• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 82
  • Tagged with
  • 82
  • 82
  • 79
  • 31
  • 27
  • 23
  • 22
  • 19
  • 19
  • 15
  • 14
  • 13
  • 13
  • 12
  • 12
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

Lärares uppfattning om att undervisa elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning i förskoleklass och i grundskolan år 7–9

Schyllert, Jonas, Yousefi, Petra January 2021 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka lärares föreställningar om undervisning av elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning i förskoleklass och i år 7-9. I vår strävan efter att förstå och studera föreställningar har vi valt en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Sammantaget har tolv semistrukturerade intervjuer genomförts. Insamlade data har presenterats under lämplig temarubrik med tillhörande underrubrik och analys har sedan gjorts med stöd av det relationella perspektivet, det kategoriska perspektivet och dilemmaperpektivet. Resultatet visade hur lärares kompetens, erfarenheter och inställning påverkar deras upplevelse av att undervisa elever med IF och hur vitt skilda upplevelserna kan vara. Vidare framkom i studien vad lärare ser som viktigt att tänka på i undervisning samt hur många lärare ser grundsärskolan som den plats där elever med IF får en undervisning anpassad efter deras behov. Betydelsen av stöd till lärare framträdde tydligt, därmed även speciallärarens/specialpedagogens betydelse för lyckad integrering eller inkludering av elever med IF. Inkluderingstanken måste synas i beslut, organisation och resursfördelning för att god undervisning och omsorg ska kunna existera.
72

Specialpedagogik från en verklighet- ett utvecklingsarbete på en gymnasieskola, Special education in a real setting- A development application on a specific high school

Lundberg, Emma, Hansson, Carin January 2017 (has links)
SammanfattningSyftet med utvecklingsarbetet var att få förståelse för den skolsituation som en klass på en gymnasieskola befann sig i. Situationen som kännetecknade klassen var ohållbar och miss-gynnsam, med flertalet elever som riskerade att inte nå kunskapskrav och mål. Arbetet syftade till att utveckla lärares undervisningssätt för optimal tillgänglighet för eleverna, samt att ut-veckla elevernas ansvar för skolarbetet genom ett inkluderande arbetssätt. Vidare var det vik-tigt och relevant för oss som involverade i arbetet att få förståelse för den specialpedagogiska rollen. Rollen har inneburit en styrande och drivande position under processen. Betydelsen av samverkan med lärarna har varit av värde, liksom med skolledningen. Valet av att beakta ett elevnära perspektiv har varit högst väsentligt, vilket betytt att deras åsikter och tankar legat till grund för de insatser som formats. Utvecklingsarbetet ämnade bygga på lärares och elevers delaktighet för att utveckla en främjande och givande lärandesituation. Metoden har haft inslag av aktionsforskning genom att vi som författare till arbetet varit aktiva som specialpedagoger, och deltagit i processen. Arbetet tar vid ett pågående arbete inom skolverksamheten gällande extra anpassningar. En bakomliggande faktor till att fortsätta utvecklingsarbetet var att tidigare insatser inte fått genomslag i tillräcklig omfattning. Utifrån de erfarenheter som hittills erhållits, kommer frågeställningarna omformuleras och ligga till grund för ett fortsatt arbete med klassen. Utvecklingsarbetet har inspirerats av det relationella perspektivet vilket genomsyrar samt-liga insatser. Resultatet gav indikationer på att det relationella ledarskapet har omfattande betydelse, liksom lärares förhållningssätt till att göra undervisningen tillgänglig. Sambandet mellan det relationella ledarskapet och förhållningssättet har i hög grad visat sig vara avgö-rande för en god lärandemiljö. Lärares perspektiv har varit av skiftande karaktär, vilket har varit en fundamental del av hur arbetet utvecklat sig. Slutsatser som är framträdande och relevanta för det fortsatta arbetet är samspelet över professionsgränserna, samt en helhetsbild omfattande individ- och gruppnivå. En avgörande faktor har varit samspelet mellan specialpedagog, lärare och elev, liksom det elevnära, relat-ionella arbetet. Dessa nämnda faktorer lyfts fram som väsentliga och kan utgöra ett kunskaps-bidrag för såväl den skolverksamhet som har berörts som andra skolverksamheter inom gymnasieskolan. Inför det fortsatta arbetet utgår omformuleringen av frågeställningarna från de slutsatser som dragits, och som kommer att ge arbetet ny riktning.
73

Barn i behov av särskilt stöd i förskolan -En intervjustudie Children with special needs in preschool -An interview study

Leth, Angelica January 2015 (has links)
Sammanfattning/abstraktLeth; Angelica (2015). Barn i behov av särskilt stöd i förskolan (Children with special needs in preschool). Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskolaBakgrund Förskolan har som uppdrag att anpassa verksamheten till alla barn i förskolan och lägga grunden för ett livslångt lärande. Enligt LpFö98 ska ”Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt” (s.5). Min erfarenhet från förskolan är att pedagoger anser att barnet ska anpassa sig samt att beteende ska förändras efter förskolans krav/norm. Det upplevs som svårigheter för pedagogerna att samtala kring vem som anses vara i behov av särskilt stöd, samt vad det särskilda stödet innebär.Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilka barn som pedagoger bedömer vara ”ett barn i behov av särskilt stöd” i förskolans verksamhet utifrån pedagogernas synsätt. Samt vidare beskriva vilket stöd förskolan erbjuder, var är gränsen mellan allmänpedagogiska insatser och särskilt stöd som barnen möter i förskolan.Preciserade frågeställningar•Hur påverkar pedagogernas synsätt identifikationen av barn i behov av särskilt stöd?•Hur beskriver pedagogerna det särskilda stödets utformning?•Var sätter pedagogerna gränsen mellan allmänpedagogiska insatser och särskilt stöd?Teori Studien utgår från systemteorin där helheten påverkas olika beroende på var i systemet det sker en förändring. Genom att använda sig av förändringen innebär det att man måste gå från den rådande ordningen och utmana sitt tänkande till oordning för att utveckla nya konstanter som vi senare använder oss av. Systemets unika delar påverkar i sin tur de andra delarna i systemet som har en gemensam nämnare. Studien lyfter även olika specialpedagogiska perspektiv. MetodStudien utgår från en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer, både individuella och genom fokusgrupper. Intervjuerna har transkriberats utifrån ljudupptagning via diktafon. De tre teman har analyserats ur ett hermeneutiskt perspektivResultat Pedagogerna i studien har i intervjuerna reflekterat utifrån deras egna olika erfarenheter kring att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Barn i behov av särskilt stöd benämndes av pedagogerna utifrån att barnet har en diagnos, andra beteende än pedagogerna själva förstår sig på och okoncentrerade barn. Att ange miljön, gruppstorleken och vad som anses normalt är återkommande när pedagogerna diskuterade och reflekterade över barnets beteende och utveckling. Pedagogernas insatser riktades mest till de barn som utmanade pedagogerna och barngruppen. De reflekterade över att många pedagoger i förskolan ”släcker bränder” och att det blir tillfälliga lösningar med att klara av situationen. Pedagogerna ansåg att det var viktigt att tidigt identifiera barnens individuella behov och de var överens om att det var viktigt med tidiga insatser. Samtidigt förmedlade pedagogerna okunskap kring vem som anses behöva särskilt stöd. Det fanns för alla pedagogerna en inarbetad rutin kring när och hur de fick specialpedagogisk handledning, men den användes enligt pedagogerna i sista hand. En anledning till okunskap kan tänkas vara den handledning som pedagogerna efterfrågade. Det upplevdes som tidskrävande för pedagogerna att ha handledning av olika professioner och återkopplingen till arbetslaget sågs som en extra arbetsuppgift. Specialpedagogiska implikationer Det har inte funnits specialpedagoger som profession i förskolan så länge. Med det behov som aktörerna i studien och tidigare forskningen har visat är att det finns vinster med att implementera specialpedagogisk kompetens i förskolan. Genom specialpedagogen som handledare och ett metakognitivt förhållningssätt kan alla nivåerna i systemet överblickas inom organisationen för att kartlägga var problemen uppstår. Nyckelord: barn i behov av särskilt stöd, förskola, barngruppens storlek, dilemmaperspektiv, kategoriskt perspektiv, relationellt perspektiv
74

Verksamma pedagogers uppfattningar och utmaningar med inkluderingsarbetet kopplat till barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet : - / Working educators' perceptions and challenges with the inclusion work linked to children in need of special support in preschool activities : -

Alyadko, Mariana, Persson, Sara January 2022 (has links)
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur verksamma pedagoger definierar kategorin barn i behov av särskilt stöd, hur pedagogerna arbetar för att inkludera barn i behov av särskilt stöd, samt vilka hinder som pedagogerna möter när det gäller det inkluderande arbetet i förskolan. Syftet har till stor del växt fram utifrån våra egna upplevelser där vi sett att alla barn inte alltid inkluderas i förskolans verksamhet. För att få svar på våra forskningsfrågor utgick vi från kvalitativa intervjuer i form av en semistrukturerad intervjuguide där sex förskollärare samt tre barnskötare intervjuades, alla verksamma i förskolan. Resultatet från de nio intervjuerna har analyserats med hjälp av det relationella samt det kategoriska perspektivet. Resultatet av vår studie visar att verksamma pedagoger definierar kategorin barn i behov av särskilt stöd på olika sätt. En del pratar om diagnoser och vissa om “andra svårigheter”. Flertalet av de intervjuade pedagogerna pratar om barn med behov av särskilt stöd och inte om barn som är i behov av särskilt stöd. Alltså beskrevs barnen utifrån deras svårigheter medan ett fåtal antydde på att svårigheter kan uppstå i situationer och att individuella anpassningar därefter behövs göras. Vidare visade resultatet på att individuella anpassningar kan vara svåra att göra då alla barn är olika och behöver olika sorters stöd, därav kan det vara svårt att hitta precis de anpassningar som behövs för att hjälpa barnet. Det visade sig finnas en del olika utmaningar i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. En del pedagoger uttryckte att de kände sig otillräckliga, att de hade brist på kunskap samt att de hade dåligt samvete. Några andra pedagoger ansåg att den stora utmaningen låg i hur extra resurser ska fördelas, det vill säga om resurser ska användas för hela barngruppen eller endast för ett specifikt barn. Pedagogerna nämner olika strategier som de använder sig av för att inkludera barn i behov av särskilt stöd. Den mest dominerande strategin var att dela in barnen i mindre grupper, detta för att öka tryggheten och ge alla barn i den mindre gruppen lika stort utrymme att dels komma till tals och få stöttning av pedagogen. Andra strategier var att anpassa lärmiljön samt att anpassa undervisningen utifrån barnens behov.
75

Trollspö och mirakelkur eller arbete som förändringsagent : Yrkesrollen som speciallärare i praktik och teori / Magic wand and miracle cure or work as a change agent : Professional role as a specailist education teacher in mathematics in practice and theory

Olofsson, Linda, Talic, Mirzeta January 2019 (has links)
Syftet med studien är att belysa och analysera hur speciallärare med inriktning matematikutveckling och dess rektorer ser på speciallärarens roll och dess arbetsuppgifter i förhållande till examensordningen. Metodvalet vid genomförandet av studien var en kvalitativ metod i form av 10 intervjuer där 5 speciallärare med inriktning mot matematikutveckling och dess 5 rektorer medverkade. Urvalet av intervjupersonerna utgick från fem kriterier som användes för att skapa ett målinriktat urval. Resultatet analyserades sedan utifrån Abbotts professionsteori (1988) samt utifrån ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Resultaten visar hur speciallärarnas främsta arbetsuppgifter är att bedriva undervisning samt anpassa lärmiljön. Ett område som de inte lyckats göra anspråk på i större utsträckning är utvecklingsarbetet. Det råder oklarheter hos lärare, ledning samt andra yrkesroller på skolorna kring speciallärarens uppdrag, därför kan uppdraget se olika ut och framgår därmed vara lokalt förhandlingsbart. Det som kan påvisas är att examensordningen inte är det som ligger till grund i utformningen av speciallärarens uppdrag och arbetsuppgifter. Studien visar att det är rektorns visioner för organisationen, kompetenser samt förmåga att styra som har den avgörande rollen för vilka förutsättningar och hinder för att genomföra uppdraget. Att specialläraren är en del i EHT framgår vara en viktig förutsättning, även att få tid till att genomföra kompetensutveckling samt samarbete med andra aktörer både i och utanför skolan. En ytterligare förutsättning framgår vara att specialläraren tillåts arbeta med det som de är anställda till att göra såsom undervisa, utreda och föra utvecklingsarbete och inte delges andra arbetsuppgifter på grund av organisationens plötsliga behov. / The purpose of the study is to elucidate and analyze how teachers with special education specialization in mathematics development and its principals look at the role of the special education teacher and its tasks in relation to the degree system. The method selection in the implementation of the study was a qualitative method in the form of 10 interviews in which 5 special education teachers with a focus on mathematics development and its 5 principals participated. The selection of the interviewees was based on five criteria that were used to create a targeted selection. The result was then analyzed based on Abbott's professional theory (1988) and from a relational and categorical perspective. The results show how the special education teachers main tasks are to conduct teaching and adapt the learning environment. One area that they have not succeeded in claiming to a greater extent is the development work. There are uncertainties among teachers, management and other professional roles at the schools concerning the special education teachers assignment, therefore the assignment may look different and thus appear to be locally negotiable. What can be demonstrated is that the degree order is not what forms the basis of the design of the special education teachers assignments and tasks. The study shows that it is the principal's visions for the organization, competencies and the ability to control which has the decisive role for what conditions and obstacles to the implementation of the assignment. The fact that the special education teacher is a part of student health framers appears to be an important prerequisite, also to have time to implement competence development and collaboration with other actors both inside and outside the school. An additional prerequisite is that the specialist teacher is allowed to work with what they are employed to do such as teaching, investigate and development work and not be served other tasks because of the organisation's sudden needs.
76

Positivt för alla men nödvändigt för vissa : En kvalitativ studie om att möta utmanande barn i förskolan / Positive for everyone but necessary for some : A qualitative study about encountering challenging children in preschool

Sebghati, Jasaman, Rytkö Johansson, Patricia January 2019 (has links)
The purpose of this study was to investigate and highlight preschool teachers perceptions of challenging children in preschool. Furthermore, the study aims to increase knowledge about what´s most important when encountering with challenging children and which strategies and approaches that are advocated. In addition, the study aims to highlight children's thoughts on how they think the preschool's staff can respond to their needs in challenging situations. The analyses is based on a special educational field where the relational and categorical perspective has been used to interpret our material. The study was conducted through qualitative interviews with six preschool teachers and a group of eight preschoolers. The results show that it is difficult to interpret the concept of challenging children in preschool. However, the main results show that challenging children are often described as needing more time and adult attention in preschool than other children. The results also shows that the relationship between children and teachers is important, and awareness is needed when encountering challenging children. Furthermore, the study shows that advocated strategies consist of dividing the children into smaller groups, working preventively and using a low-affective approach. The work requires much planning and adaptation at both the individual, group and organizational level in order for challenging children to succeed and develop in preschool. From a child’s perspective the results show that it is important for the educator to see opportunities and base preschool planning on the child's interest. Finally, the results from a child’s perspective show that it is important that the educator tries to understand why the child becomes challenging and enables interactions between children.
77

Hur begreppet inkludering förstås och praktiseras av lärare i årskurs 1-6

Hakon, Anneli, Bond Waldefeldt, Stina January 2020 (has links)
Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur lärare inom grundskolan, årskurs 1-6, arbetar för att skapa inkluderande lärmiljöer.  Undersökningar som gjorts av bland annat OECD, Pisa och Skolverket visar att svenska skolor har svårt att skapa inkluderande lärmiljöer. Forskning visar att orsakerna till svårigheterna med att skapa en inkluderande lärmiljö bland annat är bristfällig kunskap kring hur begreppet inkludering ska förstås och praktiseras. Kunskapen kring hur man skapar en inkluderande undervisning genom bland annat differentiering, för att kunna möta eleverna på deras nivå, saknas bland lärarna. Likaså visar forskning att en viktig förutsättning för att kunna skapa inkluderande lärmiljöer, är att specialpedagogerna i högre utsträckning engagerar sig i planeringen och genomförandet av lärarnas undervisning.  Kvalitativa intervjuer med undervisande lärare i årskurs 1-6 har gjorts för att samla in empiri till detta arbete. I resultatdiskussionen av empirin har de specialpedagogiska perspektiven använts som stöd kring hur begreppet inkludering förstås och praktiseras av lärarna för att skapa en inkluderande lärmiljö. De specialpedagogiska perspektiven tillsammans med frirumsteorin har också utgjort ett stöd i resultatdiskussionen kring vilka förutsättningar som lärarna beskriver är viktiga för att skapa en inkluderande lärmiljö.  Resultatet visar att begreppet inkludering av lärarna uppfattas som synonymt med att alla elever ska vara delaktiga och att hänsyn ska tas till elevers olikheter. I lärarnas arbete blir lärarnas uppfattningar om inkludering synligt genom att lärarna bland annat redan i planeringen av sin undervisning tar hänsyn till elevers olikheter genom att bland annat differentiera och variera sin undervisning.
78

Specialpedagogens roll i arbetet med stödinsatser : En studie i tre teman: stödinsatser, specialpedagogens roll samt främjande och förebyggande insatser / The complex role of the special education coordinator regarding support : A study in three parts: support, the role of the SENCo, promotion and prevention

Ahrén, Carin, Löfgren, Martin January 2021 (has links)
Skollagen (SFS 2010:800) slår fast att elever som riskerar att inte nå målen ska ges den ledning och stimulans som behövs för att utvecklas i riktning mot målen. Studiens syfte är att beskriva specialpedagogens roll i arbetet med stödinsatser för de elever som riskerar att inte nå målen. Studiens tre teman är Stödinsatser, Specialpedagogens roll och Främjande och förebyggande arbete. En kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer med nio specialpedagoger. För att bearbeta intervjumaterialet har kvalitativ innehållsanalys använts. Analysen har gjorts utifrån systemteori och de specialpedagogiska perspektiven relationellt perspektiv, kategoriskt perspektiv och dilemmaperspektiv. Resultatet visar att specialpedagogens roll i arbetet med stödinsatser är komplex. Dels handlar det om att i samråd med läraren identifiera elever, att välja adekvat anpassning eller stödinsats och att utvärdera dessa. Resultatet visar också att alla specialpedagogernas arbetsuppgifter ryms inom ramen för examensordningen men att de inbördes kan skilja sig åt i det att vissa arbetar mer elevfokuserat medan andra arbetar mer på organisationsnivå (SFS 2017:1111). Det skiljer sig också åt i hur mycket specialpedagogerna är involverade i systematiskt kvalitetsarbete och att utveckla undervisningen på skolan. En slutsats som dras är att specialpedagogerna till stor del använder samma typ av extra anpassningar och stödinsatser, men att det skiljer sig mycket i vilka stödinsatser som förespråkas mest och i hur specialpedagogerna motiverar användandet av dem med utgångspunkt i användbarhet. En annan slutsats är att dokumentation av extra anpassningar är en förutsättning för att kunna utvärdera hur de har fungerat, och att många skolor gör detta trots de motsatta intentionerna i reformen kring extra anpassningar som kom 2014 (Skolinspektionen, 2016; Skolverket, 2014). / The Education Act (SFS 2010:800) states that students who are at risk of not reaching the minimum standards are entitled to support. The aim of this study is to describe the role of the Special Education Coordinator (SENCo) regarding the support given to students who risk not receiving a passing grade in at least one subject. The study has three parts: Support, The role of the SENCo, Promotion and prevention. The study has been conducted using a qualitative method with semi-structured interviews and qualitative analysis with nine SENCos. The analysis has been made using system theory and three perspectives: the relational perspective, the categorical perspective and the dilemma perspective. The result shows that the role of the SENCo regarding support is complex. The role includes cooperation with teachers in identifying students, in choosing the correct supplemental support and in evaluating the support given. The result also shows that the roles of the SENCo are included in the System of Qualifications (SFS 2017:1111), but that the SENCOs that were interviewed have different perspectives where some are more inclined to work close to the students whereas others operate on an organizational level. There is also a clear difference between how involved the SENCos are in the systematic quality work and in developing the teaching methods in order to reduce the amount of support provided to individual students. One conclusion is that the SENCos use the same types of supplemental support but that they motivate their use in different ways. Another conclusion is that documentation of supplemental support is necessary to be able to evaluate them and that many schools do this despite the intention in the reform from 2014 (Swedish Schools Inspectorate 2016; Swedish National Agency for Education, 2014).
79

Elevers upplevelser av stödinsatser : Hur några elever som inte varit behöriga att söka in på ett nationellt gymnasieprogram upplever stödinsatser och delaktighet i grundskolan / Students' experiences of support measures : How some students who have not been eligible to apply for a Swedish national high school program experience support measures and participation in compulsory school

Gren, Maria, Mathis, Marlene January 2021 (has links)
Målsättningen med föreliggande studie är att bidra med kunskap om elevers upplevelser av stödinsatser och delaktighet i grundskolan. Det är sällan som elevernas upplevelser lyfts fram i forskning och syftet med denna studie är därför att belysa hur några elever som inte varit behöriga att söka in på ett nationellt gymnasieprogram, ser på de stödinsatser de fått, eller önskat att de fått, i grundskolan samt deras upplevelse av delaktighet under samma period. Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor, där fem respondenter bidrar med sina upplevelser. De teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån är relationellt- respektive kategoriskt perspektiv, samt salutogent- respektive patogent perspektiv. Resultatet visar på att elevernas upplevelser var övervägande negativa under låg- och mellanstadiet och mer positiva under högstadiet. Detta förklaras framför allt med att de inte kände sig delaktiga, och upplever att stödinsatserna inte var adekvata i förhållande till stödbehovet. Insikterna som framkommit i studien handlar om vikten av att lyssna in varje enskild elevs upplevelse och beakta dessa när det kommer till att utforma och utvärdera stödinsatser. Elevers upplevelser kan ha en stor påverkan på det specialpedagogiska området och bidrar i arbetet med att utveckla lärmiljön i grundskolan för att främja delaktighet. / The aim of this study is to contribute to the understanding about students' experiences of support measures and participation in compulsory school. It is rare that students' experiences are highlighted in research and the purpose of this study is therefore to shed light on how some students who have not been eligible to apply for a Swedish national high school program, look at the support measures they received, or wished they had received, in primary school and their experience of participation during the same period. The study is based on a qualitative interview study with semi-structured questions, where five respondents contribute with their experiences. The theoretical perspectives on which the study is based are relational and categorical perspectives, as well as salutogenic and pathogenic perspectives. The results show that the students' experiences were predominantly negative during elementary school and more positive during middle school. This is mainly explained by the fact that they did not feel participation, nor that the support efforts were adequate in relation to their need for support. The insights that emerged in the study are about the importance of listening to each individual student's experience and taking these into account when it comes to designing and evaluating support measures. Students' experiences can have a major impact on the special education area and contribute to the work of developing the learning environment in compulsory school to promote participation.
80

Förskolepedagogers förutsättningar för att möta barn i behov av särskilt stöd med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Förskolepedagogers kunskaper och personalresurser i förskolan : Förskolepedagogers kunskaper och personalresurser i förskolan / Preschool educators' conditions for meeting children in need of special support with neuropsychiatric disabilities. : Preschool teachers' knowledge and staff resources in preschool

Bergholm, Sara, Lang, Elsa January 2022 (has links)
Denna studie är ett examensarbete i kursen självständigt arbete i förskollärarutbildningen. Problemområdet som studien utgår ifrån är problematiken som kan uppstå i arbetet för att skapa likvärdig utbildning för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Studiens syfte var att bidra med kunskap om förskolepedagoger anser att de har tillräckligt med kunskap och personalresurser för att kunna skapa likvärdiga utbildning för dessa barn i förskolan. Studien utgick ifrån en kvantitativ forskningsmetod där enkätfrågor skickades ut via mejl till förskolepedagoger i Skåne och Småland. Resultatet visade att förskolepedagogerna inte ansåg sig ha tillräckligt med kunskaper för att kunna möta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, detta trots att majoriteten av respondenterna angav att de både hade erfarenhetsbaserad och teoretisk kunskap inom området. Mer än hälften angav även att de har fått kompetensutveckling om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Resultatet visade även att förskolepedagogerna ansåg att det fanns brist på personal i förskolans verksamhet i arbetet barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Styrdokument och andra riktlinjer, som till exempel värdegrunden, utgår från en relationell ansats, inte minst när det kommer till alla barn i förskolans rätt till en likvärdig utbildning. Då förskolepedagogernas kunskaper visade sig vara bristfälliga, samt att det inte fanns tillräckligt med personalresurser i förskolorna för att möta alla barn, innebär det att risken för att förskolepedagogerna tvingas inta ett mer kategoriskt förhållande till barn i behov av särskilt stöd ökar. / This study is a degree project in the course independent work in preschool teacher education. The problem area on which the study is based is the problems that may arise in the work to create equivalent education for children with neuropsychiatric disabilities (NPF). The purpose of the study was to contribute with knowledge about preschool educators believe that they have sufficient knowledge and staff resources to be able to create equivalent education for these children in preschool. The study was based on a quantitative research method where questionnaires were sent out via email to preschool educators in Skåne and Småland. The results showed that the preschool educators did not consider themselves to have sufficient knowledge to be able to meet children with neuropsychiatric disabilities, despite the fact that the majority of the respondents stated that they had both experience-based and theoretical knowledge in the field. More than half also stated that they have received competence development on neuropsychiatric disabilities. The results also showed that the preschool educators considered that there was a shortage of staff in the preschool's activities at work children with neuropsychiatric disabilities. Governing documents and other guidelines, such as the values, are based on a relational approach, not least when it comes to all children in preschool's right to an equal education. As the preschool teachers' knowledge proved to be deficient, and the fact that there were not enough staff resources in the preschools to meet all children, this means that the risk of the preschool teachers being forced to take a more categorical relationship with children in need of special support increases.

Page generated in 0.115 seconds