Syftet med denna litteraturstudie är att få fördjupade kunskaper om hur kooperativt lärande kan användas vid problemlösning i undervisningen, genom att undersöka vilka faktorer som påverkar kooperativt lärande. En systematisk litteraturstudie genomfördes, där 10 studier inom området analyserades genom tematisk analys. Resultaten tyder på att kooperativt lärande kan användas för att öka förståelse och kunskap inom matematik. I studien framgår det att lärarens roll och elevernas samspel är viktiga faktorer för ett gott kooperativt lärande. Vidare identifieras också elevernas förkunskaper samt uppgiftens karaktär och svårighet som viktiga aspekter. Genom att ta del av denna studie kan lärare få fördjupad förståelse i hur kooperativt lärande kan organiseras. På så sätt kan lärare känna sig tryggare i undervisningsmetoden och förebygga tidigare upplevd problematik.

Fokuset med denna studie är hur kooperativt lärande som metod utvecklar elevers muntliga språkförmåga. Syftet med vår studie är att undersöka och redogöra för hur lärare använder kooperativt lärande som metod för att utveckla elevers muntliga språkförmåga. Detta med frågeställningar som inriktar sig mot den muntliga språkförmågan samt mot möjligheter och begränsningar med metoden. I det kooperativa lärandet är interaktion ett centralt begrepp och därför är det, tillsammans med det sociokulturella perspektivet och den muntliga språkförmåga, tre grundbegrepp som genomsyrar studien. Studien bygger på en kvalitativ metod där en enkätundersökning gjordes på internet som vi sedan gjorde en tematisk analys av. Resultatet i studien visar att lärarna belyser att elever utvecklar flera muntliga språkförmågor genom interaktionerna i det kooperativa lärandet. En betydelsefull faktor i det kooperativa lärandet för att utveckla elevernas muntliga språkförmåga är läraren vilket resultatet visar. Denna studie visar på att samtliga lärare är överens om att många möjligheter för att främja elevers muntliga språkförmåga genom kooperativt lärande såsom muntligt berättande, samtalande, argumenterande med mera finns.

Kooperativt lärande har sedan mitten på 1900-talet varit en undervisningsmetod där eleverna samarbetar utifrån bestämda principer, där det gemensamma målet är lärande, men som också utvecklar sociala kompetenser. Syftet med vår kunskapsöversikt var att analysera, sammanställa och presentera vad som kännetecknar forskning om kooperativt lärande i de samhällsorienterande ämnena i årskurs F-6. Detta gjorde vi genom att kartlägga åtta internationella forskningsartiklar utifrån våra frågeställningar. Vi har valt att presenterat artiklarna utifrån syfte, metod, urval, geografiskt ursprung och resultat. I kartläggningen av forskningen om kooperativa metoder har vi särskilt fokuserat effekter på elevernas läranderesultat, sociala effekter samt utmaningar. Vi använde oss av databaserna Eric ProQuest och Primo för att hitta relevanta artiklar till vår kunskapsöversikt. Vi valde att begränsa våra sökningar utifrån noggrant specificerade urvalskriterier avseende exempelvis studiernas språk, samhällsorienterande ämnen och kostnadsfria artiklar. Forskningsstudiernas syfte är att studera och granska hur implementering av kooperativt lärande kan påverka elevernas läranderesultat, deras inställning och självkänsla under samhällsorienterande lektioner. Inom forskningsfältet används både kvalitativa metoder, såsom intervju och observation och kvantitativa metoder såsom kvasiexperiment med för-och eftertest samt uppskattningstest i enkätform och majoriteten av forskningsstudierna i vår kartläggning är genomförda på elever från låg- och mellanstadiet. Resultatet i forskningen visar att kooperativt lärande bidrar till positiva resultat på elevernas lärande. Man kunde också se att elevernas inställning till skola och klasskamrater hade blivit bättre samt att klassrumsklimatet hade blivit gemytligare. Dock visade kooperativt lärande inga effekter på elevernas självkänsla. Styrkor i studierna är att forskningsstudierna kommer från olika delar av världen och en svaghet är att samtliga studier endast är genomförda under kortare tidsperioder. Studierna skriver dock i sin helhet att kooperativt lärande är en arbetsmetod som gynnar elevernas olika förmågor i samtliga skolämnen. Trots tydliga resultat kring ämnet kan ytterligare framtida forskning stärka och lyfta arbetet med kooperativt lärande.

Det övergripande syftet med den här studien är att, som slöjdlärare, bättre förstå den egnaverksamheten i lektionssalen och därmed få större möjligheter att vidareutveckla planeringoch didaktiska insatser. I ett examensarbete på egen hand och med små möjligheter tillkollegialt stöd, har det varit speciellt intressant att se vad en videokamera kan erbjuda igrundmaterial för en uttolkning av det som händer.Det preciserade syftet har blivit; Att utifrån aktivitetsmönster bedöma hur effektiva minaslöjdlektioner är idag, samt att söka förbättringar med stöd i styrdokument, forskning ochlokala pedagogiska satsningar.Studien visar att de två lektionerna utgör en något svår miljö för eleverna att utvecklas i. Enprincipiell arbetsgång enligt slöjdprocessen har etablerats hos eleverna, men de går in i desjälvständiga arbetspassen med dålig planering och dålig förtrogenhet med nödvändigaverktyg. Den begränsade tillgången till läraren räcker inte för att upprätthålla effektivaslöjdprocesser genom hela lektionen.Högre effektivitet är möjlig att åstadkomma, både till produktivitet och nytta. Nyttan i formav lärande i slöjd kommer sannolikt att gynnas av att produktiviteten ökar hos elever med enutdragen slöjdprocess. Tillgänglighet till material, planeringsstöd och färdighetsövningar börgynna produktiviteten.Planeringsstödet ska stödja både de elever som underpresterar i produktion av slöjdalsteroch de som hamnat i alltför svåra genomföranden. Den nära utvecklingszonen för respektiveelev och arbetspass behöver siktas redan innan eleverna börjar arbeta. Förslagsvis kansamlingen innan varje arbetspass utvecklas i den riktningen.

Allt fler elever misslyckas i ämnet matematik och enligt många forskare kan ettspråkutvecklande arbetssätt vara framgångsrikt för dessa elevers kunskapsutveckling.Detta gav anledning till studiens syfte som är att undersöka hur lärare utformar och arbetarspråkinriktat i matematikundervisningen och vilka utmaningar och möjligheter deupplever med detta.Utifrån fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med matematiklärare från lågstadietoch mellanstadiet har jag samlat in och analyserat data med innehållsanalys i syfte att fåen bredare kunskap om lärares syn på språkinriktad undervisning i matematikämnet.Den sociokulturella teorin på lärande genomsyrar hela studien. Studiens resultat visadeatt samtliga lärare ansåg språket vara en betydande faktor i matematikundervisningen mende hade olika uppfattningar om vad matematiskt språk egentligen är och därmed även hurdet ska undervisas. Olika typer av språkinriktad undervisning, flera i enlighet med tidigareforskning, användes i princip av alla lärare i syfte att utveckla elevernas matematiskaspråk och förståelse av matematiken. Deras undervisning utgick i många fall från ensociokulturell syn på lärande med den närmaste utvecklingszonen, interaktion,medierande resurser och stöttning i fokus. Det som även framgick av intervjuerna var attdet pågår ett medvetet arbete på skolan med Kooperativt lärande för att främja matematiskkommunikation och resonemang under strukturerade former.Förslag till vidare forskning är att studera hur den språkinriktade undervisningengenomförs genom både intervjuer och observationer. Det hade även varit relevant att fåett elevperspektiv på den språkinriktade undervisningen. Ett annat betydligt mer komplextarbete som hade varit intressant är att undersöka vad det matematiska ämnesspråketegentligen är och hur det bör undervisas.

Denna kunskapsöversikt syftar till att skapa en överblick över vad som kännetecknar forskning om kooperativt lärande inom religionskunskap internationellt samt hur kooperativt lärande kan bidra till svensk religionskunskap i ett pluralistiskt samhälle. De behandlade frågeställningarna är: Vad kännetecknar forskning om kooperativt lärande i religionskunskapen? Hur används kooperativt lärande i religionskunskapen? På vilket sätt kan tillämpningen av kooperativt lärande i religionskunskapen bidra till det pluralistiska samhället vi befinner oss i idag? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes en systematisk litteraturstudie i ERIC ProQuest och Primo-databaserna, där 11 vetenskapliga artiklar kartlades och analyserades. Resultaten från kunskapsöversikten indikerar att kooperativt lärande, genom metoder som delade diskussioner och gruppsamarbete positivt påverkar och främjar religionskunskapen inom ett pluralistiskt samhälle. Trots vissa hinder som särskilt relaterar till elevers preferenser visar resultaten att kooperativt lärande har en övergripande positiv inverkan. De analyserade artiklarnas resultat framställdes främst genom både kvalitativa och kvantitativa metoder (Mixed Method Research). Sammanfattningsvis understryker denna kunskapsöversikt potentialen hos kooperativt lärande att stödja och berika religionskunskapen i en värld kännetecknad av mångfald och pluralism.

Detta examensarbete undersöker vad lärare uppfattar om elevernas motivation och självkänsla vid arbete av kooperativt lärande i samband med matematikundervisningen. Vi har också valt att undersöka vad lärarna uppfattar om för- och nackdelar med att arbeta med kooperativt lärande med koppling till elevernas motivation och självkänsla. Genom den kvalitativa studien har lärarnas uppfattning om kooperativt lärande i matematikundervisningen studeras. Utifrån detta har följande frågeställning formulerats: • Vad är lärarens uppfattning om elevernas motivation och självkänsla vid arbete av kooperativt lärande i matematikundervisningen? Som metod för denna studie användes semistrukturerade intervjufrågor med fyra grundlärare inom ämnet matematik. I resultatdelen kan vi se att motivation och självkänsla ökar vid arbete av kooperativt lärande i matematikundervisningen men att det krävs tid och engagemang från lärarens sida. En av utmaningar är att få alla elever att utmana sig själva i det gemensamma matematikklassrummet.

Sammanfattning/Abstract Ericson, Louise (2024). Det kooperativa lärandets möjligheter och utmaningar för elever med språkstörning. Speciallärarprogrammet grav språkstörning, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Studiens avsikt är att bidra med kunskap om hur kooperativt lärande utifrån betydelsefulla och utmanande aspekter påverkar förutsättningarna för elever med språkstörning att delta i undervisningen. Genom detta kan förståelse ges för hur en tillgänglig lärmiljö kan utformas.   Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad några lärare och elever upplever som betydelsefullt samt utmanade i relation till kooperativt lärande i undervisningen för elever med språkstörning. Mot bakgrund av syftet formuleras följande forskningsfrågor:   Vad upplever lärarna och eleverna som betydelsefulla aspekter i relation till KL avseende organisation och utformning? Vad upplever lärarna och eleverna som utmanande aspekter i relation till KL avseende organisation och utformning? Vilka stödjande insatser beskriver lärarna och eleverna som betydelsefulla och kompletterande av KL för elever i behov av stöd?   Teori Studien har analyserats utifrån sociokulturell teori som kompletterats med det specialpedagogiska perspektivet, KoRP. Studien utgår även från forskning som är inriktad på språkstörning och kooperativt lärande där både betydelsefulla och utmanande aspekter belyses.   Metod Examensarbetet bygger på en empirisk studie där en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer har använts. Empirin i studien grundar sig på sex lärares och sex elevers utsagor. Empiriinsamlingen från intervjuerna har analyserats och bearbetats utifrån teoretiska begrepp och tidigare forskning. Resultat Resultatet visar att det finns olika betydelsefulla och utmanande aspekter som påverkar förutsättningarna för elever med språkstörning att lära i kooperativa sammanhang. Lärare och elever anser att KL är en betydelsefull samarbetsform där man stöttar varandra i lärandet. KL:s stödstrukturer och grundprinciper beskrivs stödja elevernas utveckling såväl språkligt och kunskapsmässigt som socialt. Grundprincipen positivt ömsesidigt beroende lyfts fram som centralt i samarbetet. Dock framkommer att KL inte fullt ut kan stödja elever med språkstörning och att det finns behov av ytterligare stödjande insatser. Resultatet visar även att KL inte genomsyrar hela skoldagen exempelvis under raster och genom kamratstöd på lektionerna. Det framgår att skolors organisationsförmåga har en avgörande betydelse när det gäller att hålla utvecklingssatsningar och kollegiala diskussioner levande. Specialpedagogisk kompetens lyfts fram som betydelsefull gällande utvecklingssatsningar och handledning samt vid riktade stödinsatser som rör elever med språkstörning. Organiserade diskussioner kring KL och språklig sårbarhet beskrivs föras parallellt, dock inte i relation till varandra. Pararbete är den arbetsform som både elever och lärare lyfter fram som mest betydelsefull där lärkamraten är ett viktigt stöd i lärandet. Vid gruppindelning visar sig en medvetenhet hos lärarna om hur de tar hänsyn till språkliga, kunskapsmässiga, sociala och emotionella aspekter. Trygghetsaspekten lyfts fram som central för ett välfungerande samarbete. Trots fördelarna gällande KL:s stödstrukturer framträder ett resultat om att elever med språkstörning även är i behov av mer stödjande insatser i form av explicit språkträning. Dessutom visar sig visuellt stöd, modellering, repetition, förberedelser och anpassad kommunikation stödja lärandet.   Specialpedagogiska implikationer I studien framkommer att skolorna för organiserade diskussioner kring KL och språkstörning men inte i relation till varandra. Specialpedagogisk kompetens lyfts fram som betydelsefull gällande utvecklingssatsningar, handledning och explicit språkträning. Specialläraren har på så vis en betydelsefull roll att arbeta utifrån organisation-, grupp-, och individnivå för att stödja och främja lärandet för elever med språkstörning. Ett uppdrag som handlar om att sprida kunskap och öka förståelsen för språklig sårbarhet samt i samverkan utforma en språkligt tillgänglig kooperativ lärsituation, som ger förutsättningar att kunna kunskapa och vänskapa.

Kooperativt lärandet är en undervisningsstil som har många fördelar, det fördjupar elevernas kunskaper, gör att eleverna blir aktiva under lektionstiden och det har en positiv inverkan på de sociala relationerna. Syftet med denna uppsats var att reda på vilka positiva och negativa aspekter elever anser att det finns med det kooperativa lärandet samt vilka orsaker det kan finnas att matematiklärare väljer bort det kooperativa lärandet från undervisningen. För att besvara forskningsfrågorna användes en flermetodsstudie där en fallstudie undersökte elevernas upplevelser av det kooperativa lärandet och en intervjustudie användes för att ta reda på vilka svårigheter matematiklärare beskriver att det finns med det kooperativa lärandet. Eleverna som deltog i studien upplevde att de trivs att arbeta i grupper under matematiklektionerna och att de kan lära sig av varandra vilket kan minska behovet av lärarstöd. Däremot visade intervjustudien att det tar mycket tid att konstruera välfungerande kooperativa arbetsgrupper för lärarna vilket är en av orsakerna till att de väljer att inte använda sig av det kooperativa lärandet i sin undervisning.

Denna studie syftar till att belysa ett antal lärares och elevers upplevelser och uppfattningar kring kooperativt lärande i relation till elevers kunskapsutveckling inom religionsundervisning i grundskolans årskurs 4–6. För att fullfölja detta syfte har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur upplevs kooperativt lärande bland lärare inom religionsundervisningen? Hur uttrycks elevernas upplevelser kring kooperativt lärande i religionsundervisningen? Hur uttrycks utmaningar och problem som eventuellt framkommer när kooperativt lärande inkluderas i religionsundervisningen? För att besvara frågeställningarna för denna fenomenologiska studie har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer där individuella intervjuer genomförts med lärare och gruppintervjuer genomförts med elever. Resultatet av studien visar att lärare upplever att kooperativt lärande främjar elevernas individuella kunskapsutveckling och skapar en gynnsam miljö i klassrummet. Elevernas upplevelser har också visat sig vara positiva trots vissa hinder. Sammanfattningsvis har resultatet upplyst att kooperativt lärande är givande och roligt, särskilt i mångkulturella klassrum där dialog och diskussioner främjar gemenskap.