Spelling suggestions: "subject:"klimatoro"" "subject:"climator""
1 |
Following the white rabbit : Individers erfarenheter av att bli medvetna om och agera på klimathotetThorngren, Carin January 2020 (has links)
Klimatförändringarna utgör ett allt större hot och för att mildra dem behöver människor mobilisera sig. Idag finns ett växande antal studier kring hur människors psykiska hälsa påverkas direkt och indirekt av klimatförändringarna, liksom kring psykologiska faktorer som hindrar människor från att agera. Färre studier fokuserar på den grupp människor som svarar på klimathotet med aktiv handling. Syftet med den föreliggande studien var att bidra till ökad förståelse av individers upplevelse av att känslomässigt ta in klimathotet och agera på detta. Deltagarna var åtta individer som alla hade gjort större livsförändringar baserat på sin förståelse av klimatfrågan. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer och tematisk analys användes som metod för dataanalys. Resultatet belyser svårigheterna relaterade till att leva i två parallella verkligheter – den nya där klimathotet är ytterst reellt och närvarande, och den gamla där det är närmast osynligt. Att leva i skarven mellan de två världarna innebar många gånger att navigera i motstridiga känslor och tankar. Ett viktigt fynd var att relationer påverkades såtillvida att klimatengagemanget kunde leda till såväl ömsesidig distans som oväntad känsla av samhörighet.
|
2 |
Klimatoro hos elever i högstadiet / Climate worry among students in secondary schoolLöfberg, Johanna January 2022 (has links)
Forskning visar att klimatoro är utbrett hos ungdomar i samhället vilket gav upphov till denna kvantitativa studie vars syfte är att undersöka hur utbredd elevers klimatoro är. Dessutom undersöks huruvida eleverna upplever att skolan och geografiundervisningen är relevant och stöttar dem i att påverka klimatet positivt. Arbetets studie är genomförd med hjälp av en elevenkät där eleverna bland annat fick svara på vilka orsaker de anser bidrar till oro samt om de upplever geografiundervisningen som relevant. Resultatet visade att det är ett komplext ämne att undersöka där det är svårt att dra tydliga slutsatser, men att klimatoro hos elever i det stora hela inte var lika utbredd som förväntat. Eleverna ansåg att andra orsaker hade större inflytande över deras oro än klimatet. Arbetet kom även fram till att man inte bör se oroskänslorna som något negativt utan som något som kan framkalla engagemang och förändring. Skolan och geografiundervisningen bör därför uppmärksamma eventuella oroskänslor kopplade till klimatet hos eleverna för att hjälpa till att vända det till något positivt. / Research shows that climate worry is rife among youths in society which gave rise to this quantitative study whose purpose is to explore the level of concern over climate change among students. Furthermore, the students’ feelings are examined whether school and more importantly, geography education, is relevant and if they consider that it is helping them positively affect the climate. The study has been produced using a student survey where the students got to answer which factors they considered contributed to their concern, along with if they consider the education they have received is relevant to such. The results of the study showed that this is a complex topic to examine where it is difficult to draw any clear conclusions but we could deem that there is indeed climate concern among students, even though not as rife as expected. The students deemed that concern over climate change was not as important as other factors in their overall daily concerns. Additionally, this paper came to the conclusion that feelings of concern connected to climate change should not be seen as something negative but as something that can evoke both commitment and change among students. School and geography education should therefore pay attention to any feelings of concern or worry connected to climate change among students in order to help turn it into something positive.
|
3 |
Svenska män och kvinnor inför klimathotet : En kvantitativ studie om könsskillnader i inställning till klimatpolicys.Nordlund, Freja, Widmark, Ellen January 2023 (has links)
Klimatförändringarna är en av vår tids största frågor. Hur länder, företag och individer ställer sig inför de pågående klimatförändringarna, är en viktig fråga för samhällsvetenskapen att analysera. De klimatpolicys som den svenska regeringen behöver ta ställning till kan ge förödande konsekvenser om dessa inte genomförs. Mycket tyder även på att kvinnor kommer att påverkas hårdare av klimatförändringarna samtidigt som att kvinnor i en svensk kontext är mer positivt inställda till klimatpolicys än män. Studiens syfte är att undersöka vilka egenskaper som skapar en mer eller mindre positiv inställning till klimatpolicys och huruvida dessa egenskaper skiljer sig mellan män och kvinnor. De teorier som studien använt sig av är könssocialisationsteorin, teorin om hegemonisk maskulinitet och Giddens teori om risksamhället. Studiens frågeställningar och hypoteser analyseras med enkätdata från SOM-undersökningen från 2021. Urvalet består av 1180 individer i 16 till 85 års ålder som år 2021 bodde i Sverige. För att pröva studiens hypoteser utfördes sex linjära regressioner. Två av dessa gjordes på hela urvalet och fyra av dessa gjordes separat för män och kvinnor. Resultaten visade ett signifikant samband mellan inställning till klimatpolicys och kön. När oro inkluderades för hela urvalet påvisades ett signifikant samband mellan inställning till klimatpolicys, kön och oro för klimatförändringarna. Resultatet för den uppdelade analysen visade att variablerna hade små men olika effekter på män och kvinnors inställning till klimatpolicys. För män uppvisades signifikanta samband för alla oberoende variabler (förutom för politisk inställning något till vänster). För kvinnor uppvisades signifikanta samband för alla variabler förutom ålder och socioekonomisk status. Regressionsmodellen med alla variabler inkluderade hade en sämre förklaringskraft för kvinnors inställning till klimatpolicys än för män. Att förklara vad som kan forma kvinnors inställning till klimatpolicys är en därför en viktig fråga för framtida forskning att ta vid.
|
4 |
Känslor och handling i klimatundervisning : En litteraturöversikt om klimatångest, klimatoro och handlingskompetens i klassrummet / Emotions and action in climate education : A literature review about eco-anxiety, eco-worry and agency in the classroomBahr, Erica, Bäckdahl, Thea January 2024 (has links)
Klimatförändringarna och de konsekvenser de för med sig är idag en viktig och uppmärksammad samhällsfråga. För att dessa förändringar ska kunna bromsas eller helt avta krävs handling, därav blir förståelse för utvecklandet av handlingskompetens centralt. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur tidigare forskning behandlar klimatångest och klimatoro bland barn, samt dess påverkan på undervisning och känslan av agens. För att uppnå syftet har följande frågeställningar besvarats: (i) Vad säger tidigare forskning om barns upplevelser av klimatångest och klimatoro? (ii) Vilka hinder och svårigheter upplever lärare inför undervisning om klimatförändringar? (iii) Vilka framgångsfaktorer lyfter tidigare forskning för att främja elevers agens i frågor berörande klimatförändringar? Den litteratur som analyserats samlades in genom sökningar i två databaser och är i majoritet internationell och på engelska. Litteraturen har sedan kompletterats med annat källmaterial. Resultatet visar att klimatångest och klimatoro idag är vanligt förekommande bland barn och unga. Det påvisas även att känslor spelar en avgörande roll i undervisning för hållbar utveckling såväl som utvecklandet av handlingskompetens. Ämnesöverskridande arbete samt metoder präglade av diskussioner och kreativitet har även det en positiv påverkan på förmågan. Fortsatt forskning bör fokusera på kvalitativa studier berörande elever och lärares känsloupplevelser i förhållande till klimatförändringar och undervisning för hållbar utveckling.
|
5 |
Yngre elevers klimatoro ur pedagogernas perspektivNylén, Marie, Elefant, Lina January 2009 (has links)
<p>Bakgrund: Klimatfrågan är ett aktuellt ämne på grund av den akuta situation världen befinner sig i. I dagens samhälle får barn kunskap om klimatrelaterade problem på många olika sätt t.ex. genom föräldrar, kompisar, skola och media. Detta kan skrämma barnen och leda till klimatoro. Vi anser att vi som lärare i skolan har ett stort ansvar för att eleverna får en bra undervisning som gör eleverna handlingsbenägna och får kunskaper till att verka för en förändring mot ett bättre klimat. Vi anser därför att det är viktigt att börja tidigt med undervisningen om klimatfrågor i skolan. Syfte: Syfte med examensarbetet är att undersöka yngre elevers oro över klimatförändringarna och skolans roll i ett pedagogiskt perspektiv. Metod: En del bygger på litteraturstudier av, i huvudsak, naturvetenskaplig forskning med kvantitativ inriktning som till största delen vilar på mätningar och beräkningar av ökad global uppvärmning och stigande havsnivåer. Här ställs frågan om det objektivt finns fog för klimatoro vilket är grunden till det fortsatta arbetet. Vi har även genomfört en enkätundersökning riktad till lärare i skola och på fritids som arbetar med elever i åldrarna 6-10 år. Att prata direkt med eleverna kan skapa klimatoro, därför har vi valt att vända oss till lärarna i denna undersökning. Vi ansåg även att de var mest lämpade att svara på de frågorna vi hade. Enkäten utformades på ett sådant sätt att den skulle ta lite tid i anspråk med hänsyn till lärarna. Enkätresultaten användes i huvudsak kvalitativt. Resultat: Vår undersökning visar att det finns elever i de yngre åldrarna som visar tecken på klimatoro. Den visar också att lärarna har svårigheter i att tyda vad klimatundervisning skall innehålla, samt hur styrdokumenten skall tolkas. Vi anser inte att klimatundervisningen har den centrala roll i skolan som den bör ha om man ser på den negativa utvecklingen på klimatet som har varit de senaste 40 åren, enligt IPCC. Vi föreslår förbättringar i undervisningen, baserade på en analys av relevant litteratur och enkätsvar.</p>
|
6 |
Yngre elevers klimatoro ur pedagogernas perspektivNylén, Marie, Elefant, Lina January 2009 (has links)
Bakgrund: Klimatfrågan är ett aktuellt ämne på grund av den akuta situation världen befinner sig i. I dagens samhälle får barn kunskap om klimatrelaterade problem på många olika sätt t.ex. genom föräldrar, kompisar, skola och media. Detta kan skrämma barnen och leda till klimatoro. Vi anser att vi som lärare i skolan har ett stort ansvar för att eleverna får en bra undervisning som gör eleverna handlingsbenägna och får kunskaper till att verka för en förändring mot ett bättre klimat. Vi anser därför att det är viktigt att börja tidigt med undervisningen om klimatfrågor i skolan. Syfte: Syfte med examensarbetet är att undersöka yngre elevers oro över klimatförändringarna och skolans roll i ett pedagogiskt perspektiv. Metod: En del bygger på litteraturstudier av, i huvudsak, naturvetenskaplig forskning med kvantitativ inriktning som till största delen vilar på mätningar och beräkningar av ökad global uppvärmning och stigande havsnivåer. Här ställs frågan om det objektivt finns fog för klimatoro vilket är grunden till det fortsatta arbetet. Vi har även genomfört en enkätundersökning riktad till lärare i skola och på fritids som arbetar med elever i åldrarna 6-10 år. Att prata direkt med eleverna kan skapa klimatoro, därför har vi valt att vända oss till lärarna i denna undersökning. Vi ansåg även att de var mest lämpade att svara på de frågorna vi hade. Enkäten utformades på ett sådant sätt att den skulle ta lite tid i anspråk med hänsyn till lärarna. Enkätresultaten användes i huvudsak kvalitativt. Resultat: Vår undersökning visar att det finns elever i de yngre åldrarna som visar tecken på klimatoro. Den visar också att lärarna har svårigheter i att tyda vad klimatundervisning skall innehålla, samt hur styrdokumenten skall tolkas. Vi anser inte att klimatundervisningen har den centrala roll i skolan som den bör ha om man ser på den negativa utvecklingen på klimatet som har varit de senaste 40 åren, enligt IPCC. Vi föreslår förbättringar i undervisningen, baserade på en analys av relevant litteratur och enkätsvar.
|
7 |
Hoppfull oro : En litteraturstudie om KBT vid klimatångestMörk, Lina January 2023 (has links)
Ett ökande antal individer rapporterar idag oro och ångest på grund av hur de upplever miljö- ochklimatmässiga problem. Detta utan att vara direkt drabbad av dessa. Samtidigt är kunskapen ombehandlingsinsatser för klimatrelaterad ångest generellt låg hos terapeuter. Syftet med denna uppsatsär att undersöka hur klimatångest kan beskrivas ur ett psykologiskt perspektiv samt identifiera hurKBT-terapi kan vara hjälpsamt för att hantera detta tillstånd. Den metod som användes var enlitteraturstudie där fem vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna PsycInfo, PubMed,ScienceDirect och GoogleScholar. För analysen användes en tematisk analys. Resultatet visar attklimatångest karaktäriseras av negativa känslor som vanligtvis är kopplade till framtida scenarion som väcker olika hanteringsstrategier (coping) och varierar från individ till individ. Hjälpsamma KBT-interventioner vid klimatångest behöver ses i ett vidare sammanhang bortom individen eftersom olika interventioner ger olika utfall beroende på om syftet är att gagna individ, samhälle och/ellerklimat/miljö. Slutsatsen är att klimatångest inte bör ses som en klinisk patologisk åkomma som skabehandlas bort. Den bör istället ses som en adekvat reaktion på ett reellt hot. De förstahandsval avKBT-interventioner som väljs i terapisammanhang bör i första hand vara hjälpsamma för "alla", detvill säga både individen, samhället och miljö/klimat. / <p>Grundläggande psykoterapiutbildning med KBT-inriktning, KBT-steg 1, Stockholm</p>
|
8 |
Kan upplevd delaktighet inom politiken vara lösningen på klimatkrisen? : En kvantitativ studie om effekten av svenskars upplevda delaktighet inom politiken på deras ansvarskänsla för miljönAndersson, Charlotte, Radencrantz, Rebecca January 2024 (has links)
I en värld präglad av eskalerande miljöutmaningar, såsom klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald, är det av väsentlig betydelse att förstå kopplingen mellan upplevd politisk delaktighet och individens ansvar för miljön. Trots dessa påtagliga utmaningar finns det en brist på svensk kvantitativ forskning på temat. Forskningsområdet har tidigare undersökts kvalitativt eller genom kvantitativ metod med fokus på länder i Europa eller i världen i stort. Studien bidrar till att fylla en kunskapslucka genom att kvantitativ undersöka ett representativt urval av svenska individer, för att avgöra om upplevd politisk delaktighet har en effekt på individens ansvarskänsla för miljön på individnivå i en svensk kontext. Datamaterialet som används i studien är ESS omgång 8 från år 2016 där det angivna året hade kärnämnen som välfärdsattityder, klimatförändringar och energiförbrukning. För att få en djupare förståelse för fenomenet kontrollerades även effekten av kön, oro för klimatet, ålder, antal utbildningsår samt politisk tillhörighet på svenskars ansvarskänsla för miljön. Studien resulterade i ett positivt samband mellan upplevd delaktighet och ansvarskänsla för miljön, oro för klimatet uppvisade en positiv effekt på ansvarskänslan för miljön, och kvinnor kände ett högre ansvar för miljön jämfört med män. Teorin deliberativ demokrati indikerar vikten av att inkludera medborgarna i politiska processer för att främja ett ökat miljöengagemang på individnivå och Foucaults begrepp biomakt är ett användbart verktyg för att förstå internaliserade beteenden som staten diskret formar.
|
9 |
Teachers Perspectives on Difficulties surrounding the Teaching of Global Climate Change in Primary SchoolPersson, Jannica, Thysell, Celina January 2015 (has links)
To be educated in global climate issues can be challenging for pupils. This may contribute to anxiety and feelings of helplessness. Global climate change may also be a challenge for educators to convey to young learners, f-3. Educators can experience various problems when it comes to teaching about climate issues. The subject of climate change is a broad and complex area, according to the studied material in our thesis. Studies indicate that each individual's past experience and environmental approach represents a starting point and has an impact on the way to teach the subject. The purpose of this essay is to gain a wider knowledge of the difficulties that teachers describe when it comes to teaching about global climate issues in primary school. The question this thesis will be based on is the following: How do primary teachers reason about education in complex sustainability issues and pupils "climate worries?” In order to answer our question, we have performed an empirical study in form of a semi-structured interview. The empirical material consists of four interviews. To analyse our empirical work, we have used a content analysis. Because of the timeframe and access to schools to perform the interviews, our empirical data is limited. The result of our empirical data shows that teachers see difficulties, but also possibilities in teaching about climate issues. One possibility is that by getting to know your pupils and by being able to "read" their reactions, the teacher can plan their education in an effective manner. The results of our study and analysis also indicate that teachers believe that their pupils need to use their emotions, when they are learning about global perspectives like climate issues. A minor part of our study indicates that teachers training programme can be developed in the area around teaching about complex perspectives. This could be one step closer to a future where teachers and pupils create knowledge for sustainable development, together.
|
10 |
“Det viktiga går att ha kvar.” Existentiella perspektiv på klimatkrisen : en kvalitativ religionspsykologisk fallstudie på individ-, grupp- och samhällsnivåVildhammar Okker, Marie January 2024 (has links)
Climate change is perceived as one of the most serious threats to humanity. Overthe last decade self-reported anxiety has increased in the Swedish population,especially among children and young adults. In the context of perceived secularity of the Swedish population, the existential questions in the community and inindividuals might be difficult to address. Therefore, the purpose of this qualitative study was to explore existential perspectives within the scope of climate anxiety, and how young adults cope withthe existential concerns. The study also investigated how professionals support young people experiencing existential questions connected to climate change. The design of the study is holistic including micro, meso and macro levels. Empirical data was collected within the framework of the project Terra-Pi/Klimatkraft, developing methods to support young people to better deal with climate-related thoughts and feelings. Phenomenologically inspired interviews were conducted with three young adults and two professionals whose work involves dimensions of young people´s climate worry. An observation was conducted at a Climate Power Group meeting in the project. Further, the study investigated the meaning of existential health, resilience and climate change in the proposal for a new national strategy for mental health, through a content analysis and an interview with anexpert at the Public Health Agency of Sweden. In this study, a deductive thematic analysis was performed to explore the applicability of the “givens of existence” (Yalom 1980), developmental resilience theory (Masten 2021; Ungar 2021) and the connection between meaning making, health and culture according to psychology of religion in Scandinavia. Participants described experiences of existential dimensions adhered to death anxiety, existential quilt, meaninglessness and meaning, existential isolation and future orientation/temporality. Most important coping strategies were climate activism, support from attachment relationships and finding a personal meaning.The project Terra-Pi/Klimatkraft boosts important protective factors for resilience in the participants, and supports the capacity of the professionals to do so. The proposal for a new national strategy for mental health confirms the connection between existential issues and mental health as well as the importance of increased knowledge and interventions within that field. Society would benefit from social actors providing spaces, contexts and competence for addressing existential issues that the climate crisis evokes.
|
Page generated in 0.0447 seconds