No description available.

Denna uppsats är en narrativ studie om hiphopkulturen som ungdomskultur. Målet med undersökningen har varit att förstå hur hiphoparna blir en del av den egna kulturen och hur de ser sig själva som medlemmar av hiphopkulturen. Som insamlingsmetod har jag använt mig av tre fokusgrupper samt en enskild intervju. Informanterna har varit 20-26 år och kommer från två mellanstora städer i Sverige. Det resultat som framkommit är att hiphoparen gör en slags karriär inom kulturen. För att kunna göra denna karriär är hiphoparen beroende av mer erfarna personer. Det finns även ett beroende av det övriga samhället för att kunna lyckas. Tankarna kring den egna kulturen kan sammanfattas i fyra olika huvudteman: Genus, Attribut, Äkthet och Battle. / This is a narrative study of the hiphop culture as a youth culture. The aim has been to understand how and why young people in middle-sized Swedish towns become hiphopers and also how they look at themselves as members of the hiphop culture. The research methods applied are three focus group interviews and one single person interview. The participants are between 20 and 26 years. The hiphoper makes a kind of a career in the culture. To be able to make the career, the hiphoper is dependent of other people with better skills as well as of the society. The thoughts of the hiphopers in question can be summarized in four main themes: gender, attribute, genuine and battle.

No description available.

In today’s society there is an ongoing debate concerning gender distribution amongst the top executives and there is a clear distinction between the men and women in leading positions. The reason for this can be because men and women to a certain degree conduct leadership differently. It is said that men are more focused on task oriented leadership while women seem to focus on a relation oriented and more interactive leadership. A leader’s success could be due to his or her ability to set up and use a network. Through professional networks a leader can get in touch with other people with similar life and work conditions and therefore this study was conducted to examine what effects the professional female network has contributed in the career developments of female top executives? To answer the question the study begins with the collections of theoretical knowledge concerning the subject followed with in-depth interviews from picturing the real world. With the help of four female top executives, who all are active in the professional female network, empirical data could be collected to be compared with the theoretical references. The study showed that the professional female network had no major impact on the career advancement with the female top executives but that on the other hand it contributed to the personal development. For women the work realm and the private realm are closely interconnected which means that family situations have constitute a problem for career advancement for female top executives. The opportunities female top executives encounter lies on the fact of being a woman as they then stand out on the claimed gender distribution.

The “good girl” is today an accepted and widespread notion. It is delimited to young girls and women who are characterised to be, for example, ambitious, high performing, working too much and risks developing mental illnesses. In today’s society women are assumed to pursue their career alongside maintaining the main responsibility for the household and family. The overarching purpose of this study has been – via a hermeneutic approach and based on the theory of symbolic interactionism – to elucidate and contribute knowledge to the social role of being a “good girl” and the associated implications for a woman’s identity and career. The aim has moreover been to address the differences between the two groups of respondents: women born in the 1980s and women born in the 1960s.The study is based on six individual semi structured interviews and two group interviews. The purpose is to gain a deeper understanding of and, thereby, a better interpretation of the phenomena of “good girls”. The interviews were conducted on a sample suited to the purpose, where the younger group of respondents will have studied at least three years at the university before graduating. The older groups of respondents have studied at least four years at an academic level before taking up employment. The results show that all respondents are characterised by ambitious identities, which create conflicts between, on the one hand, how they perceive themselves and, on the one hand, how others expect them to act.

No description available.

Research question: How can JM Construction (sv. JM Entreprenad) work to encourage women to reach leading positions within the organization based on a management perspective? Purpose:                The purpose of this study is to describe how a male-dominated organization within the construction industry, from a management perspective, can work towards gender equality in leading positions within the organization. Method:                 The study was of a qualitative nature based on a deductive approach, which enables interaction between theories and empirical findings. The theoretical framework was based on scientific articles and books. Empirical data collection was conducted through 21 interviews, a focus group and meetings at JM Construction as well as reports and observations. Based on theoretical framework and empirical findings, a thematic analysis was conducted. Conclusion:            A male-dominated organization within the construction industry can, from a management perspective, work towards gender equality in leading positions by actively communicate and illustrate the importance of gender equality. An organization with few women in leading positions should work with increasing the representation of women in leading positions and exemplify female role models, because there may exist a glass ceiling in the construction industry. An organization that wants to implement gender equality in leading positions needs to formulate clear gender goals and strategies for gender quality and formulate a gender equality plan. It is important to consider gender equality as an organizational change. In order to promote women, specific support for women can be implemented, such as role models, encouragement, individual career plans and access to personal contacts through networks and mentoring programs. It is important that an organization in the construction industry considers structural capital alongside with personal qualities within a recruiting process. / Syfte:                          Syftet med denna studie är att beskriva hur en mansdominerad organisation inom byggbranschen, ur ett ledningsperspektiv, kan arbeta för att främja jämställdhet på ledande positioner inom organisationen. Metod:                        Studien var av kvalitativ karaktär med utgångspunkt i en deduktiv ansats, vilket möjliggjorde en interaktion mellan teori och empirisk datainsamling. Teorin var baserad på vetenskapliga artiklar och böcker. Empirisk datainsamling genomfördes via 21 intervjuer, en fokusgrupp och möten vid JM Entreprenad samt via rapporter och observationer. Utifrån teori och empiri genomfördes en tematisk analys.      Slutsats:                      En mansdominerad organisation inom byggbranschen kan, ur ett ledningsperspektiv, arbeta med att främja jämställdhet genom att aktivt kommunicera och belysa problematiken vikten av jämställdhet. En organisation med få kvinnor i ledande positioner bör arbeta med att öka representationen av kvinnor på ledande befattningar och lyfta kvinnliga förebilder, då ett glastak kan existera inom byggbranschen. En organisation som vill främja jämställdhet på ledande positioner bör utforma tydliga jämställdhetsmål och strategier samt formulera en jämställdhetsplan. Viktigt är att jämställdhetsarbete betraktas som en organisationsförändring. För att främja kvinnor kan specifika stöd riktade mot kvinnor implementeras, exempelvis förebilder, uppmuntran, individuella karriärplaner och tillgång till personliga relationer via nätverk och mentorskapsprogram. Det är viktigt att en organisation i byggbranschen väger strukturkapital mot personliga egenskaper vid rekrytering.

Elite sport is tied to high demands and the sport milieus are on a constant quest to get new top results and produce new talented athletes to achieve them. According to Systems Theory, no phenomena is to be understood without understanding the context in which it exists. Former research within the Holistic Ecological Approach have relied on this perspective to study how the environment can be formed to develop talented athletes. What has not been studies is elite athletes’ own perceptions of how the characteristics of the environment has contributed to their athletic career, and what characteristics of the environment they find important to be able to continue their elite career. This purpose of this thesis was therefore to investigate this by interviewing 10 elite athletes who compete with the world top athletes in their sport. Each of the participants lived in the south-west of Sweden and represented traditionally individual sports. The thesis concluded that the values of the family and the competition friendly culture of the childhood sports club had been important environmental characteristics in developing the career, together with interactions of key persons and key events. To continue their careers, the participants expressed the importance of a holistic wellbeing through the understanding from all parts of their environment, together with the possibility of equal sparring as most important. / Elitidrott har många höga krav knutna till sig och idrottsmiljöer strävar ständigt efter nya toppresultat och att få fram nya talangfulla elitidrottare som kan utföra dem. Enligt systemteorin kan inget fenomen - så även elitidrott - förstås om man inte också förstår kontexten det befinner sig i, och tidigare forskning inom det holistiskt ekologiska perspektivet har utifrån detta undersökt miljöns betydelse ur ett Holistiskt Ekologiskt Perspektiv för att undersöka hur miljön kan utformas för att bidra till talangutveckling. Vad som inte undersökts är elitidrottares egen uppfattning om hur miljön har bidragit till deras idrottskarriär, och vilka egenskaper i miljön de ser som viktiga för att kunna fortsätta bedriva elitidrottskarriär. Syftet för uppsatsen var därför att undersöka detta genom att intervjua 10 elitidrottare som tävlar på internationell elitnivå inom respektive idrotter. Samtliga deltagare var bosatta i sydvästra Sverige och representerade traditionellt individuella idrotter. Det framkom att familjens värderingar och en positiv tävlingskultur i moderklubben varit viktiga för idrottskarriären, samt interaktionen med nyckelpersoner och nyckelhändelser. För att fortsätta utvecklas såg idrottarna ett holistiskt välmående genom förståelse från alla delar av sin miljö, och möjlighet till jämbördig sparring som de viktigaste miljöegenskaperna.

Utbildning, karriär och idealt partnerskap. Detta är tre faktorer som anses avgörande för när universitetsstudenter i Sverige vill bilda familj. Att det finns en senareläggning av familjebildning bland studenter i Sverige är ett faktum och dessa tre faktorer har en inverkan på fenomenet. Syftet med denna kandidatuppsats är därför att undersöka varför svenska universitetsstudenter utgör den grupp i samhället, inom vilken familjebildning vanligtvis senareläggs. Syftet är även att undersöka vad som anses vara grundläggande förutsättningar för att vilja skaffa barn och hur dessa varierar mellan olika sociokulturella faktorer. Genom att använda kvantitativ metod, konstruerade vi en enkät som publicerades på olika universitets Facebookgrupper. Anledningen till att använda denna metod va att nå ut till så många studenter som möjligt. Vårt mål var att få svar som gav en övergripande och omfattande bild, med hög svarsfrekvens, snarare än några fåtal svar med djupare förståelse. Teorierna som används i denna uppsats är främst Anthony Giddens teori kring ontologisk trygghet, rutinisering och identitet, men även Martha McMahon’s teori om kvinnlig identitet. Vi har även analyserat våra resultat utifrån en självkonstruerad definition av konceptet stabilitet. Våra respondenter ville främst skaffa 1-2 barn och de flesta uppskattade att detta skulle ske inom sju år. Studenterna i studien värderade utbildning och karriärmöjligheter högt, vilket visade att en senareläggning av barnafödande kunde vara nödvändigt för att hinna bygga en stadigt fundament i sitt yrkesliv innan de ingick i föräldraskap. Stabilitet i partnerskap och ekonomisk stabilitet hade inte någon signifikant inverkan på senareläggning av barnafödande, vilket innebar att dessa faktorer inte var lika  avgörande för när våra respondenter ville skaffa barn. / Education, career and the ideal partnership. These are three factors that tend to be crucial for when university students in Sweden wants to form a family. The postponement of childbirth among students in Sweden is a fact, and these three factors tend to have an impact of the phenomenon. By using a quantitative method, we constructed a survey which we published in different university groups on Facebook. We chose this method since our aim was to reach out to as many students as possible. We sought for comprehensive answers with a high response rate, rather than a few ones with a deeper understanding. The purpose of this bachelor thesis is to explore why Swedish university students constitute the group in society that postpone family formation and childbirth the furthest. We also want to examine which factors students consider as important to achieve before entering parenthood and if it differs depending on socio-cultural factors. The theories used in this thesis are primarily Anthony Giddens interpretation of ontological security, routine and identity, but also Martha McMahon´s theory of female identity. We have also theorized our results through a selfconstructed definition of the concept stability. Our respondents mainly wished for 1-2 children and most of them expected this to happen in about seven years. The students in this study valued education and career opportunities highly, which showed that a postponement of childbirth could be relevant for them to establish a solid foundation in their profession before entering parenthood. Stability in partnership and economics did not turn out statistic significant, which tells us that these factors are not crucial for if and when our respondents want to have children.

Denna studie genomfördes på uppdrag av HR-staben vid Region Västerbotten med bakgrund av att Sveriges regioner under de kommande åren står inför utmaningar då stora pensionsavgångar och ett ökat behov av vård också innebär ett ökat behov av nya chefer i verksamheterna. Många regioner upplever att de har få sökande till sina chefstjänster vilket gör chefsförsörjning till en viktig fråga för framtidens vård. Syftet med studien var att undersöka och beskriva medarbetares upplevelser av ett utbildningsprogram för potentiella nya chefer och vilka faktorer som påverkat utbildningsprogrammets deltagare i övergången från medarbetare till chef. Studien hade en kvalitativ ansats och utgick från en fenomenografisk metod. Undersökningen baserades på sju intervjuer med programmets deltagare, varav fyra arbetade som chef och tre som medarbetare. Intervjuerna fokuserade på deltagarnas upplevelser av utbildningsprogrammet samt deltagarnas upplevelser av underlättande och försvårande faktorer i övergången till en chefsroll. Resultatet visade att det fanns upplevelser av både styrkor och svagheter i utbildningsprogrammet, bland annat lyftes den nyanserade bilden av chefsrollen och erfarenhetsutbytet som givande delar medan innehållet i delar av utbildningen och kopplingen till chefsrekryteringar i organisationen upplevdes som bristande. Resultatet visade också att det fanns upplevelser av underlättande faktorer i övergången i form av socialt stöd, erfarenhet av verksamheten och deltagandet i utbildningen. Studien tydde också på att försvårande faktorer upplevdes vara till exempel chefers arbetssituation och möjligheter att påverka, ledarskapet samt avsaknad av vårderfarenhet. Resultatet visade också avslutningsvis på ett antal områden informanterna upplever kan underlätta övergången för nya chefer, bland annat mentorskap och ledarutveckling.