’s class 1 prisons, and thereby contribute with knowledge to possible causes. In order to reach the purpose of the study, a qualitative and quantitative method have been used, where six interviewees were providing information and further 27 respondents answered a questionnaire. The interviewees are in managerial positions and the respondents work within the institution's largest occupational group - prison officers. The study shows that there are no clear differences between men's and women's willingness to advance to higher managerial positions. The essential difference lies in the fact that the way men and women show interest in advancement differs. It appears that the phenomenon that men and women show different interest in advancing is due to a societal level with norms and values based on gender, rather than an organizational level. Although the Swedish Prison and Probation Service strives for gender equality, it is the existence of attitudes and behaviors of the society that play a decisive role where formal responsibility within organizations are the same regardless of gender. During the work of this study, it has, however, been shown that the informal responsibility can be at least as extensive as the formal one, where women both bear and take the greatest responsibility.

In Sweden, the statistics show how women are underrepresented in organisational hierarchies; as managers, executive managers, CEOs and board of directors. Qualitative research reveals that women in management positions perceive the working life in Sweden as unequal and how men and women have different terms for making a career. Previous career studies told from women's narratives with a gender perspective caught our interest to examine how women reason and relate to their careers in 2019. The purpose of this study is to examine what emerges in stories about career and gender by women with management experience. We seek to understand how women relate to their career stories and how dilemmas are handled and how strategies are being used. We applied a narrative research design to obtain women's own stories about their careers. Ten narrative interviews were conducted with women with management experience within different companies and across several industries. The findings reveal how women in their career find themselves in minority positions in an environment imprinted by men's homosociality, including a language and toughness, that is difficult to relate to for the women. The minority position gives grounds to multiple approaches for women. The narratives show the urge to prove oneself, to legitimise one's position and to make oneself visible by showing will-power and determination. We found three strategies that women use in order to sustain self-esteem while coping with gender structures. We have named these strategies the individualistic strategy, the positive strategy and the explicit structure strategy. The individualistic strategy makes gender invisible by focusing on individual characteristics and traits. The positive strategy focuses on the advantages of being a woman and, the explicit structure strategy relates the meaning of gender to structures rather than to oneself. A central finding in our material is how the women switch between coping strategies. Switching between the individualistic strategy and the explicit structure strategy unveils two different themes. The first I don't want to generalise, but, illustrates how women relate gender to structures while they at the same time do not want to generalise between the genders. The second switch the Trojan horse explains how women are aware of gender structures and conform to men to sustain control and thereby sustain their self-esteem. Finally, to switch between stressing the benefits of being a woman and the burden of being a woman, we interpret as efforts to unburden the weight of gender structures. These switches between strategies give rise to contradictive reasoning, which we find entirely understandable as a means for women to make sense of their own reality. / I Sverige visar statistik hur kvinnor är underrepresenterade i organisationshierarkier; som chefer, VD, i ledninggrupper och styrelser. Kvalitativ forskning visar att kvinnor på chefspositioner upplever arbetslivet i Sverige som ojämnställt och att män och kvinnor har olika villkor att göra karriär. Tidigare karriärsstudier med ett genusperspektiv, berättade från kvinnors narrativ fångade vårt intresse att undersöka hur kvinnor resonerar kring och förhåller sig till sin karriär 2019. Syftet med denna studie är att undersöka vad som framkommer i berättelser om karriär och kön av kvinnor med chefserfarenhet. Vi ämnade förstå hur kvinnor förhåller sig till sina berättelser och hur dilemman hanteras och hur strategier används. Vi tillämpade en narrativ forskningsdesign för att erhålla kvinnors egna berättelser om sin karriär. Tio narrativa intervjuer genomfördes med kvinnor med chefserfarenhet inom olika företag och branscher. Resultaten avslöjar hur kvinnor i sin karriär befinner sig i minoritetsposition i en miljö som präglas av mäns homosocialitet, inklusive ett språk och tuffhet som är svårt att relatera till för kvinnorna. Minoritetspositionen ger upphov till flera förhållningssätt bland kvinnorna. Berättelserna skildrar behovet att behöva bevisa sig själv, att legitimera sin ställning och att göra sig synlig genom att visa viljestyrka och beslutsamhet. Vi hittade tre strategier som kvinnor använder för att upprätthålla sin självkänsla medan de hanterar könsstrukturer. Vi har namngett dessa strategier: den individualistiska strategin, den positiva strategin och den explicita strukturstrategin. Den individualistiska strategin gör kön osynligt genom att fokusera på individuella egenskaper och förmågor. Den positiva strategin fokuserar på fördelarna med att vara kvinna och den explicita strukturstrategin relaterar betydelsen av kön till strukturer snarare än till individen. Ett centralt resultat i vårt material är hur kvinnorna växlar mellan strategierna. Växling mellan den individualistiska strategin och den explicita strukturstrategin avslöjar två olika teman. Den första jag inte vill generalisera, men, illustrerar hur kvinnor relaterar kön till strukturer medan de samtidigt inte vill generalisera mellan könen. Den andra växlingen den trojanska hästen förklarar hur kvinnor är medvetna om könsstrukturer och efterliknar män för att upprätthålla kontrollen och därigenom självkänslan. Slutligen, växlingen mellan att betona fördelarna med att vara kvinna och belastningen av att vara kvinna, tolkar vi som en stävan mot att avlasta bördan av könsstrukturer. Dessa växlingar mellan strategier ger upphov till motsägelsefulla resonemang som vi finner helt förståeliga som ett medel för kvinnor att begripa sin verklighet.

Studien undersöker könsskillnader inom fastighetsmäklaryrket, med fokus på ett genusperspektiv och hur könskodning påverkar manliga och kvinnliga mäklare. Fastighetsmäklaryrket kännetecknas av individuell prestation och oftast en provisionsbaserad ersättning. Vid årsskiftet 2023 var könsfördelningen inom yrket nästan jämn, med 3 436 kvinnor och 4 169 män registrerade som mäklare i Sverige. Kvinnor hade en något högre avregistreringsfrekvens än män. Studiens resultat tyder på att manliga och kvinnliga mäklare har olika motiv för att välja yrket och återspeglar delvis samhällets könsstereotyper och normer. Medan män oftare dras till de tävlingsinriktade och prestationsbaserade aspekterna av yrket, betonade kvinnorna oftare kundrelationer, mental påfrestning och familjeliv. Dessa skillnader visade påverkan på karriärmöjligheter och upplevelsen av hur de uppfattas av kunder. Kvinnliga mäklare upplever i särskilda fall att deras kompetens ifrågasätts, ofta kopplat till könsstereotyper. Detta tyder på att kvinnor i dessa situationer kan behöva anstränga sig extra för att bevisa sin kompetens. Resultaten belyser vikten av att förstå och adressera de strukturella och sociala hinder som påverkar främst de kvinnliga mäklares yrkesupplevelser, men även faktumet att branschen förändrats över tid till ett mer jämställt yrke, vilket statistiken speglar men även upplevelserna. / This study investigates gender differences in the real estate agents profession, focusing on a gender perspective and how gender coding affects male and female real estate agents. The real estate agent profession is characterized by individual performance and typically commission-based pay. At the end of the year 2023, the gender distribution within the profession was nearly balanced, with 3,436 women and 4,169 men registered as real estate agents in Sweden. Women had a slightly higher deregistration rate than men. The study's results indicate that male and female real estate agents have different motivations for choosing the profession, partly reflecting societal gender stereotypes and norms. While men more often were attracted to the competitive and performance-based aspects of the profession, women more frequently emphasized client relationships, mental stress, and family life. These differences showed an impact on career opportunities and the experience of how they were perceived by clients. Female brokers sometimes experienced that their competence is questioned, often linked to gender stereotypes. This indicates that women in these situations may need to make an additional effort to prove their competence. The results highlight the importance of understanding and addressing the structural and social barriers that primarily affect female real estate agents and their professional experiences, while also acknowledging that the industry has become a more gender-equal profession over time, as reflected by the statistics as well as the experiences.