Denna kunskapsöversikt syftar till att ge en inblick i vad det kooperativa lärandet kan ge för effekter på elevers läs- och skrivförmåga. Vårt fokus har legat både på vad lärarens roll har för betydelse samt hur olika gruppkonstellationer kan påverkar elever. Vi har även fokuserat på hur det kooperativa lärandet kan påverka elevers resultat inom läs- och skrivförmågan. För att få reda på vilka effekterna är har vi valt att analysera vad aktuell forskning säger om ämnet. En systematisk litteratursökning gjordes av forskning, mellan år 2000 och 2020 via databaserna Education Research Complete, ERIC via EBSCO samt Swepub resulterade i tio källor. Översikten redogör de tio källorna som vi har valt, deras syfte och deras resultat. I de källor vi använt oss av har vi funnit att det fanns olika kooperativa arbetssätt som var effektiva för elevers läs- och skrivutveckling. Det framkommer även att för att det kooperativa lärandet ska vara effektivt spelar lärarens struktur och stöttning en stor roll. Vidare anser vi att dessa tio källor inte är tillräckliga för att få en bred kunskap om ämnet, dock ger det en liten inblick i det kooperativa lärandets effekter på elevers läs- och skrivförmåga.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att utifrån vetenskapliga källor belysa hur kooperativt lärande kan gynna elever i matematikämnet i grundskolan. Sökprocessen skedde i flertalet elektroniska databaser, varpå vi använde oss av framtagna sökord. Resultatet visade att det kooperativa lärandet gynnar många elever i matematikundervisningen och även i andra ämnen. Det kan även gynna eleverna i framtiden när de ska ta sig an andra utmaningar. Forskningen visar att en förutsättning för att det kooperativa lärandet ska nå den framgång som är tänkt så krävs det mycket tid och planering från lärarna. Det krävs även att strukturerna för arbetet introduceras så att alla elever förstår syftet och hur de ska gå tillväga. Genom det kooperativa lärandet får alla elever chansen att känna sig sedda och delaktiga. Störmoment i undervisningen minskar eftersom alla elever är aktiva och deras sociala behov blir tillgodosedda.    Slutsatsen tyder på att det kooperativa lärandet gynnar eleverna om de får de förutsättningar som krävs från lärarnas sida. De bästa resultaten nås med en bra varierad undervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka eventuella möjligheter och problem kooperativt lärande har för elever med Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Två frågeställningar är centrala i studien: ”Vilka möjligheter belyser forskningen om kooperativt lärande för elever med ADHD i grundskolan?” samt ”Vilka problem belyser forskningen om kooperativt lärande för elever med ADHD i grundskolan?”. För att behandla frågeställningen valdes systematisk litteraturstudie som metod. Studiens teoretiska utgångspunkt är pragmatism och åsyftar bland annat till att all forskning av värde erkänns och bidrar till kunskap. Detta innebär att flera vetenskapliga traditioner av värde kan analyseras i denna studie. Således var samtliga forskningsartiklar, inom studiens område, möjliga att bidra med kunskap till studiens syfte. Artiklarna analyserades med analyskategorierna; område, metod, hur kooperativt lärande beskrivs och resultat. Analysen visar att kooperativt lärande kan bidra till ökad kunskap och sociala förmågor hos alla elever, inklusive elever med ADHD. Undervisningsmetoden kan skapa struktur och tydlighet för elever med ADHD. Den kan dessutom bidra till ett mer inkluderat klassrumsklimat samt individualiserad undervisning. Studiens resultat bidrar till en medvetenhet om vilka problem undervisningsmetoden har för elever med ADHD. Några problem som redovisas är att elever med ADHD kan ha svårigheter gällande koncentration och sociala förmågor vid kooperativt lärande. Dessutom visar undervisningsmetoden att den kan vara tidskrävande för att elever med ADHD ska gynnas. Även läraren har en avgörande roll för undervisningsmetodens utfall. Sammantaget tyder de analyserade artiklarna på att möjligheterna med att använda kooperativt lärande tycks överväga problemen.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att skapa en bild av hur det kooperativa lärandet inverkar på grundskoleelevers språkutveckling, men även vilka möjligheter och utmaningar som framkommer i det kooperativa lärandet. Genom en systematisk litteratursökning valdes tio forskningsstudier ut som ligger till grund för översikten. Forskningen är internationell och genomförd i flera olika delar av världen. Artiklarnas studier redogör inte specifikt för svenskämnet utan inriktas på andra ämnen som innefattar språket som verktyg för lärande. Studierna är inte direkt kopplade till språkutveckling i ämnet svenska, men behandlas i översikten eftersom språkutveckling förekommer i all undervisning oberoende av ämne. I vår analys av resultaten användes tematisk analys där vi kodat vårt insamlade material för att skapa teman och underteman. I resultatet beskriver vi hur elevers språkutveckling påverkas positivt i det kooperativa lärandet och även att sociala relationer och samarbetsförmågor främjas. Vidare visar resultatet att både hög- och lågpresterandeelever fördjupar sina kunskaper genom kooperativt lärande. Slutligen fann vi hur majoriteten av elever var positivt inställda till det kooperativa lärandet som också hjälpte dem att i större utsträckning utveckla en tilltro till sin egen förmåga. Utmaningarna vi har hittat i undervisning som bygger på kooperativt lärande berör konflikter som uppkommer ur elevernas olika prestationsnivåer eller kring arbetsfördelningen. Ytterligare utmaningar handlar om bristande struktur, tidsaspekter och problem i implementeringen, vilket till stor del kan härledas till lärarens roll som framstår som avgörande i det kooperativa lärandet. Avslutningsvis diskuteras vikten av samarbetsförmågor. Framtida forskningsförslag presenteras och eventuella brister i översikten lyfts fram.

I denna kunskapsöversikt syftar jag till att undersöka vad forskningen säger om på vilka olika sätt kooperativt lärande arbetssätt bidrar till lärande för elever i matematikämnet i gymnasiet. Jag valde att använda databaserna SwePub, Education Research Complete, (ERC) och Education Resources Information Center (ERIC) i min sökning under insamling av data. Jag har läst titel, abstract, metod och resultat för att finna de mest relevanta och betydelsefulla artiklarna ur sökresultatet för mitt syfte. I resultatdelen har jag kortfattat presenterat relevanta artiklar efter frågeställningar och fokusområde.  Forskningsöversikten visar stora fördelar med att arbeta med kooperativt lärande i ämnet matematik. Det är framförallt att elevernas prestationer förbättras, att eleverna visar djupare förståelse av ämneskunskaper samt att elevernas sociala kompetens ökar, liksom förmågan att tänka och agera demokratiskt. Forskningsöversikten visar att arbetssättet stimulerar elevernas intresse och engagemang för ämnet och utvecklar deras förmåga att tillgodogöra sig kunskaper i matematik, ökar motivation och skapar en trivsam arbetsmiljö.  Mest effektiv är strukturerat, organiserat kooperativt lärande där lärarens stödjande och vägledande roll är central.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka hur lärare kan arbeta mer likvärdigt i matematikundervisningen genom att ta reda på hur lärare kan arbeta med kooperativt lärande och hur det påverkar andraspråkselevers deltagande. För att uppfylla syftet har frågeställningen ”på vilket sätt påverkas andraspråkselevers deltagande inom matematik av kooperativt lärande?” tagits fram. Metoden till denna text grundar sig i en systematisk litteratursökning genom tre databaser, ERIC, ERC och SwePub. Dessa tre databaser användes för att ta fram forskningsartiklar som är relevanta för att besvara frågeställningen. Sökningarna gjordes på både svenska och engelska för att få största möjliga urval av artiklar. I resultatet redovisas tre teman som framkom av artiklar och ansågs vara relevanta för kunskapsöversikten. De teman som framkommer i resultatet är kooperativt lärande och hur det påverkar andraspråkselevers deltagande. Resultat fortsätter med att det finns olika faktorer som stärker det kooperativa lärandet som exempelvis olika representationsformer. Ytterligare ett tema som behandlas i resultatet är förekomsten av “code-switching” i samband med kooperativt lärande. Slutsatser som dras av resultatet är att kooperativt lärande ökar andraspråkselevers delaktighet i matematiska diskussioner men att det inte är den enda framgångsfaktorn och att kooperativt lärande vid felanvändning kan leda till ökad exkludering för andraspråkselever. Vidare diskuteras svårigheter med elever som är ensamma om sitt modersmål och förslag på hur fortsatt forskning kan bedrivas kring detta.

År 2012 gjorde PISA en undersökning gällande problemlösning i matematik. Dessa tester visade att sverige presterade lägre än OECD genomsnittet. Det visade sig också vara en skillnad på resultaten gällande de elever med svensk bakgrund kontra utländsk bakgrund. Resultaten från de nationella proven i matematik år 2018/2019, visade att antalet underkända elever med svenska som andraspråk var 30 % i årskurs 6. I årskurs 9 var andelen upp emot 40 % . Syftet med denna studie är att undersöka hur en kooperativ strategi kan vara behjälplig inom problemlösning för elever med en utländsk bakgrund som har svenska som andraspråk. Syftet är att se om den kooperativa strategin med att arbeta i grupp kan vara positiv för elevers språkförståelse som behövs för problemlösning i matematik. Det har visat sig att mängden forskning inom kooperativt lärande är liten. Framförallt den forskning som är kopplat till problemlösning i matematik. Detta arbete utgår ifrån den sociokulturella teorin där den proximala utvecklingszonen samt den primära och sekundära socialisationen används för att analysera det empiriska materialet. Denna empiriska studie bygger på en kvalitativ metod i form av två intervjuer med deltagande av fyra elever. Eleverna har en utländsk bakgrund samt svenska som sitt andraspråk. Inför intervjuerna informerades eleverna och deras vårdnadshavare om studiens syfte och hur intervjuerna skulle gå till. Intervjuerna utgick ifrån en kooperativ lärandestrategi där eleverna fick försöka lösa en problemlösningsuppgift i matematik, först ensamma och där efter i par. Studien har visat på hur pass stort hinder språket kan bli när det kommer till problemlösning i matematik. Elever som har svenska som sitt andraspråk kan misslyckas med uppgifter på grund av att de inte förstår, missuppfattar eller går miste om en del viktiga ord och begrepp. Eleverna upplevde att pararbetet gynnade deras problemlösningsförmåga, både vad gäller den språkliga förmågan samt den matematiska. Det visade sig även att lärarens vägledning kan vara värdefull i det kooperativa arbetet.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera några lärares tal om den egna rollen och roller som elever kan ta eller tilldelas vid undervisningssituationer där elever samverkar kring problemlösning i matematik. Frågeställningarna behandlar vilken betydelse lärarna tillmäter den egna rollen och elevernas roller, hur lärarnas beskrivning av den egna rollen utvecklas under samtalet samt vilken betydelse lärarna tilldelar reciprocitet mellan eleverna. Det teoretiska ramverket har sin grund i det designteoretiska perspektivet som Rostvall och Selander (2008) har utvecklat samt forskning om lärares roll vid matematikundervisning och lärares yrkesutveckling. Resultatet från ett fokusgruppsamtal analyseras och diskuteras med hjälp av det designteoretiska perspektivet. Resultatet visar att lärarna främst tillmäter den egna rollen betydelse då det gäller organisation av elevgrupper i målsättning att samtliga elever ska delta i problemlösningsarbetet. Elevernas roller beskrivs som betydelsefulla för att motivera sina kamrater till att delta i problemlösningsarbetet. Reciprocitet beskrivs som något som uppstår till följd av att eleverna får pröva olika roller eller genom arbete med bedömningsmatriser. Lärarnas tal om den egna rollen utvecklas under samtalet från en beskrivning av den ensamma läraren som bevakar organisationen till en bild av en roll där läraren samarbetar med kollegor för att utveckla elevernas roller. Studien avslutas med ett antal förslag till nya frågeställningar.

Föreliggande studie avser att undersöka kring hur matematiklärare i årskurs 4-6 upplever att kooperativt lärande antingen främja eller hämmar elevers motivation och upplevelsen av elevernas generella motivationsnivå till matematik i det kooperativa klassrummet. Studien tar avstamp i tidigare kunskapsöversikter som fördjupade sig i kooperativt lärande i matematik respektive elevers motivation för matematik. Arbetet bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare som möter studiens kriterier. Insamlad data från intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en tematisk analys för att sedan problematisera resultatet mot tidigare forskningen gällande motivation och kooperativt lärande. I resultatet framkom följande teman: arbeta tillsammans, positivt ömsesidigt beroende, gruppkonstellation, klassrumsklimat, varierad undervisning och återkoppling som utgör element i det kooperativa lärandet som upplevs främja elevers motivation. Vidare visar resultatet av temat elevers generella motivation till matematik i ett kooperativt klassrum att lärares uppfattning kring elevers generella motivationsnivå är hög. Vilka elever som motiveras mest av kooperativt lärande skiljer sig dock åt, där majoriteten menar att elever i mellangruppen gynnas mest. Resultatet talar emot tidigare forskning som ofta belyser de svaga eleverna i ämnet som de mest gynnsamma.

The Swedish curriculum includes five mathematical competences and problem solving is one of them. Students should be given the best opportunities to develop their skills on how to solve mathematical problems. Cooperative learning is a well-known learning method, used by teachers all over the world. The aim of this study is to examine if teachers find that cooperative learning support students’ development in their ability to solve a mathematical problem. The purpose is also, to examine possibilities and difficulties using cooperative learning when solving mathematical problems. The study is based on a teacher perspective and phenomenology is used as a theoretical approach. A qualitative method is used with semi-structured interviews. Due to the result, cooperative learning helps students take part of each other’s thoughts in the mathematical process which develops their problem solving ability. According to the result, Cooperative learning has a positive effect on students’ development on how to solve a problem. The conclusion shows that, the interviewed teachers had a positive attitude towards using cooperative learning due to problem solving.