Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vilka faktorer som spelar in i kvinnliga revisorers karriärval samt hur glastak och jämställdhet upplevs av kvinnliga revisorer inom medelstora revisionsbyråer. Syftet kommer att besvaras med hjälp av två frågeställningar; Vilka faktorer spelar in i kvinnliga revisorers karriärval inom medelstora revisionsbyråer? Upplever kvinnliga revisorer inom medelstora revisionsbyråer att de har samma möjligheter att utveckla ett bra samspel mellan hem och arbete som manliga revisorer? Teoretiskt ramverk: Studiens teoretiska ramverk presenterar inledningsvis kvinnors förutsättningar i tidigare mansdominerade branscher och hur könsmärkning av yrkesroller leder till att traditionella könsordningar upprätthålls. Teorikapitlet mynnar sedan ut i en teoridel om ojämn könsfördelning på ledande positioner samt hur kvinnor fastnar på underordnade positioner. Avslutningsvis en teoridel om hur mannen setts som normen för lönearbete och värderas högre av organisationer än kvinnor som kopplats till oavlönat hemarbete, samt vilka faktorer som påverkar ett bra samspel mellan karriär och familjeliv. Metod: Studiens metod bygger på en kvalitativ ansats med empiriska data i form av semistrukturerade intervjuer med selektivt urval av kvinnliga revisorer från medelstora revisionsbyråer. Empiri: Studiens empiriska data från tio respondenter från olika medelstora revisionsbyråer i Sverige presenteras i detta kapitel. Resultaten från intervjuerna sammanvävs i teman om karriär, samspel mellan hem och arbete, normer och könsfördelning, rollen som delägare samt jämställdhet inom revisionsbranschen.  Slutsats: De främsta faktorerna som ligger till grund för kvinnliga revisorers karriärval inom medelstora revisionsbyråer är osäkerhet, utanförskap, manliga normer, prioriteringar och föräldraledighet. En av slutsatserna som presenteras är att faktorerna är glastak som återfinns i organisationskulturen och organisationsstrukturen inom tidigare mansdominerade organisationer. Kvinnliga revisorer indikeras följa andra möjlighetsstrukturer än män på grund av detta, vilket innebär att det inte alltid finns utrymme för kvinnor att utvecklas och klättra karriärmässigt. / Purpose: The purpose of this study is to explain the factors that play a role in female auditors career choices and how glass ceilings and gender equality are experienced by female auditors in medium-sized auditing firms. The purpose will be answered with the help of two research questions; What factors play into the career choices of female accountants in medium-sized auditing firms? Do female accountants in medium-sized auditing firms feel that they have the same opportunities to develop a good interaction between home and work as male accountants? Theory: The theory chapter initially presents theory on women's working conditions in previously male-dominated industries and how gender labeling of professions leads to the maintenance of traditional gender orders. This results in theory about uneven gender distribution in superior positions and how women get stuck in subordinate positions. Finally, theory is presented about how men are seen as the norm for paid work and are valued higher by organizations than women who are linked to unpaid homework, as well as the factors that affect a good interplay between career and family life. Method: The study method is based on a qualitative approach with empirical data in the form of semi-structured interviews with a selective selection of female auditors from medium-sized auditing firms. Empirical foundation: The empirical data of the study from ten respondents from different medium-sized auditing firms in Sweden are presented in this chapter. The results from the interviews are interwoven in themes about careers, the interaction between home and work, norms and gender distribution, the role as a partner and gender equality in the auditing industry. Conclusion: The main factors underlying the career choices of female auditors in medium-sized audit firms are uncertainty, exclusion, male norms, priorities and parental leave. One of the conclusions presented is that the factors are glass ceilings that are found in the organizational culture and structure within previously male-dominated organizations. Female auditors are indicated to follow different opportunity structures than men because of this, which means that there is not always room for women to develop and climb career-wise.

Inom ramen för denna studie undersöks hur organisationer kan behålla personal med hjälp av kompetensutveckling och karriärmöjligheter i samverkan med det psykologiska kontraktet. Vid implementerandet av kvalitativa intervjuer ämnar undersökningen att bidra till ökad kunskap om hur organisationer kan arbeta för att behålla medarbetare. Med hjälp av sex intervjupersoner som alla arbetar inom en specifik organisation har empiri insamlats för att undersöka problemområdet. Resultatet visar bland annat att kompetensutveckling och karriärmöjligheter uppfattades som centrala aspekter för att medarbetare ska stanna kvar inom sin organisation. Därutöver visade resultatet även vikten av att som organisation sätta rätt förväntningar till sina medarbetare för att inte riskera att de slutar inom organisationen. / Within the framework of this study, it was investigated how organizations can retain their staff with the help of competence development and career opportunities to maintain the psychological contract with the employees. When implementing the qualitative interviews, the interview guide aimed to contribute to an increased understanding of how organizations work to retain their competent employees. With the help of six interviews, empirical data has been collected to investigate the problem and research area. The results that have been discovered include that competence development and career opportunities were perceived as central parts for employees to remain within their organization. In addition, the results also showed the importance of setting the right expectations for their employees as an organization, since that could reduce the risk of the employee’s intention to leave the organization.

De ledande revisionsbyråerna på den svenska marknaden präglas av en hög säsongsbaserad arbetsbelastning samt en hög personalomsättning. Mängden revisorer har minskat markant under de tre senaste decennierna samtidigt som den yngre generationens värderingar har förändrats. Studien syftar till att undersöka den rådande psykosociala arbetsmiljön inom branschen och hur den uppfattas av aktiva revisorsassistenter. Vidare undersöks om miljön haft en inverkan på de individer som valt att lämna branschen. Den tidigare forskningen kring revisionsbranschen är relativt omfattande. Det saknas dock studier på hur de som befinner sig längst ned inom den hierarkiska stegen uppfattar och upplever den arbetsmiljö som de omfattas av. Den empiriska datainsamlingen utfördes genom tio intervjuer. Hälften av studiens deltagare arbetar aktivt som revisorsassistent, och den andra hälften har tidigare arbetat som revisorsassistent men lämnat yrket helt. För att bygga en användbar modell att analysera det empiriska resultatet har studien utgått från de teoretiska begrepp Eklöf (2017) använder sig av för att definiera den psykosociala arbetsmiljön. Det framkom att de ledande byråerna visar tydliga brister i arbetets psykiska krav samt att det finns en problematik gällande arbetsrelaterade normer och en bristande organisatorisk rättvisa. Det synliggjordes samtidigt att assistenter upplever resurser i form av stimulans och egenkontroll, ett socialt stöd, ett bra teamarbete, en anställningstrygghet och att arbetsplatsen inte präglas av konflikter eller mobbning. Beroende på hur egenskaperna värderas kan en individs incitament till att lämna yrket påverkas positivt eller negativt. Slutsatsen blev därför att de ledande revisionsbyråerna präglas av en bristande psykosocial arbetsmiljö, vilket enligt studien haft en påverkan på incitamenten att lämna yrket. Studien påvisar dessutom att den upplevda psykosociala arbetsmiljön bygger på subjektiva värderingar och att upplevelsen på så sätt varierar mellan assistenterna. / The leading auditing firms in Sweden are characterized by a high seasonal workload and high staff turnover. The number of auditors has decreased over the past three decades, while the values of the younger generation have changed. The study is written in Swedish and aims to examine the prevailing psychosocial work environment in the industry and how it is perceived by currently active audit assistants. Moreover, the impact on the individuals who have chosen to leave the industry will be examined. Previous research on the auditing industry is relatively extensive. However, there is a lack of studies regarding how the individuals situated at the bottom of the hierarchy perceive and experience the work environment they are covered by. The empirical data collection was performed through ten interviews. Half of the study participants work actively as audit assistants, and the other half have previously worked as audit accountants but left the profession completely. To build a useful model to analyze the empirical result, the study has been based on the theoretical concepts that Eklöf (2017) uses to define the psychosocial work environment. It emerged that the leading agencies show clear shortcomings in the work's psychological demands and that there are problems with work-related norms and a lack of organizational justice. At the same time, it was made clear that assistants experience resources in the form of stimulation and self-control, social support, good teamwork, job security and that the workplace is not characterized by conflicts or bullying. Depending on how the qualities are valued, an individual's incentive to leave the profession can be affected positively or negatively. The conclusion was therefore that the leading auditing firms are characterized by a lack of psychosocial work environment, which according to the study had an impact on the incentives to leave the profession. In addition, the study also shows that the perceived psychosocial work environment is based on subjective values and that the experience thus varies between the assistants.