Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever med läs- och skrivsvårigheter uppfattar olika lärandesituationer och vilka faktorer som påverkar lärandet. Studien är genomförd med en kvalitativ metod, närmare bestämt fokusgruppintervju där respondenterna genomförde en diamantranking. Den teoretiska utgångspunkten för detta arbete är en fenomenografisk ansats, vilket också har använts vid analysen av resultatet. Studiens frågeställningar besvaras i resultatet, det visar sig att respondenterna uppfattar att lärande påverkas av både inre faktorer och yttre faktorer. Respondenterna uppfattar även att i vissa lärandesituation så lär de av andra, och i andra lärandesituationer så lär de med andra. Det som respondenterna uppfattar som de mest positiva lärandesituationerna är när det är praktiska övningar som de kommer att ha nytta av efter att utbildningen är klar. De tycker även att det är positivt när det går att få lugn och ro och de bestämmer sig för att ”bara göra det”. Resultatet har tolkats med hjälp av en variationsarkitektur för att få fram tre beskrivningskategorier. På den första nivån så uppfattar respondenterna att de befinner sig i en situation som kan påverka dem. På nästa nivå så uppfattar respondenterna även att det går att kompensera egna eller andras handlingar, för att förbättra lärandesituationen. På den högsta nivån av förståelse så uppfattar respondenterna också att det går att korrigera egna eller andras handlingar, för att förbättra lärandesituationen. Studien bidrar till att kunna ge lärare fler verktyg för att kunna möta elever med läs- och skrivsvårigheter och skapa positiva lärandemiljöer för dessa elever. Studien bidrar även till att förstå vilka verktyg det är lämpligt att försöka förse elever med läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med studien var att undersöka vad specialpedagogisk kompetens innebär för speciallärare, specialpedagoger och lärare verksamma inom Komvux och Lärvux, samt hur utbildningen organiseras och genomförs för att göra studiesituationen tillgänglig för elever i behov av specialpedagogiska insatser. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats och halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer tillämpades som datainsamlingsmetod. Fyra fokusgruppsintervjuer genomfördes i fyra olika kommuner, med totalt 15 respondenter. Insamlat material har analyserats utifrån teorin om KASAM, samt det relationella och kategoriska perspektivet. Resultatet visar att den mest betydelsefulla faktorn för att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna elever i behov av specialpedagogiska insatser är respondenternas förmåga att bygga och bibehålla respektfulla relationer. Respondenterna genomför stödjande insatser för att göra studiesituationen hanterbar och begriplig, i syftet att öka elevers autonomi och stärka tilltron till den egna förmågan, genom att skapa struktur och tydlighet i studierna, erbjuda individuell handledning och stöd i studieteknik, samt tillhandahålla alternativa verktyg. Specialpedagogisk kompetens är starkt förknippad med pedagogens personliga egenskaper som innebär ett respektfullt för-hållningssätt, genuint intresse och engagemang i mötet med eleven. Den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara genom ett kollegialt lärande och respondenterna åtar sig ett omfattande ansvar över elevhälsofrämjande insatser för att tillgodose vuxnas behov, rätt till utbildning och därmed en andra chans. Utifrån resultatet kan en slutsats dras att respondenterna i sin profession har en nyckelroll i att utforma en meningsfull studiesituation för att vuxna elever ska uppleva en känsla av sammanhang.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet med inkludering av alla barn i förskolan. Forskningsfrågorna lyder: Vad innebär ett inkluderande arbetssätt för förskollärare? och Vad berättar förskollärare om vilka förutsättningar och hinder de möter i arbetet med inkludering av alla barn? Forskningsresultatet framkom ur åtta semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare från sex olika förskolor i Skåne. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i de relationella och kategoriska perspektiven samt delar av hermeneutiken. Forskningsresultatet visar att när barn får vara delaktiga i utformningen av verksamheten där förskollärare tar tillvara på barnens tankar och idéer möjliggörs inkludering av alla barn. Vidare visar resultatet att när förskollärare litar på sin egen kompetens och använder olika strategier som att dela stora barngrupper i grupper med färre barn ökar deras möjligheter att se varje barn och möjliggöra för alla barn att bli inkluderade. Dessa strategier är betydelsefulla i arbetet med inkludering. I studiens diskussion diskuteras begreppen delaktighet och inkludering vilket utifrån förskollärarnas beskrivningar tolkas att delaktighet är en förutsättning för att inkludering ska kunna ske. Vidare diskuteras att god kommunikation i arbetslaget är centralt när verksamheten ska planeras, genom kommunikation är det möjligt att synliggöra varje barns behov.

Syftet med studien var att utifrån några lärares perspektiv belysa skolans och lärarnas uppdrag om undervisning och inkludering av elever i behov av stöd. Vidare vilka former av stöd som finns för lärarna för att uppnå målet om inkludering i skolan. Studien utgick från en kvalitativ metodansats och semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio lärare som undervisar i årskurserna 4-6. Resultatet visade att studiens medverkande lärare har flera olika strategier för att anpassa undervisningen till elevers olika behov. Utifrån de två huvudsakliga specialpedagogiska teoretiska perspektiven – det relationella perspektivet om “elever i svårigheter” och det kategoriska perspektivet om ”elever med svårigheter” pekar resultatet mot att studiens lärare har ett relationellt synsätt när det gäller utformningen av undervisningen. I resultatet framgår också att lärare finner att elevers lärande i hög utsträckning hänger samman med gemenskap och social tillhörighet i elevgruppen. Synen på lärande som kunskapsutveckling som sker i gemenskap med andra speglar Vygotskys teoretiska utgångspunkter på lärande, det så kallade sociokulturella perspektivet. Resultatet visar även att lärarna i studien är osäkra på vad begreppet inkludering innebär och lärarna i studien efterfrågar tydlighet från rektorer och mer stöd från specialpedagog. Vidare efterfrågas ett gemensamt arbete på skolorna kring inkludering. En slutsats i den här studien är att relationer mellan lärare och elever samt elever emellan är grundläggande faktorer för inkludering, undervisning och lärande. En annan slutsats i studien är att det finns ett behov av att skapa en gemensam definition på skolorna av begreppet inkludering och hur det kan omsättas iskolans praktik.

Genom att diskutera dilemmat kring begreppet “en förskola för alla” med informanterna i studien har vi försökt förstå pedagogens roll för verksamheten i förskolan. Ur en poststrukturalistisk ansats försökte vi beskriva framställandet av diskursen om en idealpedagog. Syftet med vår studie var att tolka hur en idealpedagog bör vara. I resultatet framkommer diskursen om en idealpedagog genom att vi tolkade informanternas uttryck för vikten av pedagogens roll för verksamheten i förskolan. I diskussionen framkom det att idealpedagogen kan ha ett inbyggt dilemma. / <p>Betyg i Ladok 210108.</p>

Mitt syfte med studien är att belysa arbetet med en inkluderande undervisning för alla barn inom förskolans utbildning. Jag avser även att undersöka hur de två begreppen specialpedagogik och barn i behov av särskilt stöd uppfattas av rektorer, specialpedagoger och pedagoger på de aktuella förskolorna ur ett specialpedagogiskt perspektiv, samt hur dessa arbetar tillsammans som en enhet i dessa frågor. Studien är gjord av kvalitativ art och bygger på intervjuer med två rektorer, tvåspecialpedagoger och fyra pedagoger från två olika förskolor i samma kommun, det vill säga en rektor, en specialpedagog och två pedagoger från vardera förskolan. Fokus i intervjuerna är det arbete som bedrivs kring barn i behov av särskilt stöd i verksamheterna och hur undervisningen inkluderar alla barn. Intervjuerna är mestadels analyserade utifrån Claes Nilholms (2007) två kategorier relationellt och kompensatoriskt perspektiv. Intervjusvaren kopplas och jämförs också med forskning och litteratur.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar som lärare, speciallärare och specialpedagoger har kring vilka stödåtgärder som prioriteras för elever med samtidig dyslexi och ADHD, komorbiditet. För att få tillgång till dessa lärarkategoriers uppfattningar genomfördes elva semi-strukturerade intervjuer. Resultatet som framkom var för det första att det inte fanns någon kunskap om begreppet komorbiditet och vad det innebär, och för det andra att alla informanter kunde erinra en elev som troligtvis haft denna kombination utan att skolan vetat om det. Det framkom även att ADHD är det som prioriteras när stödåtgärder sätts in, eftersom det är svårt att bedriva undervisning om eleven har stora koncentrationssvårigheter och/eller är utåtagerande. Stödåtgärder för dyslexi sätts oftast inte in förrän eleven kommit upp på mellanstadiet och blivit utredd för sin ADHD samt fått medicin som lugnat beteendet. Relation lyfts fram som mycket viktigt för att arbetet med eleven ska bli framgångsrikt. Kunskapen om vilka stödåtgärder som fungerar bäst varierar från stor kring ADHD, relativt stor kring dyslexi, till att vara i stort sett obefintlig kring den komorbida formen ADHD - dyslexi.

Syftet med denna studie var att beskriva pedagogernas erfarenheter och upplevelser av inkludering samt de förutsättningar pedagogerna hade av barn med funktionsnedsättningar i förskole verksamhet. Författarna använde sig av en kvalatativ metod, där sju stycken semistrukturerande intervjuer genomfördes i två stycken delstudier. Där efter transkriberades och analyserades intervjuerna där olika koder framträdde och bildade olika teman som kunde identifieras. Olika tema kopplades ihop med frågeställningarna som blev resultatet. Teorin som användes i reslutatet stödjer sig på det relationella perspektivet och kategoriska perspektivet. Resultatet visade att pedagogerna generellt hade positiv upplevelse och erfarenhet av inkludering utifrån de förutsättningarna de hade. Upplevelsen var att flexibilitet var centralt för att kunna hitta gemensamma mål för arbetet kring barn med funktionsnedsättning. En strukturerad kartläggning i ärendet och genom samarbete med andra professioner kunde samsyn skapas kring gemensamma mål rörande barnen. Enligt resultatet i studien framkom det att förutsättningarna krävs för att ha inkluderad verksamhet. Genom pedagogernas utsago om att anpassa verksamheten efter barn med funktionsnedsättning blir inte det ett utpekande för barnet. Detta skapar ett inkludernade arbetssätt för hela barngruppen genom att pedagogerna frambringar förutsättningar på varierande sätt.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur lärare och speciallärare kan se på fenomenet matematiksvårigheter och även hur de arbetar för att främja elevers matematikkunskaper men även hur de arbetar för att förhindra att elever hamnar i matematiksvårigheter. Vi valde att inrikta oss på detta fenomen eftersom vi har stött på elever som befinner sig i dessa svårigheter och vi känner att vi vill ha mer kunskap inför vårt framtida yrke. Vår fördjupning inriktar sig på vad lärare och speciallärare anser att matematiksvårigheter innebär och hur de arbetar för att främja dessa elevers matematikkunskaper. Vi har utgått ifrån teorin fenomenografi där beskrivningskategorierna kategoriskt och relationellt perspektiv använts. Inom denna teori ligger fokus på hur vi uppfattar ett fenomen, där både likheter och skillnader på människors uppfattningar av fenomenet beaktas. För att samla in data använde vi oss av en kvalitativ studie, där vi intervjuade fyra lärare och två speciallärare på två olika skolor. Utifrån resultatet kunde vi få fram vissa likheter och skillnader, taluppfattning, språkets betydelse och elevernas erfarenhet var det som vi kunde se återkomma. En slutsats vi kommit fram till är vikten av att ha kunskap om vad som kan var orsak till att en elev hamnar i matematiksvårigheter.