ja

Kooperativt lärande är en arbetsform där samarbetet mellan elever står i fokus, vilket bland annat innebär att eleverna stöttar och uppmuntrar varandra till lärande och tar ansvar för varandras lärande. Det är ett gemensamt lärande som ska utveckla kunskapsmässiga och sociala förmågor där läraren strukturerar och organiserar hur interaktionen ska fullbordas.  Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vad kooperativt lärande har för effekt på elevers inlärning i svenskundervisningen och vilka faktorer som är framgångsrika och utmanande med arbetssättet, samt vilka för- och nackdelar som beskrivs med det. En kvalitativ innehållsanalys är utförd där intervjuer har genomförts med fyra lågstadielärare. Resultatet visar att kooperativt lärande utvecklar elevernas samarbetsförmågor, stärker dem i att framföra åsikter samt främjar språkutvecklingen. Eleverna utvecklar även ett ansvar för sin egen inlärning och klasskamraternas, när arbetssättet bygger på ett gemensamt lärande med den sociokulturella teorin som grund. De utmaningar som framhävs är när eleverna har samarbetssvårigheter och när par- och gruppindelningar blir för ojämna. Kooperativt lärande används genomgående i undervisningen då man anser att detta arbetssätt utvecklar elevernas förmågor bland annat genom ökat ansvar, delaktighet, utvecklande av samarbetsförmågor och förhöjd elevaktivitet. Lärarens viktiga roll i det kooperativa klassrummet är även något som visar sig spela en avgörande roll för om arbetssättet är framgångsrikt eller inte.

Kooperativt lärande är ett arbetssätt som syftar till att elever arbetar i mindregrupper, tilldelas olika roller samt lär sig av varandra. Syftet med den härsystematiska litteraturstudien är att ta reda på vilka utmaningar och möjligheter detfinns med det kooperativa lärandet i matematikämnet, i årskurs 1–6. Resultatetbygger på resultat från 20 olika vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyseratsoch sammanställts för att kunna besvara litteraturstudiens frågeställningar.Resultatet i litteraturstudien visar att det både finns möjligheter och utmaningar medett kooperativt lärande i matematik. Det har visat sig utifrån de tvåhuvudkategorierna möjligheter och utmaningar. Under huvudkategorin möjligheterhar resultatet utgått från följande underkategorier: matematiska förmågor, ökadeprestationer inom matematik, sociala förmågor samt lågpresterande elever. Underutmaningar är det följande underkategorier: svårigheter med gruppkonstruktioner,begränsat matematiskt tänkande samt begränsade matematiska förmågor, somresultatet utgår från. Flertalet artiklar visar på möjligheter med kooperativt lärande imatematik. Den möjlighet som flest artiklar nämner är ökade prestationer inommatematik hos elever tack vare kooperativt lärande. Artiklarna indikerar även på attdet finns ett antal utmaningar med kooperativt lärande i matematik.Gruppkonstruktioner är den aspekt som flest artiklar lyfter som en utmaning. Detgäller när lärare ska konstruera grupper i det kooperativa matematikklassrummet.

I denna kunskapsöversikt kartläggs nio internationella studier som studerar inverkan på kooperativa inlärningsmetoder jämfört med traditionella inlärningsmetoder. Kunskapsöversikten syftar till att vinna kunskap om vad forskningen belyser gällande skillnaden mellan traditionell och kooperativ inlärning inom matematikundervisningen genom att svara på frågeställningarna: 1) Har den kooperativa inlärningsmetoden positiv inverkan på elevernas prestation i matematik och i deras attityd gentemot matematik enligt de studier vi granskat? 2) Vilka fördelar och nackdelar om den kooperativa matematikinlärningen identifieras i dessa studier? Vi kartlägger och analyserar även studiernas forskningsmetoder för att på så vis identifiera styrkor och svagheter inom forskningsfältet. Som en röd tråd genom kunskapsöversikten har vi uppmärksammat hur forskare använt olika metoder och olika design i sina studier. För att få en fördjupad förståelse av innebörden av forskares val av metod och design och dess påverkan på resultatet har vi valt att genomföra en fördjupad analys som syftar till att identifiera styrkor och svagheter i studiernas forskningsmetoder samt synliggöra skillnaden mellan metoder. En styrka som identifierats i flertalet studier är de slumpmässiga gruppindelningarna samtidigt ses den ojämna fördelningen i grupperna som en svaghet. Skillnaden i studiernas metoder är att flertalet använt sig av kvasi-experimentell och experimentell design likväl skiljer sig två av studierna åt som använt sig av metaanalys och fallstudie. Den forskning som kartlagts visar att kooperativ inlärning har en positiv påverkan både på elevers prestation och på elevers attityd gentemot matematikämnet i jämförelse med traditionell inlärning. Det är gynnsamt för samarbete mellan klasskamrater och har positiv påverkan på vänskapsrelationer. Ingen av studierna synliggjorde några negativa aspekter av kooperativt lärande. Det skulle vara av intresse att ta reda på vad som kan utmärkas som negativt med denna typ av inlärningsmetod då metoden ännu inte är allmänt vedertagen i lärares undervisning. Ett område för vidare forskning är även att lära mer kring elevers inställning till kooperativt lärande. Utifrån de kartlagda studierna gjorda i andra delar av världen bör det understrykas att det inte går att dra slutsatsen att elever i svenska skolsystemet hade gynnats av detta. Dock stärker den svenska litteraturen i kunskapsöversikten att kooperativa inlärningsmetoder kan tillämpas i den svenska skolan.

Syftet med den här litteraturstudien är att ta reda på vad forskning visar gällande användning av kooperativt lärande i matematikundervisningen vid problemlösning. Genom databassökning valdes forskningsartiklar ut som sedan granskades och analyserades. Resultatet talar för att kooperativt lärande kan främja elevers problemlösningsförmåga inom matematik. Genom att arbeta med kooperativ lärande får både lärare och elever chansen att gå djupare in på ämnet och lära av varandra. Det krävs en del ansträngning både av läraren men även av eleverna.

I många skolor sker matematikundervisning med hjälp av en lärobok. Det har dock visat sig att elever mister sin förmåga att samtala och diskutera matematik om undervisningen sker i för stor utsträckning genom en matematikbok (Boaler, 2001:123). Det förespråkas istället att elever får samarbeta med varandra eftersom de på så vis får möjlighet att se hur andra elever tänker och löser uppgifter (Taflin, 2008:46). Genom att använda kooperativt lärande inom matematiken får elever möjlighet att arbeta tillsammans eftersom undervisningsmetoden bygger på att alla elever i en grupp samspelar med varandra efter bestämda strukturer (Williams, Sheridan & Pralin Samuelsson, 2000:53). Studien genomfördes med en kvalitativ analys där videoinspelningar utgjorde materialet för empirin. Den insamlade empirin synliggjorde samarbetet mellan eleverna när kooperativt lärande tillämpades. Det visade sig att eleverna stöttade varandra genom uppmuntran, utmaning och deltagande.

Syftet med studien var att jämföra kooperativt lärande och traditionell undervisning i arbetet men ordförståelse och läsförståelse i de lägre årskurserna. Med traditionell undervisning syftar studien på en undervisning där läraren dominerar taltiden och eleverna mestadels arbetar enskilt. För att delta i studien som lärare inom kooperativt lärande behövde läraren ha deltagit i fortbildning inom kooperativt lärande samt kontinuerligt använda metoden i undervisningen. I arbetet ställs hypotesen att eleverna inom kooperativt lärande har bättre förutsättningar att utveckla de förmågor vi undersöker. Litteraturen inom området visar att eleverna inom kooperativt lärande använder språket aktivt under lektionstid, det är ett viktigt verktyg. För att uppnå studiens syfte samt evaluera hypotesen ställdes frågeställningarna: 1. Har elever som arbetar kooperativt en större ordförståelse och/eller bättre läsförståelse       jämfört med elever i mer traditionell undervisning i årskurs 3? 2. Om det finns en skillnad, hur kan den relateras till lärarens tillvägagångssätt samt     elevernas arbetssätt?   I studien användes såväl kvalitativ som kvantitativ metod. Ett test i läsförståelse och ordförståelse genomfördes i samtliga klasser i årskurs 3. Testets syfte var att besvara studiens första frågeställning. För att undersöka elevers arbetssätt samt lärares tillvägagångssätt utfördes observationer i sju klasser samt intervjuer med de observerade klassernas lärare. Dessa sju klasser bestod av fyra klasser i årskurs 3 varav två arbetade enligt kooperativt lärande och två arbetade enligt traditionell undervisning. De resterande tre klasserna bestod av klasser i årskurs 1 varav två arbetade enligt kooperativt lärande och en enligt traditionell undervisning. Skolorna där studien är genomförd är belägna på Åland, Finland. Resultatet av testet var tydligt till den traditionella undervisningens fördel förutom resultatet på första frågan där skillnaden var obetydlig. Vid observationstillfällena konstaterades att taltiden i klasserna som undervisades inom kooperativt lärande dominerades av eleverna, medan det motsatta konstaterades i de klasserna där traditionell undervisning bedrevs. Under intervjuerna hänvisade de lärare som arbetade enligt traditionell undervisning flera gånger till läromedel de använder i undervisningen och lade stor vikt vid innehållet i dem. De lärare som arbetade enligt kooperativt lärande poängterade vikten av sociala färdigheter och menade att i stort sett all undervisning gick att utföra enligt de kooperativa strukturerna och strategierna.    Nyckelord: kooperativt lärande, traditionell undervisning, läsförståelse och ordförståelse

I denna studie har intresset varit att utforska hur kollaborativt och kooperativt lärande påverkar elevers lärande i matematik. Fokus har varit att undersöka vad tidigare forskning har kommit fram till gällande positiva och negativa resultat från att använda kollaborativa och kooperativa lärprocesser i matematikundervisningen. Underlaget till studien består av 18 forskningsartiklar som är relevanta för syftet och frågeställningarna. All forskning som ligger till grund för studien är internationell och har granskats noggrant för att finna relevanta liknelser till den svenska skolan. Resultatet visar att kollaborativt och kooperativt arbetssätt kan påverka elevers lärande i matematik både positivt och negativt. De positiva resultaten som framkommer är att eleverna utvecklar sin strategiförmåga och sin resonemangsförmåga, och att arbetssätten även bidrar till en högre motivation hos eleverna. De negativa resultaten är att eleverna hindras från att komma vidare i sin matematiska process när det kollaborativa och kooperativa lärandet inte fungerar. Det framgår tydligt att läraren behöver ha kunskap och vara medveten om denna påverkan. Det går inte att förvänta sig att arbetssättet ska ha en direkt positiv påverkan på elevernas lärande i matematik utan det är en process som ständigt måste balanseras med ledning och stöttning från läraren. När eleverna har automatiserat arbetssättets sociala regler kan det bli ett gynnsamt arbetssätt där eleverna kan fokusera på sitt egna lärande.

Den här systematiska litteraturstudien syftar till att synliggöra på vilka sätt elever kan bli aktiva deltagare i matematikundervisningen genom kooperativt lärande. Studien syftar även till att lyfta vilka aspekter av det kooperativa lärandet som kan bidra till elevers matematiska lärande. Studien grundas på fjorton vetenskapliga publikationer som har analyserats med en latent innehållsanalys. Därefter har resultatet kopplats till den sociokulturella teorin. Resultatet av studien visar att positiva förutsättningar för de flesta elevers aktiva deltagande är: grupper om tre till fyra elever, heterogena och könsbalanserade grupper. Elevens enskilda ansvar att aktivt delta i grupparbetet är avgörande för det matematiska lärandet. Lärarens uppgift är att främja elevaktivitet och skapa förutsättningar för eleverna att lyckas i avseende på både delaktighet och lärande.

Studier har visat att digitala skrivverktyg både ökar elevers förmåga att arbete i grupp samt utvecklar skrivförmågan. Att arbeta i grupp innebär ett samarbete som bidrar med såväl den sociala förmågan samt till att ta ansvar för egna och andras inlärningsprocess. Fortsättningsvis belyses det att grupparbete kräver mer än att bara dela in eleverna i grupper och ge ut arbetsuppgifter, ett fungerade samarbete ställer högre krav. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka elevernas samarbete i en lärsituation i ämnet svenska genom elevernas samspel och kommunikation med hjälp av digital teknik. Studien utgick från frågeställningen: Vilka uttryck tar sig samarbete vid digitalt skrivande? Empirin samlades in genom ljud- och videoinspelning från två olika skolor med två olika årskursen, F-klass och årskurs 2. Med utgångspunkt ur kooperativt lärande användes en modell, Five Basic Elements, där empirin analyserades utifrån fem kategorier: Positive interdependence, Personal responsibility, Promotive interaction, Interpersonal and small groups skills och Group processing. Resultatet demonstrerade ett generellt aktivt deltagande hos eleverna dock fanns svårigheter så som att dela med sig av surfplattan, komma överens om innehåll samt utvärdering av samarbetet. Fortsättningsvis redovisade resultatet på svårigheter i kommunikation där de sociala färdigheterna var ett svårt kriterium att bemästra. Slutsatsen blev att kriterierna för modellen Five basic elements inte uppnåddes av någon grupp.