Personer som utför skiftarbete ingår i en riskgrupp för hälsorelaterade påfrestningar som resultat av en svårighet att utveckla personliga rutiner för kost, vila och friskvård. Nautiker som arbetar på fartyg där tvåvaktssystem om sex timmar tillämpas ingår således i denna riskgrupp där arbetet i regel förläggs koncentrerat över en längre tidsperiod. I denna studie presenteras en undersökning om hur personer med erfarenhet av tvåvaktssystem upplever förutsättningarna för att skapa sunda rutiner för vila, kost och friskvård. Resultatet är en berättelse om upplevda förutsättningar och i det har följande två intressanta slutsatser framkommit: Respondenterna upplever att frivaktens teoretiska tidsrymd för återhämtning inte överensstämmer med verkligheten varpå sömn och kost prioriteras medan behovet av friskvård blir lidande. Personliga rutiner är avgörande men förutsättningarna för att skapa sunda rutiner för vila, kost och friskvård står i direkt relation till möjligheten att få sin frivakt ostörd från beordrade driftrelaterade arbetsmoment. / Persons that perform shift work are part of a risk group for health related stress as result of difficulties with developing personal routines for eating, sleeping and physical wellness. Sailors that work in ships where a two watch system with 6 hour watches is applied are therefore included in this risk group where work is generally concentrated over an extended period of time. This study presents an investigation on how people with experience in the two watch system with six hour watches, experience the conditions for creating healthy routines for sleep, diet and physical wellness. The result is a story about the perceived opportunities in which the following two interesting conclusions emerged: respondents feel that the off duty period's theoretical timeframe for regeneration doesn't correspond to reality in which the time does not suffice. Hence, sleep and nutrition is prioritized while the need for physical wellness suffers. Personal routines are essential, but prerequisites for developing healthy routines for sleep, diet and wellness are directly related to the possibility of having the off duty period undisturbed from ordered operational tasks.

Bakgrund Föräldrar har en viktig roll som förebilder för sina barn och har därigenom uppgiften att främja en hälsosam utveckling av ätbeteende och matpreferenser hos dem. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka småbarnsföräldrars uppfattning och tankar om kost. Frågeställningarna berörde föräldrarnas associationer till hälsosam kost, vad som kunde påverka följsamheten av denna samt om intresse för mer kunskap inom ämnet fanns.Metod Studien utgjordes av en kvantitativ undersökning som genomfördes på sex förskolor i Umeå stad. 230 enkäter delades ut till förskolepersonal, som i sin tur vidarebefordrade dessa med ett medföljande informationsbrev till föräldrar med barn i åldrarna 2-5. Efter sex dagar samlades enkäterna in, vilka uppgick till ett antal om 77 stycken.Resultat Majoriteten av föräldrarna i studien utgjordes av mödrar med hög utbildning. En klar majoritet ansåg sig ha goda kunskaper om hälsosam mat, vilket de flesta associerade med en varierad kost. Kokböcker utgjorde en av de tre främsta kunskapsskällorna. Enligt föräldrarna var tidsbrist den faktor som i störst utsträckning påverkade följsamheten till en hälsosam kost, följt av undvikande av omtyckt mat. Ett signifikant samband mellan högutbildade och upplevelsen av tidsbrist, som något som försvårar följsamheten till en hälsosam kost, konstaterades. Familjemedlemmars önskemål, följt av matkvalitet, ansågs främst påverka föräldrarnas livsmedelsval. Slutsats Kostmedvetenhet och ett intresse för matlagning fanns hos föräldrarna, vilka angav att de hade goda kunskaper om hälsosam mat. Trots detta ansågs utrymme för förbättringar finnas. För att i praktiken kunna tillämpa kostkunskap, i enlighet med svenska näringsrekommendationer, upplevde författarna att hjälp, i form av insatser i kommun och landsting, kan behövas. 

Bakgrund Det finns många olika motiv till att individer väljer att äta växtbaserat. De främsta motiven är egenhälsan och etiska aspekter i form av djurrätt, men även minskad klimatpåverkan. Den största barriären till att övergå till en mer växtbaserad kosthållning är informationsbrist om kosthållningen. Näringsinnehållet skiljer sig mellan mejeriprodukter och växtbaserade alternativ, vilket kan leda till brister om mejeriprodukter helt eller delvis utesluts ur kosten. Syfte Syftet med studien var att undersöka skillnader i attityd och kunskap om mejeriprodukter kontra växtbaserade alternativ hos unga vuxna i åldrarna 18–30 år. Metod Studien var kvantitativt designad och genomfördes via webbenkät i september 2020 med 125 deltagare. Enkäten innehöll bakgrundsfrågor, kunskap- och attitydpåståenden. Data analyserades med IBM SPSS Statistics 27. Signifikansnivån p <0,05 valdes.  Resultat 117 svar analyserades, majoriteten var kvinnor, personer mellan 18–24 år och kosthållningen blandkost. Signifikanta skillnader sågs för påståendena om hälsa, etik och smak mellan kosthållningarna blandkost och vegetarian (p=0,011, p=0,023, p<0,001) samt blandkost och vegan (p<0,001, p=0,042, p=0,008). Samtliga kosthållningar var över lag mer benägna att hålla med om de påståenden som var positivt vinklade för deras kosthållning. 50-87 % svarade fel eller vet ej på kunskapspåståendena, förutom på påståendet Kalcium förekommer naturligt i mejeriprodukter där majoriteten svarade rätt. Inga signifikanta skillnader sågs mellan åldersgrupperna gällande kunskap och attityder. Slutsats Attityderna till mejeriprodukter kontra växtbaserade alternativ skiljer sig beroende på kosthållning, framförallt mellan omnivorer och veganer. Kunskapen om näringsmässiga skillnaderna mellan mejeriprodukter och växtbaserade alternativ var låg hos blandkost och pescetarian och vegetarian och vegan. / Background The motives for consuming plant-based diet vary, the main ones being health related and animal-welfare. Decreasing environmental impact also ranks quite high. The biggest perceived barrier to follow a plant-based diet is the lack of information regarding the diet. The nutritional content of plant-based dairy-alternatives differs from dairy-products. If dairy-products are partially or completely excluded from the diet there is a risk of nutritional deficiencies. Objective The aim of the study was to investigate the difference in attitude towards and knowledge of dairy-products and plant-based alternatives in 18-30-year-olds. Method A web-based survey was conducted in September of 2020 with 125 participants. The survey consisted of three sections with questions regarding background, knowledge of nutritional differences and attitudes towards dairy-products and plant-based alternatives. The data was analysed through IBM SPSS Statistics 27. The significance level was set to p<0,05. Results 117 participants' answers were in the final analysis. Most of them were women and omnivorous. Significant differences in attitude towards health, ethical aspects and taste preferences could be seen between omnivores and vegetarians (p=0,011, p=0,023, p<0,001) as well as omnivores and vegans (p<0,001, p=0,042, p=0,008). In general, the different dietary preferences were prone to agree with statements that agreed with their diet. 50-87% answered incorrectly or “Don’t know” at the knowledgestatements, except Calcium naturaly occurs in dairy products where the majority answered correctly. No significant differences were found between the age groups regarding knowledge or attitude. Conclusion Attitudes towards dairy-products and plant-based dairy-alternatives significantly differ depending on diet. The biggest differences were seen between omnivores and vegans. Knowledge about the nutritional differences between dairy-products and plant-based dairy-alternatives was low among both omnivore and pescatarian and vegetarian and vegan.

Internet of things har blivit mer och mer vanligt för att hjälpa äldre bo kvar hemma längre. Det har undersökts och tagits fram medicinpåminnare, fall-detektion med kameror och mycket mer, men få har fokuserat på äldres hälsa när det gäller mat och näring. Att kroppen får i sig rätt näring kan ofta vara det som förhindrar fall men det läggs det lite fokus på och dessutom anpassas inte koncepten efter den äldres behov och preferenser. Vi undersöker därför hur äldres aptit ser ut och hur ett IoT-koncept skulle kunna designas för att hjälpa äldre med deras kosthållning genom kvalitativa intervjuer. Fokus ligger på vilken interaktionsform som passar äldre bäst och vilket behov de har för ett funktionellt och användbart koncept. I uppsatsen skrivs det även huruvida sensorer antingen i hemmet eller som wearables kan uppfattas av den äldre och hur den reagerar på den typen av teknologi. Resultatet visar tydligt att röst-assistans är den form av interaktion de äldre tycker är mest användarvänlig och därför gör det även engagemanget större hos den äldre. Vidare ser vi att framtida forskning bör uppmärksammas på bland annat hur det går, med hjälp av IoT-system, stötta äldre att tillgodose det dagliga näringsintaget utefter den äldre individens behov och preferenser.

The work aims to contribute to the field of educational science regarding how students are affected in school depending on the intake of animal products. Information about the area has been searched on several databases, mainly on Libsearch. The articles from the results were found through the databases Libsearch and Swepub. Results have been excluded if they were not relevant to the purpose or issue of the work, and if they were not peer reviewed.  The results show that there are similarities and barriers between the intake of animal products. For example, vegetarians eat fewer meals. Further results also show that the exclusion of meals such as breakfast and lunch affects the performance of students in school. Some vegetarians also seem to think that food without meat is perceived as healthier, later in the text you can read that school lunch is eaten to a greater extent if it is considered healthy. This can thus be a method of reducing barriers between omnivores and vegetarians. Different results are available at the current activity level, but the training capacity could be derived to be equal between omnivores, vegetarians and vegans. It was a challenge to find studies conducted in Europe. Further research in this area is therefore considered necessary, as cultural differences may affect social health, psychological health and physical health. In order to increase the health awareness of students, we believe that education about diets in relation to health should be designed, as there are currently no requirements for teaching about diets in school. We believe that it should be a requirement that the school's physical education teaches about this in order for students to be able to make informed active choices about diet in relation to health. School lunches should also include different diets to reduce social barriers between different diet groups.