• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 191
  • Tagged with
  • 191
  • 191
  • 70
  • 55
  • 50
  • 49
  • 48
  • 43
  • 37
  • 34
  • 33
  • 26
  • 26
  • 24
  • 23
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

Ungdomars motivation till att arbeta mot godkända betyg : En studie om elevers upplevelser av skolans utlärningsmetoder och betydelsen av socialt stöd / Young People's Motivation to Achieve Pass Grades : A Study of Pupils' Experiences of School Teaching Methods and the Importance of Social Support

Södergren Ericsson, Tina January 2017 (has links)
Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som motiverar elever att arbeta mot godkända betyg samt vilka skillnader det finns i elevernas upplevelser av motivation på Kunskapsskolan respektive kommunala skolor i en storstad i Sverige. En kvantitativ metod har använts, där pappersenkäter delats ut till elever på respektive skola. Totalt deltog 55 elever i studien, 33 från Kunskapsskolan och 22 från den kommunala skolan. Enkäten innehöll mestadels frågor med svarsalternativ men även två öppna frågor. Data har analyserats och räknats om till procent som presenteras i tabeller. Enkätens öppna frågor presenteras i en tematisk analys. Resultatet visar att eleverna på Kunskapsskolan upplever en högre nivå av socialt stöd i skolan än eleverna på den kommunala skolan. Kunskapsskolans elever trivs även bättre med sina klasskamrater och övriga elever på skolan, jämfört med den kommunala skolan. Kunskapsskolan använder sig av ett kooperativt lärande med influens av tävlingsinriktat lärande medan den kommunala skolan använder individualistiskt lärande influerat av tävlingsinriktat.
72

Kooperativt lärande inom matematisk problemlösning i tidiga skolår : En intervjustudie om lärares uppfattningar / Cooperative learning in mathematical problem solving in early school years : An interview study on teachers´ perceptions

Freidenvall, Lovisa, Öhman, Caroline January 2020 (has links)
Vi har i detta produktionsarbete undersökt hur lärare i den svenska skolverksamheten i årskurs F-3 uppfattar och arbetar med kooperativt lärande inom problemlösning i matematik. Likaså har vi undersökt vilka utmaningar som kan förekomma genom denna typ av undervisningsmetod. Vi har använt oss av intervjuer för att kunna gå djupare in på ämnet där lärare, från olika svenska skolor, har deltagit i studien. Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar huruvida kooperativt lärande kan förbättra undervisningen i matematik inriktat mot problemlösning i årskurs F-3. Syftet är även att undersöka hur lärare uppfattar användningen av arbetsmetoden och om arbetsmetoden är pålitlig. Genom ett strategiskt urval förfrågades samt valdes åtta lärare ut att delta i studien. Resultatet visade att lärare ser en vinning i att arbeta kooperativt i sin matematikundervisning vid problemlösning men det kräver dels att lärare har förkunskaper och dels en god planering för att kunna uppfylla detta. Resultatet visade även att lärare behöver tänka på hur de konstruerar grupper för att arbetsmetoden ska fungera.
73

Det kooperativa lärandets betydelse för elevernas faktatextproduktion och skriftliga förmåga i årskurs 2. : En kvalitativ studie med kvantitativa inslag.

Bergner, Lina, Öthander, Rebecca January 2020 (has links)
Denna studie fördjupar sig i det kooperativa lärandets grunder kopplat till elevers produktion av faktatext i årskurs 2. Under en treveckorsperiod med sex-åtta tillfällen har 43 elever inkluderats i en undervisning som genomsyrats av det kooperativa lärandet. Det kooperativa lärandet utgår, liksom denna studie, från teorier av Vygotskij och Dewey. En central grundsten i dessa teorier är att lärande och kunskapsbildning sker i kommunikativa, sociala sammanhang. Tidigare forskning har visat att kooperativt lärande har positiva effekter på elevers muntliga och skriftliga förmågor. Vidare kan det kooperativa lärandet bidra till att elever utvecklar en djupare förståelse för ett innehåll, skapar inkludering med hjälp av delaktighet och ett elevcentrerat lärande. Det kooperativa lärandet är gynnsamt för elevers utveckling av vokabulär, grammatik och deltagande. Dock finns det få studier som fokuserat på elever i de lägre åldrarna, vilket denna studie gör. Syftet med studien är att bidra till en utökad forskning kring det kooperativa lärandet i yngre åldrar. Studien svarar på frågeställningarna: ”Vilka språkförändringar kan vi se i elevers faktatexter från den första strukturens genomförande till den andra strukturens genomförande utifrån det kooperativa lärandet?” och ”Hur deltar elever i grupper i en svenskundervisning som präglas av kooperativt lärande?” I linje med tidigare studier bekräftar den här studien att det kooperativa lärandet verkar ha gynnsamma effekter för elevernas produktion av faktatexter och delaktighet samt engagemang. Studien visar att eleverna i grupp kontra enskilt förbättrade sin förmåga att producera faktatexter genom muntlig kommunikation. För framtida forskningsområde behövs det fler studier som under en längre tidsperiod fördjupar sig inom det kooperativa lärandet och elevers skrivförmåga.
74

Kooperativt lärande i matematik - en utvecklande process / Cooperative learningin mat hematic a developing process

Törngren, Erica, Magnusson, Pernilla January 2021 (has links)
Kooperativt lärande i matematik är en framgångsrik metod och lärare över hela världenförespråkar och arbetar utifrån detta arbetssätt (Kagan och Stenlev, 2017). Syftet meddenna kunskapsöversikt blev således att undersöka vad som krävs för att göra kooperativtlärande kunskapsutvecklande och vilken roll läraren har. Undersökningen gjordes genomsammanställning och analys av befintlig forskning. Sökningar genomfördes i olikadatabaser för att identifiera vetenskapliga artiklar som sedan analyserades ochsammanfattades. Resultatet visade att läraren har en betydande roll i det kooperativalärandet för att det ska fungera. Utifrån resultatet fick vi fram att gruppsammansättningar,undervisning om kooperativt lärande samt att ge elever med neuropsykiskafunktionsnedsättningar (NPF) stöttning är framgångsfaktorer i det kooperativa lärandet.Avslutningsvis diskuteras resultatet utifrån personliga erfarenheter samt vad som skullekunna vara relevant för framtida forskning.
75

Elevers matematiska utveckling i arbetet med problemlösning inom det kooperativa lärandet / Pupils' mathematical development when working with problem solving in cooperative learning

Andersson, Sanna, Bjerstam, Amanda January 2021 (has links)
The following study aims to investigate how pupils benefit from the work with problem solving in cooperative learning and what mathematical abilities the pupils develop in this type of work. The target of this study is elementary school. The result of this study is based on a selection of scientific articles. The problem statement has been a decisive factor in the choice of articles. The conclusion of this study is that the pupils benefit from problem solving within cooperative learning because it supports pupils' ability to solve mathematical problems. Also the students benefit from discussions with their peers when they are reasoning together and use mathematical terms. The abilities that develop using problem solving in mathematics education are abilities that are stated in Lgr11 (Skolverket, 2019) and creative abilities. Other abilities that develop using problemsolving within cooperative learning are logical thinking and reasonableness assessment.
76

Kooperativt Lärande: en undervisningsstrategi för att öka motivationen inom ämnet programmering på gymnasiet / Cooperative Learning: a teaching strategy to increase motivation inthe subject Programming in high school

Stefanovski, Aleisa January 2021 (has links)
Elevernas motivation i förhållande till undervisningskvaliteten och vice versa har uppmärksammats såväl av lärare, skolledare, myndigheter och övriga aktörer inblandade i skolutvecklingsarbetet (Skolverket, 2013). I nuvarande studien undersöks Kooperativt Lärandets tillämpning och dess påverkan i elevernas motivation inom ämnet programmering på gymnasiet och hur arbetssättet kan användas för att utveckla elevernas glädje för kunskap. Perspektivet för studien är elevcentrerat och ägnar sig åt två forskningsfrågor: 1) Vad har gymnasieeleverna för uppfattning om hur Kooperativt Lärande kan påverka deras motivation? och 2) På vilket sätt kan Kooperativt Lärande som arbetssätt utveckla elevernas motivation inom programmeringsundervisning? I studien används en kombination av kvantitativa och kvalitativa undersökningar med utgångspunkt i deltagarnas förkunskaper om Kooperativt Lärande och gruppens låga motivation i programmeringsundervisningen som reflekteras i resultaten av första diagnosenkäten. Det didaktiska ingreppet inom den egna undervisningspraktiken blir en avgörande insats och visar tydliga förändringar i en ytterligare enkät där resultaten jämförs med diagnosen. Genom fördjupande intervjuer undersöks motivationen i en fokusgrupp, och de hinder vilka framkallar de mindre lyckade resultaten. Resultaten av datainsamlingen analyseras och jämförs med den teoretiska ramen och tidigare forskning i litteraturöversikten. Studien visar en konsekvent förbättring i både den gemensamma och individuella motivationen samt en ökning av deltagarnas kunskaper om lärandestrategier. Kooperativt Lärande visar sig vara en stimulerande undervisningsstrategi för både eleverna och pedagogen vilka bestämmer sig för att försätta med förebyggande kontinuerligt arbete inom ämnet programmering i gymnasieskolan.
77

Kooperativt lärande / Cooperative learning

Johansson, Oskar, Gustafsson, Emmy January 2021 (has links)
Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskning säger om vilka effekterkooperativt lärande kan ha på SO-undervisning i skolan. Vi har identifierat relevant forskning iolika databaser med hjälp av ämnesrelaterade sökord. Detta har resulterat i olika vetenskapligaartiklar, avhandlingar och studier som berör vårt område. Detta har sedan sammanställts för attkunna klarlägga effekterna i kooperativa arbetsmetoder. Effekterna har visat sig vara tydligtpositiva för användandet av kooperativt lärande både på individ- och gruppnivå.Samarbetsaspekten inom metoden har klara fördelar för elevernas sociala förmåga ochansvarstagande. Det kooperativa lärandet är något som alla elever gynnas av, oavsettkunskapsnivå. Metoden ställer stora krav på läraren vid applicering av arbetssättet då det krävsen viss kompetens och kunskap i genomförandet för att få den önskade effekten och resultatet.
78

Lärarens roll i NO-undervisningen med kooperativt lärande som förhållningssätt

Derkert, Emma January 2020 (has links)
Denna studie fokuserar på hur lärare arbetar och upplever arbetet med Kooperativt lärande (KL) i NO-undervisningen. Studiens syfte är att ta reda på om KL kan vara ett sätt för lärare att möta elevers olika behov i NO-klassrummet. Undersökningen bygger på observationer och intervjuer av 3 lärare verksamma i skolans lägre åldrar och som arbetar med KL. Resultatet visar att lärarna utformar uppgifterna genom att de utgår från kunskapsmålen i NO och lägger till kooperativa strukturer där de anser att de förbättrar NO-undervisningen och gynnar elevernas lärande. NO-uppgiften utformas på ett sätt som skapar ett positivt ömsesidigt beroende mellan eleverna, som arbetar i grupper, där samarbete krävs för att lyckas med uppgiften. Lärarna uttrycker att de får tid till att se alla elever, att de får ”fler elever med på tåget” samt att eleverna blir varandras lärresurser. Slutsatsen i detta arbete är att KL kan vara en möjlig väg för lärarna att möta elevers olika behov i undervisningen.
79

Det är ju genom att sätta ord på någonting som du också skapar en egen större förståelse : en kvalitativ studie om muntlig matematik

Sidoli, Catharina, Fransson, Annie January 2021 (has links)
Ett av kunskapskraven i ”Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet” (Lgr11, 2019) är att kunna uttrycka sig muntligt inom matematik. Skolinspektionens rapport år 2020 visade att flertalet av elever inte engagerade sig vid muntlig matematik. Denna typ av matematik bör ta mer plats i undervisningen för att ge en variation för elever eftersom den muntliga matematiken bidrar med diskussioner och samtal som får elever att utveckla tre olika förmågor – logiskt tänkande, begrepp och resonemang. Tidigare forskning visar att matematiska diskussioner är nyckeln till matematiks inlärning. Denna studie har för avsikt att beskriva hur sju mellanstadielärare anser att den muntliga matematiken kan utformas för att möjliggöra ett gott lärande. Frågeställningen som studien bygger på är: Hur kan den muntliga matematiken utformas så att den möjliggör ett gott lärande mellan elever? Det teoretiska ramverket i denna studie är ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Studiens resultat visade att lärare måste förbereda sig själva och sina elever för att de ska gynnas av den muntliga matematiken. Resultatet visade även att den muntliga matematiken måste innehålla olika undervisningsmetoder så att elever blir inkluderade och kan vara delaktiga i sitt lärande. Konklusionen är att det krävs ett accepterande klassrumsklimat där alla elever känner sig trygga för att kunna sätta ord på sina egna tankar. Genom ett kooperativt lärande varieras undervisningen och möjliggör ett gott lärande elever emellan. Genom förberedelser från lärarens sida kan alla elever medverka och utvecklas i den muntliga matematiken.
80

Kooperativt lärande som metod för skrivutveckling? : En kunskapsöversikt

Chaouche, Elizabeth, Liljeström, Rebecca January 2020 (has links)
Skrivandet utgör en viktig del i människans liv. Det är emellertid en komplex process innehållande många moment som kräver kognitiv förmåga. En ständig utmaning för verksamma lärare är att räcka till för alla sina elever. Stora elevgrupper med varierande förmågor och behov sätter press på eleverna, läraren och undervisningen. Behöver det verkligen vara så? Skolan bidrar till att förbereda och forma framtidens samhällsmedborgare där en viktig aspekt är förmågan att samarbeta. Vilka effekter kan uppnås genom att låta elever lära av varandra? Följande kunskapsöversikt ämnar att sammanställa forskningsfältet för kooperativt lärande som metod för skrivutveckling. För att uppnå vårt syfte formulerades två frågeställningar; Vad säger forskningen om kooperativ lärande som metod för skrivutveckling? och Hur definieras kooperativt lärande som begrepp, samt vad ryms inom det? Frågeställningarna utgör kärnan i vår kartläggning och diskussion. I vår kunskapsöversikt har vi sammanställt ett urval av kvalitativa studier inom fältet för kooperativ metod för skrivutveckling. Utifrån urvalskriterier identifierade vi elva stycken artiklar som därefter analyserades. Studierna har stor variation gällande geografiskt område, kön och ålder på deltagare. Samtliga studier har dock kommit fram till liknande resultat med hjälp av olika modeller. Samtliga studier genomförde för- och eftertester på elevgrupperna. Testerna presenterade i alla studier utom en ett förbättrat resultat kring elevernas lärande och skrivutveckling. Värt att nämna är dock vikten av lärarens kompetens och styrande roll i arbetssättet vilket vi tar med oss i vår yrkesroll.

Page generated in 0.0825 seconds