Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsmiljön på en sjukhusavdelning och hur denna upplevelse påverkar deras relation och inställning till arbetet. Metod: Metoden består av en fallstudie som utgår från en abduktiv ansats tillsammans med en kvalitativ forskningsmetod. Insamling av empirisk data gjordes i samband med sex stycken semistrukturerade intervjuer, varav samtliga respondenter representerade en avdelning inom en organisation. Fenomenologisk design har sedan tillämpats i samband med tolkning av den empiriska datainsamlingen där kategorier utifrån upplevelser kunde identifieras.  Slutsats: Slutsatsen är att det finns betydande brister i hur sjuksköterskor hanteras inom vården, och att dessa faktorer inte är isolerade utan påverkar varandra i ett kretslopp. Faktorerna som kunde fastställas är: personalbrist, bristande balans mellan krav och resurser samt bristande kommunikation mellan kommunikationsleden. Däremot identifieras kollegialt stöd och den gemensamma viljan att hjälpa andra och bidra till samhällsnyttan vara faktorer som gör sjuksköterskornas arbete meningsfullt och får dem att fortsätta arbeta. För att förbättra sjuksköterskornas arbetsmiljö krävs åtgärder för att adressera negativa faktorer och parallellt med kollegialt stöd implementera förbättringar i den psykosociala arbetsmiljön. / Purpose: The purpose of the study is to describe nurses' experience of the work environment in a hospital unit and how this experience affects their relationship and attitude to work. Method: The method consists of a case study based on an abductive approach together with a qualitative research method. Collection of empirical data was done in connection with six semi-structured interviews, of which all respondents present a department within an organization. Phenomenological design has then been applied in connection with the interpretation of the empirical data collection where categories based on experiences could be identified. Conclusion: The conclusion is that there are significant shortcomings in how nurses are managed in healthcare, and that these factors are not isolated but influence each other in a cycle. The factors that could be determined are: Staff shortage, lack of balance between requirements and resources and lack of communication between the communication links. On the other hand, collegial support and the common desire to help others and contribute to the social good are identified as factors that make the nurses' work meaningful and make them continue to work. In order to improve the nurses' work environment, measures are required to address negative factors and, in parallel with collegial support, implement improvements in the psychosocial work environment.

Som chef inom vård och omsorg är en viktig del att hantera utmanande samtal, även om chefen saknar formell utbildning för att genomföra dessa samtal. Det finns förväntningar från verksamheten att du som chef ska kunna hantera dessa utmanande samtal. I dessa samtal blir kommunikationsförmåga, ledarstil och samtalskompetens avgörande faktorer för hur väl samtalen faller ut. Syfte med studien är att undersöka och förstå hur chefer inom vård och omsorg uppfattar och hanterar svåra samtal med sina medarbetare. Studie när kvalitativ och utgår från en fenomenografisk ansats. 10 enhetschefer inom tre olika verksamhetsområden intervjuades. Samtliga chefer som deltar i studien är anställda inom vård och omsorg i offentlig sektor såväl som privat verksamhet. Den fenomenografiska analysen utmynnade i tre beskrivningskategorier; Samtalstyper, Förberedelse och Stöd. Beskrivningskategorierna presenterar resultatets variationer med nio olika uppfattningar. / As a manager in healthcare sector, an important part is handling challenging conversations, even if you lack formal training to carry out these conversations. There are expectations from the organization and employer that you will be able to handle these challenging conversations. In these conversations, communication skills, leadership style and conversation skills become decisive factors in how well the conversations turn out. The purpose of the study is to investigate and understand how managers in healthcare and social care perceive and handle difficult conversations with their employees. The study is qualitative and based on a phenomenographic approach. 10 unit managers within three different operational areas were interviewed. All managers who participate in the study are employed in health care in the public sector as well as private operations. The phenomenographic analysis resulted in three description categories; Conversation types, Organization and Support. The description categories present the variations of the result with nine different perceptions operational areas were interviewed.

Bakgrund: I en asymmetrisk relation såsom mellan vuxen och barn, har den vuxne alltid det yttersta ansvaret för relationens kvalitet (Juul & Jensen, 2002/2003). Skolverket (2016) framhåller att relationer som präglas av närhet, respekt och positivitet är en del av fritidshemsundervisningen. Skapande av tillit, trygghet och tillhörighet gör lärandet meningsfullt för eleverna. Syfte: Syftet är att beskriva vilka uppfattningar pedagoger i fritidshem har om lärar-elev-relationen i det egna yrkesutövandet. Metod: För insamling av datamaterial har semi-strukturerade intervjuer genomförts. För att bearbeta datamaterialet har tematisk analysmetod använts (Bryman, 2011; Braun & Clarke, 2018). Omsorgsetik (Colnerud, 2006; Bergman, 2004) och livsvärldsteorin (H. Dahlberg, 2019; K. Dahlberg, 2019) har använts för att tolka materialet. Resultat: Pedagogerna handlar på ett sätt som tyder på att de i yrkesrollen tar på sig det yttersta ansvaret för relationerna till sina elever och kvaliteten på relationerna. I samspel med eleverna arbetar pedagogerna för att skapa en god grund att stå på som gynnar elevernas utveckling och lärande. / Background: In an asymmetrical relationship such as between an adult and a child, the adult always has the ultimate responsibility for the quality of the relationship (Juul & Jensen, 2002/2003). Skolverket (2016) emphasizes it is important that relationships characterized by closeness, respect and positivity are part of the teaching. Creating trust, security and belonging for the pupils at the school-age educare centre enables learning to feel meaningful. Aim: The aim is to describe perceptions of educators in school-age educare centres relating the teacher-pupil relationship in the professional practice. Method: Datamaterial for this study has been collected through semi-structured interviews. The datamaterial has been processed using thematic analysis method (Bryman, 2011; Braun & Clarke, 2018). Care ethics (Colnerud, 2006; Bergman, 2004) and the life world theory (H. Dahlberg, 2019; K.Dahlberg, 2019) has been used to interpret the data. Results: The educators act in a way that indicates that they take on the ultimate responsibility for the relationships with their pupils and the quality of those relationships. In interaction with the pupils, the educators work to create a good foundation which benefits the pupils' development and learning.