Inledning I denna undersökning vill jag ta reda på; Har pedagogerna ett syfte med lärmiljöerna, vad sker det för lärande och är pedagogerna medvetna om lärandet. Är pedagogerna medvetna att barnen lär sig i lärmiljöerna? Syfte Syftet med denna rapport är att undersöka hur förskollärare uttrycker att de skapar lärmiljöer i Reggio Emilia inspirerade förskolor. Hur förskollärare ser på sin roll i utformningen av lärande miljön och hur de skapar och synliggör barnens delaktighet och inflytande. Metod Studien är kvalitativ och har inspirerats av kvalitativ ansats, vilket beskriver människors upp-fattningar om olika fenomen. Jag använder den kvalitativa metoden och utgår från intervjuer. Metoden lämpar sig för att undersöka förskollärarnas uppfattning och förhållningssätt. Resultat Pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt tillsammans med barnen där de själva får vara aktiva i sina val av aktiviteter. Då ökar barnens valmöjligheter och ansvarstagande. När barnen blir medvetna att vi ser dem som kompetenta och utmanas av olika material ökar deras fantasi och kreativitet. Barnen får ett ökat inflytande och blir medvetna om att de kan vara med och påverka sin situation. När det gäller att ge de yngre barnen inflytande, som ännu inte har verbalt språk, detta genom att observera det barnen gör och visar intresse för och sen arbeta vidare med det

Denna studie undersöker en explorativ skapandeprocess av en musik- och videoproduktion, samt hur dess resultat i sina olika delar påverkar en grupp lyssnare och tittare. Den övergripande teoretiska utgångspunkten för studien är Vygostkijs kreativitetsforskning. Undersökningen av skapandeprocessen har inslag av hermeneutisk vetenskapssyn och empirinära forskning. Metoden för insamling av publikens beskrivna reaktioner på produktionen är av kvalitativ art. Tio studenter agerar testpersoner och får i grupper lyssna på enbart musiken, titta på enbart videon, eller se och höra musikvideon i sin helhet. Deltagarna besvarar ett antal frågor om sina upplevelser, vilka sedan analyseras och jämförs med varandra och med mina intentioner. Resultaten visar att en förutsättning för ett explorativt skapande är en viss erfarenhet inom det aktuella området, samt att struktur behöver arbetas fram under processens gång för att skapa mening. Lyssnargruppernas svar visar på likheter och olikheter inom och mellan grupperna, att flera av deltagarnas svar överensstämmer med mina intentioner, och att ljud och bild genererar olika typer av associationer.

Studiens syfte har varit att ta reda på hur berättandet uttrycks och används i förskolans verksamhet.Detta har undersökts genom tolv observationstillfällen på fem förskoleavdelningar med barn iåldrarna ett till fem år. Observationerna har genomförts i två storstadsområden. Studien är kvalitativoch bygger på hermeneutisk forskning. Resultatet har analyserats fram genom en tolkande ansats ocharbetet har rört sig parallellt i en levande process. Resultatet i studien synliggör att högläsningen ärden mest frekventa metoden för hur berättande uttrycker sig i förskolans dagliga verksamhet.Resultatet visar även att berättande används för att främja barns språkutveckling och kreativitet samtstärka barns identitet och egna berättarförmåga. I studien lyfts även pedagogens innebörd förberättandets uttryck samt hur berättande kan användas som ett didaktiskt verktyg i ettutbildningssyfte i förskolans verksamhet. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

BAKGRUND:Uterummet ska ses som en möjlighet för att upptäcka och uppleva olika känslor som nyfikenhet, trygghet, upp-täckarlust och inspiration. Detta tar de olika läroplanerna fasta på. Förespråkare för utomhuspedagogik har under århundrade sett att barn behöver både teori och praktik för att tillägna sig ett lärande. Barn lär sig matematik lättast om de får lära sig i ett samspel, sammanhang och genom samtal med varandra och med vuxna. För att barn lättare ska kunna tillgodogöra sig ett lärande bör de få använda sina sinnen och sin kropp. När de får använ-da sig av detta kommer erfarenheterna och av erfarenheterna skapas en stadig grund för fantasi och kreativitet.SYFTE:Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger resonerar kring uterummet som ett pedago-giskt verktyg i matematik och övrigt lärande.METOD:Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats där kvalitativa intervjuer använts som metod. Åtta pedago-ger som arbetar inom förskola och skola har intervjuats.RESULTAT:Resultatet har resulterat i fyra kategorier som redogör för pedagogernas syn på uterummet. Resultatet visar att alla pedagogerna såg uterummet som ett lärandetillfälle där matematiken synliggörs och blir mer konkret genom samtal. Pedagogerna ser sambandet mellan barnens upptäckter och deras kreativitet och fantasi, vilket i sin tur ger ett ökat lärandetillfälle. Utomhus kopplas sinnena på automatiskt och barn behöver erfarenheter genom sinnena för att det ska bli en bestående kunskap.

BakgrundHär presenteras tidigare forskning och litteratur som berör barns skapande aktiviteter och de förutsättningar som möjliggör och stöttar barns utveckling i förskolan. I detta avsnitt lyfts bland annat betydelsen som skapande kan ha för barn och deras utveckling, hur pedagogens förhållningssätt påverkar tillgänglighet till skapande samt val av material. Dessutom beskrivs hur miljön kan påverka och möjliggöra en tillåtande, utforskande och utvecklande verksamhet.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka små barns möjligheter till skapande genom ett utvecklingsarbete.MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ studie i form av ett utvecklingsarbete med inspiration från etnografin. Observationer användes för att undersöka barnens skapande möjligheter. Därefter planerades och iordningsställdes en ateljé som sedan introducerades för barn och pedagoger under två veckor. Sedan observerade vi för att se om det skett några förändringar.ResultatStudiens resultat visar att det har skett en förändring i barnens skapande efter utvecklandet av ateljén. Aktiviteterna skedde mer på barnens initiativ och förutsättningar och pågick under dubbelt så lång tid. Interaktionen barnen emellan skiljde sig åt före och efter utvecklingsarbetet. / Program: Lärarutbildningen

I dagens samhälle ökar intresset för, och vikten av, småföretagande alltmer. För den enskilde entreprenören handlar det om att en dröm kan gå i uppfyllelse, medan det för hela samhället innebär ett bidrag till ökad tillväxt. En viktig aspekt i sammanhanget är att små företag behöver byggas upp på ett sätt som ger en hållbar utveckling på lång sikt.Att utforma en marknadsplan kan hjälpa företag att definiera verksamheten och identifi-era konkurrensfördelar. Planen är därmed ett verktyg för att nå lönsamhet och utveckling på lång sikt. Uppfattningen i litteraturen är dock att marknadsplanering inte är generellt tillämpbart i alla typer av företag. Anledningen till det är små företags unika förutsätt-ningar. Forskare är av skilda åsikter och menar att entreprenörer måste välja att antingen arbeta ad hoc eller med stöd av planering.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små företag kan arbeta med marknads-planering, så att de på ett effektivt sätt kan kombinera kreativitet och innovation med planering för att överleva de första kritiska åren och bli konkurrenskraftiga. Studien är av kvalitativ karaktär och är baserad på en fallbeskrivning av tvåmannaföretaget BittraBritta. Genom en semistrukturerad intervju med ägarna har det framkommit att de upplever att sitt breda produkt- och tjänsteutbud har lett till att företaget och dess erbjudande är svårt att definiera och kommunicera.Studien visar att det behövs ett mer långsiktigt tänkande i små företag. Det är dock viktigt entreprenörsandan inte kommer i skymundan av planering, utan att innovationen och kreativiteten i företaget fortsätter att stimuleras. Studien har mynnat ut i modellen Den lilla marknadsplanen, vilken är en arbetsmetod som syftar till att hjälpa små företag att kombinera kreativitet med planering. Genom att tänka långsiktigt, arbeta mer marknadsorienterat och planera kan entreprenören uppskatta den framtida lönsamheten i företaget och olika projekt. Det ger även en översikt kring hur företagets resurser kan fördelas så att de räcker till, eftersom det gäller att se att projekt kan underhållas efter att de startats. Genom att bli mer selektiva i satsningar på projekt kan företagaren få mer tid till att vara kreativ. På så vis kan planering leda till bättre kvalité på projekt från början till slut, vilket i sin tur bidrar till en ökad lönsamhet.

No description available.

I det här arbetet har jag intresserat mig för stråkarrangering till olika typer av popmusik. Jag har jämfört tre olika metoder och förutsättningar för att skriva stråkarrangemang, varav ett var till egenkomponerad musik och två skrevs till musik komponerad av andra. Jag jämförde metoderna med huvudsakligt fokus på fyra aspekter: effektivitet, upplevelse av kreativitet, musikaliskt resultat och egen tillfredsställelse. Mitt syfte var att undersöka hur ett val av arrangeringsmetod kan påverka både processen och resultatet, samt att utforska hur jag fungerar som stråkarrangör. Den mest effektiva metoden för mig var att arrangera ensam, med de metoder jag är välbekant med. Jag kände mig kreativ när jag skrev arrangemanget till min egen musik och i det ena av projekten till andras musik, men upplevde avsaknad av kreativ stimulans i det projekt där upphovspersonen hade starka visioner för hur arrangemanget skulle låta. Det musikaliska resultatet varierade, kanske delvis beroende på val av metod, men undersökningens karaktär gjorde det svårt att dra några tydliga slutsatser kring samband mellan metod och musikaliskt resultat. Min tillfredställelse med processerna varierade och påverkades av bland annat det klingande resultatet, hur effektivt arbetet fortskred och hur kreativ jag kände att jag kunde vara inom ramarna för projekten. Processerna väckte frågor kring för- och nackdelar med att variera sina metoder och utmana sig som arrangör, om balansen mellan att värna sin egen konstnärliga integritet som arrangör och samtidigt respektera en beställande musikers kreativitet, och om i vilka sammanhang jag känner mig fri rent konstnärligt.

Syftet med utvecklingsarbetet är att ge verksamma pedagoger ytterligare verktyg att arbeta med barn och tidig musikutveckling genom att uppmärksamma aspekter och faktorer som spelar en viktig roll. När jag, utifrån läroplanens intentioner om barns delaktighet och kreativitet, har observerat verksamheten på en förskola och jämfört med de resultat som andras forskning visat har en paradox blivit synlig. Är barns musikskapande enbart reproducerande och pedagog-initierat? För att undersöka detta prövade jag följande hypoteser kring vad som kan utgöra kritiska aspekter i undervisning av musikaliskt språk: att pedagogen tänker på aktiviteten som språkinlärning, låter barnen producera istället för att reproducera, lyssnar, upprepar och bekräftar de ljud barnen gör, spelar in och ger direkt återkoppling samt låter barnen röra sig fritt i rummet. Det empiriska materialet i den kvalitativa forskningsmetoden jag valt utgår från filmade observationer samt semistrukturerade intervjuer med pedagoger. Studien grundar sig på det sociokulturella perspektivet. Resultatet har analyserats utifrån ett kvalitativt perspektiv. Studien visar att pedagogens syfte och förhållningssätt spelar en avgörande roll för barnens skapande och kreativitet. När barnen är producenter påverkar det pedagogens roll både vad gäller att lyssna in det som händer i barngruppen och hur ledarrollen formas. Vidare visar studien att pedagogen genom att filma och direkt återkoppla till barnen skapar en kreativ process där barnen är delaktiga. Barnens material kan sedan användas till att återkoppla och reflektera kring verksamheten. Filmerna kan även utgöra ett verktyg för att se barnens och pedagogens proximala utvecklingszon.

I den här uppsatsen undersöks, genom ett exempel från finkrögarbranschen, hur främjandet av företagande inom kreativa näringar i Sverige tenderar att reproducera uppdelande och ojämna könsroller. Och hur detta strider emot den politiska diskursen i Sverige idag. Samtliga tolv års nomineringar från Dagens Nyheters restaurangpris, Gulddraken, utgör tillsammans med fem intervjuer genomförda på krögare och journalister det empiriska materialet. Entreprenörskapsteori gjord ur ett genusperspektiv och Floridas teori om den kreativa klassen utgör teorin för studien. Analysen bygger på homosociala processers samverkan med diskursen kring entreprenörskap och Floridas (2006) teori om den kreativa klassen. Jag argumenterar för att diskursen om kreativt entreprenörskap fungerar som självförstärkande cirklar för att reproducera ojämna könsroller. Visionen av den kreativa entreprenören är genomsyrad av maskulina konnotationer som förstärks genom homosociala processer. Resultatet av studien påvisar att synen på finkrogen som en del av det kreativa entreprenörskapet, bidrar till att finkrogen får en homosocial struktur. / <p>Nuvarande namn är Gabriela Hinchcliffe Voglio.</p>