Försvarsmakten har specificerat personalen som sin kanske viktigaste resurs. Tidigare flygvapenchefen poängterade det mycket bra med att i sin värdegrundspolicy uttrycka att vi ”inte har råd att bara rekrytera ur halva befolkningen”. Det han då hade i åtanke var faktumet att vår arbetsgivare brister i att attrahera och behålla medarbetare som är kvinnor. I den kontexten kan man identifiera att Försvarsmakten behöver nyttja sin befintliga personal på bästa sätt. Vi vill undersöka hur flygvapnet kan nära personalens ambitioner att utvecklas till att bli det bästa de kan bli. Vi har med ett öppet sinne sökt svaren till vilka faktorer som påverkar och möjliggör en framgångsrik väg genom den yrkesverksamma delen av livet. De individer i vårt samhälle som vi valt att fokusera på har valt Försvarsmakten som arbetsplats och officer som yrke. Studien har en induktiv ansats, där empirin hämtas från både kvalitativa intervjuer och workshops. Genom hela arbetet har vi inspirerats av grounded theory som metod. Vi som forskare har en förförståelse för ämnet och har på ett naturligt sätt haft en god kontakt med de individer som deltagit i studien. Referensramen har hämtats från olika delar av forskningsfältet. Främst från organisationsteorier och organisationspsykologi. För att se helheten har vi använt Bolman & Deals organisationsteori, Brown & Brooks som utvecklar olika karriärteorier och Mintzberg som kompletterar med strukturmodeller. Från Försvarsmakten har vi tagit befintliga styrdokument och använt, av Försvarsmakten, anlitade företags teoretiska grund för karriärutveckling. För att konstruera vår sammanfattande modell har vi utgått från två etablerade modeller, en av Super (The Life-Career Rainbow: Six Life Roles in Schematic Life Space) och Schein (A Temporal Development Model). Utifrån empirin framträdde tre tydliga teman i vad som officeren fann som viktigast i förutsättningar till att vilja bygga sin karriär. Coaching, där tydlig feedback från chef och kollegor är en viktig ingrediens tillsammans med möjligheter och målinriktning. Livspusslet bygger på att kombinera arbetet med det övriga livet. Familj och fritid ska även fungera på ett balanserat sätt i förhållande till arbetsbelastning. Avtal och Försvarsmaktens geografiska spridning är andra områden som hämmar individen. Strategisk personalplan ses som en av framgångsfaktorerna för att locka och ge individen bra förutsättning för chefskarriären. För att underlätta för både organisation och individ krävs en symbios emellan dessa två. I karriären vi ser som önskvärd finns en långsiktighet och en metodiskt iterativ utveckling av både organisation och individ. Vidare har vi sett att en central personalplanerare får ett perspektiv som gynnar båda intressenterna i detta sammanhang.  Det har varit en spännande resa som har gett oss många intryck att ta med i framtiden. Vi har lärt oss om det faktiska ämnet men minst lika mycket om rollen som forskare och metoder för att tillgodogöra oss information och att förhålla oss till densamma. Vi har funnit en del väntade svar men också en hel del oväntade faktorer som i stort och smått påverkar de respondenter vi mött under vår resa. Vi har fått bekräftat vår uppfattning om ledningsgruppers sammansättning, lärt oss om vikten av mentorering på olika nivåer och hur mycket en organisationsstruktur med tydlighet värderas. Att den sociala delen av livet är viktig har vi egna erfarenheter av men att komma till insikt om samspelet som gör helheten var vi inte riktigt beredda på. Vi har valt att i en modell likna den här helheten vid en hybridkonstruktion där varje del är, likt en hybridbil, en motor samtidigt som en generator. För den med endast ett visst intresse för teknik så kan liknelsen ge en insikt om att varje del tillåts belasta en till del men också att batteriet ibland behöver laddas. Den moderna syn som växt fram hur samspelet fungerar idag har sin grund hos Frone och den integrativa modellen. Han menar att familj kan fungera som buffert mot stress genom att ge stöd och möjlighet till avkoppling lika väl som att familjen kan generera stress som påverkar arbetet Vi har under arbetet skiftat från en tydlig uppfattning om att grundutbildningen ger oss en, i viss mån, förutbestämd förutsättning för vidare karriär. Delvis har den uppfattningen bekräftats men inte på det sättet som vi förutspådde. Vi förväntade oss att finna strukturella tydligheter som med historik och ”gammal hävd” gjorde att en pilot i Flygvapnet på något sätt har en enklare och tydligare väg uppåt i hierarkin. Det stämmer, men det finns saker bakom kulisserna som vi inte var medvetna om. Det handlar om att välja medarbetare som liknar en själv och vi har sett det med all önskvärd tydlighet på fler olika platser och nivåer inte bara med just den kategorin. Det finns mer bakom, det finns processer som en chef bör medvetandegöras. Det finns påverkansfaktorer som inte går att bortse från då de i så fall omöjliggör för en stor del av vår personal att bidra på det sätt de har kapacitet till. Vi anser att vår organisation inte har lyxen att INTE ta till vara på de resurser vi har. / The Armed Forces have specified personnel as their perhaps most important resource. As the former Air Force Supreme Commander very well pointed in expressing “we can´t afford to recruit from half of the population". What he had in mind was the fact that the Swedish Armed Forces are not very good at attracting and retaining female employees. However, in this context it is possible to identify that the defense force needs to utilize its entire existing staff in the best possible way. We want to investigate how the Air Force can enthuse the personnel's ambitions and develop them to become all they can be. We have with an open mind sought the answers to what affects and enables a successful path through the professional part of life. The individuals in our society that we have chosen to focus on have chosen the Swedish Armed Forces as a workplace and Officer as a profession. The case study has an inductive approach, where the empiricism is derived from both qualitative interviews and workshops. Throughout the work we have been inspired by grounded theory as a method. We as researchers have had a certain understanding of the subject and naturally have had good contact with the individuals who participated in the study. The frame of reference has been taken from various parts of the research field. Mainly from organizational theories and organizational psychology. To see the whole, we have used Bolman & Deal organizational theory, Brown & Brooks who develop different career theories and Mintzberg who supplement with structural models. From the Armed Forces, we have taken existing governance documents and used, by the Armed Forces, the companies' theoretical basis for career development. To construct our model, we have based on two established models, one of Super (The Life-Career Rainbow: Six Life Roles in Schematic Life Space) and Schein (A Temporal Development Model). Based on the empiricism, three clear themes emerged in what the officer found to be most important in the conditions for wanting to build his career. Coaching, where clear feedback from the manager and colleagues is an important ingredient along with opportunities and goals. In the Life Puzzle it is important to get together work with the rest of life. Family and leisure should also function in a balanced way in relation to workload. Agreements and the Armed Forces' geographical distribution are other areas that hamper the individual. Strategic personnel plan is seen as one of the success factors for attracting and giving the individual a good basis for the managerial career. To facilitate both organization and individual, a symbiosis between these two is required. In the career model we have built there is a long-term perspective and a methodically iterative development of both organization and individual. Furthermore, we have seen that a central staff planner has a perspective that benefits both stakeholders in this context. It has been an exciting journey that has given us a lot, we have learned about the actual subject but also about the role of researcher and provided us with information and means to relate to it. We have found some expected answers, but also a lot of unexpected factors that affect the respondents. We have confirmed our view on the composition of management groups and learned about the importance of mentoring at different levels and how much an organizational structure is clearly valued. The social part of life is important but we have now also an understanding of the interaction that makes the whole. We have chosen to create a model to resemble this in a hybrid design where each part is, like a hybrid car, an engine at the same time as a generator. For those with only a certain interest in technology, we think that the parable gives an insight that each part can be allowed to propel but also that it sometimes needs to charge its battery. The modern view that has emerged how the interaction works today has its foundation in Frone and the integrative model. He believes that family can act as a buffer against stress by providing support and opportunities for relaxation as well as that the family can generate more stress that affects the work. During the duration of the work, we have shifted from a clear perception that the basic training and undergraduate education gives us a certain predetermined condition for further career. In part, this view has been confirmed, but not in the way we assumed. We expected to find structural clarity that, with history and "old claims", made a pilot in the Air Force somehow have a clearer path up the hierarchy. That's correct, but there are things behind the scenes that we weren't aware of. This is a story about choosing employees who are similar to yourself and we have seen it. We have seen it with all the desirable clarity in several different places and levels, not just with that particular category. There is more behind the scenes, there are processes that a manager should make conscious. There are influencing factors that cannot be ignored as they in this case make it impossible for a large part of our staff to contribute in the way they have capacity. We believe that our organization does not have the luxury of NOT utilizing the resources we have.

Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga arbetsgivares förhållningssätt till genomgångsyrken inom besöksnäringen. Metod: Denna kvalitativa studie baseras på ostrukturerade intervjuer med arbetsgivare och aktörer inom besöksnäringen. Resultat: Studiens slutsats är att arbetsgivarna är kluvna i sitt förhållningssätt till genomgångsyrken och personalomsättning. Arbetsgivarna har en stor acceptans för att medarbetare väljer att gå vidare i sina karriärer, samtidigt som de ser behovet av att ändra ryktet av arbetet som ett genomgångsyrke. Arbetsgivarna utför ett aktivt HRM arbete som syftar till att främja en långsiktig arbetstillfredsställelse och ett yrkesmässigt engagemang hos medarbetarna. Kunskapsbidrag: Studien belyser ett känsligt ämnesområde som påverkar en hel industri. Genom att sätta ryktet av arbetet inom besöksnäringen på agendan kan en fördjupad kunskap av förändringsbenägenheten genereras och därmed utgöra en utgångspunkt för det fortsatta arbetet att höja yrkesstatusen.

The aim of our study was to investigate how women in management positions experience the relationship between parenthood and their careers. We also wanted to study how these women experienced expectations from society on parenting in relation to their careers. The study's empirical data is based on semi-structured interviews with eight women in management positions. We analyzed the data from a gender perspective with the help of authors Connell's and Pearse's (2015) concepts of gender domain, gender regime, gender order and gender roles. We also used Elvin-Nowak's and Thomsson's (2001) discourses maintain separate spheres and availability and immunization. Magnusson's (2006) concepts of limitations and delimitations as well as West´s and Zimmerman's (1987) concept doing gender were also applied to the data analysis. The results from our study showed that female managers could be divided into two groups. One group where parenthood was valued higher than professional life and where the female managers had longer parental leave and more days of child care than their partners. The second group valued professional life higher than parenthood and the female managers in this group had shorter parental leave and fewer days of child care than their partners. However, all study participants, no matter the group, felt that parenting and professional life interacted with each other and that one sphere affected the other. Thus, the study participants could not at the same time be as involved in parenting as in their professional life or vice versa. Participants who chose to take greater responsibility for child care did not experience any views from society whilst participants who took less responsibility for child care did. The views were based on the expectations from society on motherhood in relation to a management position.

Violence in close relationships is becoming more common and is being raised more and more often in the media. Collective efforts to detect violence are made at various authorities today. Violence in close relationships affects all parts of life, which is why we have chosen to examine the impact of violence on working life and careers for women. In our profession, this is relevant as we are likely to come into contact with these women. Through the following questions, we sought the answers to our questions: ● What limitations and opportunities do workers at women's shelters think that abused women experience regarding working life and careers? ● How do workers at women's shelters work to promote the working lives and careers of abused women? Six semi-structured interviews were conducted with women’s shelter workers who gave their views on how working life and careers affect these women they have good experience of helping. The results of the survey show that women who live with violence in close relationships face a number of limitations in order to be able to achieve a functioning working life. The control the woman has been subjected to results in several of her needs not being met, which affects self-esteem and drive. Contact with the authorities can be complicated and long processes can affect a woman's opportunities to get into working life quickly. In these processes, among other things, we see the importance of the women's shelter's supportive and guiding work.

Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka om det finns några skillnader i självuppskattade stressnivåer hos elever från gymnasieskolor med och utan idrottslig inriktning samt undersöka om det finns några samband mellan elevernas stressfaktorer.  Problem: Den tidigare forskningen pekar på att det finns flera faktorer som påverkar stressnivån hos gymnasiestudenter, såsom högt akademiskt tryck och elevernas sociala omgivning. Idrotten är en stor del av idrottselevers vardag och sociala sammanhang och det finns därför intresse för att undersöka dessa faktorer och nivåer av stress för att på så sätt utesluta eller peka ut idrotten som en bidragande faktor.  Teori: Teorierna som används i undersökningen och som diskuteras i relation till resultatet är den holistiska karriärutvecklingsmodellen som beskriver de övergångsfaser en idrottare behöver övervinna för ett fortsatt idrottande. För att med underlag kunna kategorisera elevernas hantering av den eventuella stressen används teorin om copingstrategier.  Metod: Vi har genom en fallstudie använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod som innefattat enkäter och bearbetning av datan har gjorts med hjälp av SPSS. Undersökningen har skett på en svensk gymnasieskola i södra Sverige med både RIG-, NIU- och icke idrottselever.  Resultat: Resultaten vi fann var att prestationskrav och läxor/prov är de vanligaste faktorerna till stress vad gäller inom idrotten respektive skolan. Vi fann även att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan idrottselevers och icke idrottselevers förekomst och mängd av stress.  Slutsats: Slutsatsen vi kan dra utifrån undersökningen är att stressfaktorer och stressnivå inte skiljer sig utbildningarna emellan utan beror i högre grad på andra variabler såsom kön, årskurs, utbildningslängd etc, vilket bekräftar den tidigare forskningen.  Nyckelord: stressnivå, stressfaktor, copingstrategi, idrottsutbildning, gymnasium, dubbel karriär

Problemformulering: Hur upplever kvinnor i chefspositioner att organisatoriska faktorer har underlättat deras möjligheter till karriäravancemang? Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse kring hur kvinnor i högre chefsbefattningar upplever att organisatoriska faktorer har underlättat deras avancemang i arbetslivet. Fortsättningsvis är syftet att pröva den teoretiska referensramen mot empirin i förhoppning om att bilda en utökad kunskap kring företeelsen ur ett strukturellt perspektiv. Slutligen finns förhoppningen om att organisationer i framtiden kan nyttja studien för ökad förståelse och ökat jämställdhetsfrämjande arbete i ledningsgrupper. Metod: Kvalitativ tvärsnittsstudie med en deduktiv ansats. Det empiriska materialet samlades in genom semistruktuerade intrevjuer med tio respondenter. Slutsats: Möjlighet till nätverk, mentorskap, kompetensutveckling och flexibla arbetstider har samtliga underlättat kvinnors karriäravancemang. Nätverk, mentorskap och kompetensutveckling har inte bidragit med alla aspekter som tidigare teorier argumenterat för. / Problem statement: How do women with senior management positions experience that organizational factors have facilitated their career advancement opportunity? Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how women with senior management positions experience that organizational factors have facilitated their advancement in work life. Furthermore, this study aims to test the theoretical framework against empiricism with hope to form an expanded knowledge of the phenomenon from a structural perspective. Finally, we hope that organizations can use this study to increase their knowledge of how to promote gender equality in the organization. Method: Qualitative method with an deductive approach. The empirical material was collected with semi-structured interviews. Conclusion: The opportunity to network, form mentorship, training and development and flexible work schedules have all facilitatedwomen’s career advancement. Networking, mentorship and traning and development have not contributed with all aspects that previous theories argue.

The manufacturing industry has reported gender equality issues, both in relation to the underrepresentation of female employees within the industry as a whole and in managerial positions as well as the abindant existence of gendered roles and stereotypes. As a result of gender inequalities, women employees face difficulties advancing in their career. The aim of this study is to seek an understanding of how organizarional culture creates gendered career by studying both barriers and enablers. The findings show that the organizational culture is influenced by a masculine ideal disfavoring women and thereby women's ability to have certain working roles and maintain a sustainable work life balance. Further, it is argued that the organizational culture puts pressure on women to conform to the existing culture that hinders women's  careers advancement and continues to promote the masculine ideal. Contributions are made by applying existing theories to a new case within the field attempting to contribute with new empirical data within the research field of gender equality and women's career advancement. / Tillverkningsindustrin har rapporterat om ej jämställda förhållanden mellan men och kvinnor, både när det kommer till underrepresentation av kvinnliga anställda inom industrin i sin helhet men även i chefspositioner samt förekomsten av stereotyper och könsroller. Detta resulterar i att kvinnliga anställda mäter svårigheter och utmaningar när det kommer till att avancera i karriären. Syftet med studien är att förstå hur organisationskultur skapar könad karriär genom att studera både barriärer och möjligheter. Resultaten visar att organisationskulturen är influerad av maskulinitetsideal och starkt könskodade roller och positioner vilket hindrar kvinnors möjlighet att ta sig an särskilda arbetstoller samt upprätthålla balans mellan arbetslivet och privatlivet. Vidare påvisar studien att organisationskulturen sätter press på kvinnor att anpassa sig till kulturen på arbetsplatsen vilket hindrar kvinnors karriärutveckling och fortsätter främja ett manligt ideal. Studien bidrar till tidigare forskning genom att tillämpa existerande teorier på ett nytt unikt fall samt bidtat den med nytt empiriskt material till forskningsområdet inom jämställdhet och kvinnors karriärvägar.

Undersökningsområdet i detta examensarbete är karriärcoaching och studie- och yrkesvägledning. Inom dessa båda yrken undersöks flera aspekter som exempelvis den historiska bakgrunden, vilka samtalsmetoder som används och på vilket sätt yrkesverksamma vägledare och karriärcoacher arbetar. Likheter och skillnader undersöks också, detta för att få kunskap om huruvida det kan finnas en konkurrens mellan yrkesgrupperna på arbetsmarknaden men också för att uppmärksamma eventuella möjligheter till samarbete. Vi har genomfört en enkätundersökning med 115 studenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö högskola samt gjort intervjuer med yrkesverksamma personer inom både vägledning och karriärcoaching. Syftet med enkätundersökningen var att få en uppfattning om hur mycket kunskap som fanns kring karriärcoaching hos dessa studenter och om de önskade få mer kunskap i området. Ambitionen med intervjuundersökningen var att ge en så täckande bild som möjligt av de båda yrkesområdena. Resultatet visar på både skillnader och likheter mellan yrkena och att det finns en möjlig konkurrenssituation men även möjligheter till samarbete.

Musikindustrin förändras ständigt och ställer nya krav på dem som arbetar inom den. Med denna undersökning vill jag ta reda på hur musikarbetare från tre olika generationer känner kring sitt arbete med musik. Vad är enligt dem en framgångsrik karriär, vad innebär ”att lyckas” och vad är viktigt för att hålla i längden. Fokuset i undersökningen är tre psykologiska behov: känsla av kompetens, tillhörighet och kontroll över sina handlingar som enligt arbetets teori anses avgörande för välbefinnande och motivation (Deci & Ryan. 2000). Resultaten visar i denna undersökning att tillhörighet är den mest avgörande faktorerna till hur trygg, glad och motiverad man är i arbetet. De som arbetar i grupp verkar vara mindre stressande än de som arbetar ensamma eller ser sig som solofigurer då de som arbetar i grupp delar på ansvar och förväntan att prestera. Säker inkomst framkommer som viktigt för att anse att man har lyckats med musiken. Förhoppningen med forskningen är att skapa en förståelse och lätta på pressen (för de utanför men även i branschen) att behöva bevisa sig, om det så är på sociala medier eller i fysiska samarbeten. Genom arbetet framgår det att oavsett hur framgångsrik man är jämför alla sig i någon mån och alla har toppar och dalar. De med stora offentliga prestationer är inte nödvändigtvis gladare än någon annan och genom undersökningen får man en förståelse för att de offentliga piedestalerna och glamoriserade fasaderna har helt vanliga personer bakom sig.

The mobility of students has increased dramatically in the past decades which primarily is a consequence of globalization (Ninnes & Hellstén, 2005). Many higher education institutions (HEIs) around the world have responded to the global educational trend by actively recruiting students from abroad, with the incentive of maintaining a competitive position on the global, knowledge-based market (Knight, 2004). Simultaneously, an increasing number of students have responded to the expanded opportunities which have become available, aspiring to secure the best education to facilitate their path into a well-remunerated career (Waters & Brooks, 2011). By employing a qualitative research approach, this study explores how international degree-seeking students undertaking engineering studies in Swedish HE, take on their career development within a global framework. The findings are compared and analyzed in order to provide further insights into the career trajectories of engineering students from different countries. The findings suggest that the participants in the study have employed a large degree of agency and independence in advancing their career development further. Moreover, it has also been indicated that they, as global professionals, uphold a flexible stance towards future career opportunities, regardless of where in the world these would be located. Considering the increasing numbers of international students that occupy Swedish HEIs, the study concludes that further attention needs to be paid to gain further insights into the realities of this student population, both to increase our understanding of how they respond to the forces of globalization and to safeguard that career services address the real career needs of this population.