Europarådet är en extern aktör som utöver inflytande för att integrera Europas utbildningssystem. Den mellanstatliga organisationen har givit ut ett utbildningsmaterial för att påverka undervisningen om kontroversiella frågor. Materialet kan i samhällskunskapen ses som en ramfaktor som utövar diskursivt inflytande på undervisningen om kontroversiella frågor. Jag har visat att materialet uttrycker en instrumentell demokratisyn där elever ses som individer som ska socialiseras till rationella subjekt. Materialet betonar konsensus och strategier för att utveckla kommunikativa förmågor, vilket får mening i en deliberativ didaktisk diskurs. Konflikt förstås som didaktisk situation endast i den mån elever kan utveckla strategier för att komma överens. Den kulturella heterogeniteten som kommer av globaliseringen skrivs fram som ett problem, snarare än en tillgång för undervisningen. Känslor och polarisering ses som hinder, vilka materialet erbjuder strategier för att möta. Medborgarbildningens subjektifierande dimension marginaliseras i materialet. Med Sveriges insteg i Eu har politiska och sociala processer kommit att omförhandlas. Jag har här försökt undersöka hur den svenska skolans demokratiuppdrag påverkas av internationellt inflytande. Då jag inte ser några tecken på en minskad globalisering finns ett behov av ökad forskning om hur externa aktörer påverkar undervisningen i samhällskunskap.

<p>Uppsatsens syfte var att belysa och analysera debatten om DAMP. De frågeställningar som skulle besvaras i uppsatsen var: </p><p>· Hur ser kontroversens utveckling ut? </p><p>· Hur kan kontroversen förklaras med hjälp av kontroversteorin?</p><p>För att uppnå detta syfte och besvara frågeställningarna har artiklar om DAMP-debatten som publicerats i dagspress, specialpress eller fackpress analyserats och tolkats med hjälp av kontroversteorin. Debatten har studerats diakront (som en process över tid; utvecklingen mellan 2000 och 2004) och synkront (sociala, teoretiska och psykologiska faktorer som påverkat debatten har analyserats). Undersökningens resultat visade bland annat att DAMP-kontroversen har uppkommit på grund av oenighet angående fenomenet DAMPs natur och orsaker, samt kombattanternas olika vetenskapliga utgångspunkter och den påverkan teori och tidigare erfarenheter har på forskarens perception och tolkning. Resultaten visade dessutom att forskarnas ställningstagande i debatten kan bero på externa faktorer, såsom ideologisk och ekonomisk påverkan, samt inverkan från socialpsykologiska faktorer. </p>

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera debatten om DAMP. De frågeställningar som skulle besvaras i uppsatsen var: · Hur ser kontroversens utveckling ut? · Hur kan kontroversen förklaras med hjälp av kontroversteorin? För att uppnå detta syfte och besvara frågeställningarna har artiklar om DAMP-debatten som publicerats i dagspress, specialpress eller fackpress analyserats och tolkats med hjälp av kontroversteorin. Debatten har studerats diakront (som en process över tid; utvecklingen mellan 2000 och 2004) och synkront (sociala, teoretiska och psykologiska faktorer som påverkat debatten har analyserats). Undersökningens resultat visade bland annat att DAMP-kontroversen har uppkommit på grund av oenighet angående fenomenet DAMPs natur och orsaker, samt kombattanternas olika vetenskapliga utgångspunkter och den påverkan teori och tidigare erfarenheter har på forskarens perception och tolkning. Resultaten visade dessutom att forskarnas ställningstagande i debatten kan bero på externa faktorer, såsom ideologisk och ekonomisk påverkan, samt inverkan från socialpsykologiska faktorer.

The aim of this thesis is to study the views of public librarians on the subject of controversial video games and how they work with them at the library. The purpose of the study is to answer these questions: What content is controversial in video games according to the librarians? How do the librarians handle the controversial games at the library? Does it exist a conflict between the users and the librarians about the controversial video games? Is it possible to see any underlying reasons or tendencies in the librarians answers? Five qualitative interviews were performed to answer these questions and the collected data was analyzed using the terms, value rationality and instrumental rationality which were collected from a theory by Geir Vestheim. The results showed that the librarians see violence, sexism and racism as controversial content in video games. They handle the games at the library by limiting the access for children with age limits and by not buying the most controversial games in some cases. According to the librarians there aren’t many conflicts with the users on the issue. The underlying tendencies in the librarians view on video games with controversial content shows signs of both value rationality and instrumental rationality. / Program: Bibliotekarie

The aim of the study has been to find out children’s librarians’ views on and management of media that contains topics with a controversial nature and also to find out how this affects the public library as a democratic institution. We have conducted the study by interviewing six children’s librarians. By using Vestheim’s terms value rationality and instrumental rationality, we have been categorizing the answers from our informants and thus identified two different points of view. Our study shows that topics that the children’s librarians consider controversial among themselves and their users are: racism, discrimination of women, violence, sex, drugs, the use of language, stereotypical gender descriptions, pee and poo, Christmas and religion. Our informants also point out that it is the description of the topic in question that is most important. Our informants generally manage media with controversial topics by showing an open attitude towards the media and by not doing anything at all, but sometimes they replace it, remove it or choose not to purchase it at all. Controversies with the users are not common and if they do occur it is often adults who criticize media that they consider inappropriate for children and teenagers. Our informants mean that it is of most importance to listen to children’s and teenagers’ opinions, and they also point out that no topic is off limits on their public library. This shows that the public library can function as an important democratic arena for the children and teenagers in our society.

No description available.

Det interprofessionella lärandet, IPL, i team har blivit ett populärt medel för att öka samarbete och kvalité i den sociala sektorn och hälso- och sjukvård. En alltmer specialiserad och fragmentiserad vård, som ofta genomförs i team, har lett till stor spridning av interprofessionell utbildning, IPE. Studerande och/eller medlemmar från olika professioner lär sig därmed, med, från och om varandra. Sådant lärande antas ske vid utbyte av och reflektion över varandras olika erfarenheter, perspektiv och kunskaper, d.v.s. professionella skillnader, och leda till förbättrad effektivitet och kvalitet i vården. Inom hälso- och sjukvårdsområdet har man dock bara i mindre skala undersökt vad IPL i etablerade team innebär och hur professionella skillnader påverkar lärandet. Denna licentiatuppsats hade som övergripande syfte att bidra med ökad kunskap inom detta område. Här studerades ett arbete, med kliniska riktlinjer för psykiatrisk tvångsvård, som skulle genomföras av ett interprofessionellt team. Huvudfrågan var hur teamet arbetade med riktlinjerna och hur professionella skillnader kom till uttryck och gav implikationer för IPL. Licentiatuppsatsen är en fallstudie. Undersökningen baseras dels på material (mötesprotokoll, mejlkommunikation, dokument och mediarapporter) från teamets tre-åriga arbete, dels nio intervjuer och en observation av seminariet där teammedlemmar presenterade de färdiga riktlinjerna. Studie 1 syftade till att undersöka hur teamet hanterade en kontrovers och hur de strategier som användes gav konsekvenser för interprofessionellt lärande. Studie 2 syftade till att studera hur teamet granskade kön/genus i arbetet med riktlinjerna och vilka implikationer det blev för riktlinjerna och för interprofessionellt lärande. Fokus här är därmed på ett lärande i ett "färdigt" team. Resultaten i studierna baseras på fallbeskrivning och narrativ analys. Fynden i studierna tolkades huvudsakligen utifrån sociokulturell teori och idéer och insikter från kontroversstudier (studie 1) och det genusvetenskapliga fältet (studie 2). Resultatet i studie 1 visade att kontroversen hanterades främst genom en kompromiss. Resultatet visar också hur lärandestrategier nyttjades vid användning av texter. Lärandet utmanades dock när maktstrategier användes genom hävdande av auktoritet snarare än utforskande av kunskapsläget. Resultatet i studie 2 visade hur kön/genus aktualiserades i en diskussion om könsskillnader i användning av tvångsbälten. I diskussionen användes professionsspecifika erfarenheter och kunskaper om kön/genus, vilket kan antas främjade IPL. Teamets lärande om komplexiteten kring kön/genus resulterade i riktlinjer som betonar makt och med fokus på den individuella patienten. Därmed ledde teamets analys och lärande relaterat till kön/genus paradoxalt till könsneutrala riktlinjer. Slutsatsen är att studierna, på olika sätt, visade förekomst av IPL och hur detta påverkades både positivt och negativt av professionella skillnader. / <p>De delarbeten som ingår i avhandlingen visas inte elektroniskt eftersom de är inskickade till tidskrift, men ännu inte publicerats. </p>

This thesis explores how scientists within the controversial scientific field of gene  transfer make their research doable. Based on in-depth interviews with gene transfer scientists and key individuals from different regulatory agencies and advisory boards in Sweden and the U.S.A., the study focuses on how scientists describe and reason about how they handle the various problems that confront them as they work in a technically advanced and highly controversial field of research. Drawing upon Clarke and Fujimura’s concepts of situatedness and doability, Latour’s concepts of enrollment and translation, Strauss’concepts of articulation work and alignment as well as Gieryn’s concept of boundary-work, the study analyzes how doable problems are constructed within gene transfer, from basic science to clinical application on human subjects. Doable problems were constructed by enrolling allies on different levels, translating interests and creating alignment of interests and activities of the allies enrolled. The study covers how scientists handle questions of funding, research cooperation and choice of scientific material as well as the ethical complications involved in gene transfer research and its applications. For the U.S. scientists an essential part of creating doable problems consisted of boundary-work in relation to regulatory demands and interventions, something that did not concern the Swedish scientists to the same extent. Gene transfer, due to its controversial character, has raised public fears and concerns. Using Goffman’s concept of frames, the study also analyzes how gene transfer scientists attempt to gain public acceptance by framing gene transfer as an ordinary kind of therapy, while simultaneously heralding it as a revolutionary new technology, in order to obtain the external funding necessary for an expensive and extensive research. / Avhandlingen undersöker hur forskare inom det kontroversiella forskningsfältet genterapi gör sin forskning möjlig. Utifrån djupintervjuer med genterapiforskare samt med nyckelpersoner inom  regleringsmyndigheter och rådgivande organ i Sverige och USA visas i avhandlingen hur forskare beskriver och resonerar kring hur de hanterar olika problem som uppstår i deras arbete inom ett vetenskapligt avancerat och mycket kontroversiellt forskningsfält. Med hjälp av Clarke och Fujimura’s begrepp situatedness och doability, Latour’s begrepp enrollering och översättning, Strauss’ begrepp articulation work och alignment samt Gieryn’s begrepp gränsarbete analyserar avhandlingen forskarnas arbete med att konstruera utförbara problem inom genterapiforskning, från grundforskning till klinisk tillämpning på människor. Detta sker genom enrollering av allierade på olika nivåer, genom översättning av olika aktörers intressen samt genom att dessa enrollerade allierades verksamheter och intressen läggs i linje med forskarnas egna. Avhandlingen tar upp hur forskarna hanterar olika praktiska problem, som finansiering, forskningssamarbete och val av forskningsmaterial, samt hur de bemöter de olika etiska problem som genterapiforskningen och dess tillämpning innebär. Avhandlingen visar även på en viktig skillnad mellan de intervjuade amerikanska och svenska forskarna. I USA måste forskarna hantera en stark reglering av deras arbete, något som inte berör de svenska forskarna på samma sätt; de amerikanska forskarna måste därvid använda olika former av gränsarbete i sina relationer till reglerande myndigheter. Genterapins osäkra och kontroversiella karaktär har orsakat rädsla och oro hos allmänheten. Avhandlingen analyserar genterapiforskarnas försök att skapa samhällelig acceptans för sin forskning genom att ge den en inramning som en etablerad form av medicinsk behandling. Detta sker i viss motsättning till en parallell inramning av genterapi som en ny och revolutionerande teknologi, något som sker i syfte att erhålla den nödvändiga finansieringen för en kostnadskrävande och omfattande forskning.

This thesis investigate Swedish policy-making concerning promotion of wood gas and ethanol distilled from fermented sulphite lye as domestic fuel alternatives in the Interwar years and World War II. With a departure point in the theories of social constructions of technology (SCOT), the sociology of expectations and Thomas P. Hughe’s socio-technical systems I analyse the measures that were undertaken in these efforts, the arguments put forward for and against the ethanol and wood gas projects and how the efforts turned out. I also investigate how the interpretations of ethanol and wood gas as fuel alternatives changed from the Interwar period on through World War II and what consequences this had for ethanol and wood gas policy immediately after World War II. Source material includes Parliament and Government records, cabinet meeting files, governmental commissions, authority archives, technical evaluations and handbooks and scientific medical publications. Ethanol and wood gas were promoted from a nationalist vantage point. The Interwar debate was imbued with visions of national techno-scientific prowess in a perceived ongoing global contest for technological and scientific advancement, of which achieving autarky, self-sufficiency on important raw materials and industrial products, was an ideal for some. Ethanol and wood gas were also promoted as means for creating a lucrative new market for the forestry industry, which also held a prominent position in nationalist visions of technology. Expectations of a new war also motivated the promotion of ethanol and wood gas as national fuels. Measures for promotion included tax exemptions, sales guarantees and legislation for mandatory ethanol purchase for all petrol importing companies and gasifier loan funds. Political conflicts mainly centred around the principles of free trade as opposed to protectionism, proper use of tax funds and whether the potentials of the fuel alternatives were rhetorically exaggerated. During World War II ethanol and wood gas in particular served as important petrol surrogates. The increased wood gas use led to negative interpretations of wood gas a fuel alternative due to its hazardous, dirty and time-consuming maintenance and the changed driving behaviour it required from its users compared to petrol or ethanol fuelled automobiles. Compared to wood gas, ethanol was appreciated for its socio-technical similarities to petrol, but production was after the war deemed difficult to maintain during wartime. Whereas wood gas remained an important stand-by surrogate during the cold war, Swedish politicians lost interest in ethanol of the kind that was promoted in the Interwar years. / Fuel of the Future? A Research Programme on the Science, Technology and Selling of Biofuels in Sweden