Undersökningen hade till syfte att undersöka och belysa häktade personers upplevelser av isoleringen som häktad. Syftet var även att belysa häktades isolering utifrån häktespersonals perspektiv. Detta för att få en fördjupad förståelse för isoleringen som socialt fenomen.  Då jag hade intresse av intervjupersonernas erfarenheter i form av ett utförligt berättande valdes kvalitativ metod i form av intervjuer med narrativ karaktär. I bearbetningen av empiri valdes kodning utifrån en hermeneutisk tradition. Jag arbetade i flera omgångar med empirin där kodning och analys var inspirerad av hermeneutiken. Detta gjordes för att korta ned text och finna intressanta och viktiga ord samt meningar som hermeneutiken sedan hjälper till att förklara. Teoretiska begrepp utgår berör bland annat skam/makt samt kriminell livsstil. Resultatet bygger på teman om de häktades tillvaro som inlåsta och därmed isolerade samt personalens bemötandes innebörd. Resultatet påvisade att häktade upplever tillvaron som frustrerande samt känslor så som ångest, maktlöshet och ovisshet genomsyrar vardagen. Detta på grund av begränsningar av frihet och självbestämmanderätten. Studien påvisar att intervjupersoner upplever häktestiden som jobbigast i början av vistelsen. De häktade verkar till synes komma in i rutiner samt finner egna strategier för att anpassa sig till situationen som inlåst. Känslor upplevs bli kraftigare i samband med inlåsningen och de häktade kan inte riktigt sätta fingret på varför det är på detta viset. Häktespersonalen försöker interagera med häktade genom simpla fraser i korridoren, stöttande samtal med upprörda individer samt störningsmoment för att även försöka finna de tysta. Även om den häktade ej är mottaglig samt ej vill ha kontakt med personal, genomför häktespersonalen ändock en insats som passar just den individen. / The study was intended to examine and elucidate detainees' experiences of isolation that detained. The aim was also to elucidate arrested insulation outside prison personnel perspective. This is to get a deeper understanding of the insulation as a social phenomenon. As I was interested in interviewees' experiences in the form of a detailed narrative a qualitative method was chosen in the form of interviews with the narrative character. In the processing of empiricism was coding chosen in combination with the hermeneutic tradition. I was working in several installments with empirical data where coding and analysis was inspired by hermeneutics. This was done to shorten the text and to find interesting and important words and sentences that hermeneutics then helps to explain.Theoretical concepts regards shame/power and also a criminal lifestyleamong other thing.  Results are based on themes related to the arrested existence as locked up and thus isolated and the meaning of prisonguards treatment towards arrested. The study indicates that respondents perceive detention time hardest at the beginning of the stay. The detainees appear to seemingly get into routines and find strategies to adapt to the situation as locked up. Emotions are perceived to be more strongly associated with the lock-in and the detainees can not quite put their finger on why it is this way. Custody staff are trying to interact with detainees through simple phrases in the hallway, supportive conversations with affected individuals and distraction to even try to find the quiet. Even if the arrestee is not responsive and not want to have contact with staff, conducts detention staff still an effort that suits the individual.

The aim of the study was to investigate correctional employees’ attitudes towards prisoners and correctional clients in relation to the employees’ own personality, as well as other factors, such as gender, age and years of employment. Using the big-five-inventory-10 and attitudes towards prisoners-scale to study 83 Swedish correctional employees, a correlation(r = 0.352, p = 0.001) was found between the personality trait agreeableness and a more positive attitude towards prisoners. It was also found that female correctional employees in general had a more positive attitude than males (Cohen’s d = 0.755, p < 0.001), and preliminary findings suggested that younger correctional employees might be more likely to hold either extremely positive or extremely negative views of prisoners, compared to older correctional employees.

Följande studie har undersökt hur kvinnliga kriminalvårdare upplever att de behandlas på klass 1-anstalter för manliga klienter i Sverige. Studien undersökte även hur kvinnliga kriminalvårdare behandlades av sina manliga kollegor och klienter. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor i åldrarna 21 till 25, som är eller har varit anställda vid en klass 1-anstalt i Sverige. Utifrån deltagarnas berättelser kunde det urskiljas att en tydlig machokultur präglade de berörda anstalterna. Deltagarna beskrev bland annat anstalterna som ojämställda, i form av att de kunde uppleva sig underordnade männen. En sexistisk och nedvärderande jargong riktat mot deltagarna framkom mellan både manliga klienter och manliga kriminalvårdare. Vissa egenskaper hos deltagarna visades dock medföra en upplevd trygghet i rollen som kriminalvårdare. En högre ålder och längre erfarenhet ansågs som två trygghetsfrämjande faktorer som förenklade deltagarnas arbete. Som slutsats visade sig resultatet av denna studie till stor del överensstämma med tidigare forskning som finns kring området. Förvånande var att machokulturen på anstalterna utmärkte sig i så pass hög grad, trots att Sverige visat sig vara ett av världens mest jämställda länder. Resultatet bekräftade att Kriminalvården är i behov av utbildning, för att förebygga den ojämställdhet som råder. / The following study examined how female correctional officers in class 1 prisons for male inmates in Sweden perceive how they are being treated based on their femininity. Furthermore, the study examined how female correctional officers are being treated by their male colleagues and inmates. Data was collected through semi-structured interviews with eight women between the ages of 21 to 25, who are or have been employed at a class 1 prison. The participants described themselves as subordinate to the men. Moreover, the male inmates as well as the male colleagues used a sexist and degrading jargon against women. Some characteristics, however, were shown to lead to higher perceived safety as a prison officer. A higher age and longer experience were considered factors that simplified the participants' work. In conclusion, the results were largely consistent with previous research in the area. Surprisingly, the results showed that the macho culture in the prisons distinguished itself to such a high degree, even though Sweden has been proven to be one of the most equal countries in the world. The results confirmed that the Prison and Probation Service is in a need of education, in order to prevent the inequality that prevails.

<p>Different Perspectives is a study of detainees' and guards' experiences of the remand prison. The result of the study shows that the remand prison brings forth the individuals anxiety, stress and fear. The individual detained in remand prison have a great need for contact with their families, but also with the guards. In the remand prison there is always a great level of control and always some kind of power practised. It is the guards who have the power and the competences to make the individuals detained in remand prison follow the rules and do what they have been told. The society possesses biases and a great curiosity about remand prisons and the people being there. This can lead to stigmatization among both the detained individuals as well as the guards.</p>

Different Perspectives is a study of detainees' and guards' experiences of the remand prison. The result of the study shows that the remand prison brings forth the individuals anxiety, stress and fear. The individual detained in remand prison have a great need for contact with their families, but also with the guards. In the remand prison there is always a great level of control and always some kind of power practised. It is the guards who have the power and the competences to make the individuals detained in remand prison follow the rules and do what they have been told. The society possesses biases and a great curiosity about remand prisons and the people being there. This can lead to stigmatization among both the detained individuals as well as the guards.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga motivationsfaktorer bland anställda inom Kriminalvårdens anstaltsverksamhet. För att undersöka detta utformades en huvudfrågeställning som besvarades med hjälp av tre delfrågor om vad som motiverar individer att ta anställning hos Kriminalvården, om denna motivation förändras över tid samt hur kriminalvårdarna reflekterar kring arbetsmiljön utifrån ett motivationsperspektiv. För att samla in det empiriska materialet genomfördes sex stycken semi-strukturerade intervjuer med kriminalvårdare på anstalter med säkerhetsklass ett. Det resultatet genererade var att motivationen förändras över tid. Vid början av anställningen är det faktorer som inkomst och framtida karriärmöjligheter samt viljan att testa något nytt som motiverade. Efter en tid inom yrket hade motivationen skiftat till att klienterna och sina arbetslaget som utgör den främsta motivationsfaktorn, arbetsmiljön väger in på så vis att kriminalvårdarna behöver utföra sitt arbete på ett säkert sätt då detta skapar en god sammanhållning. I slutsatsen framkommer även att en motivation till att ta anställning som kriminalvårdare är att det kan vara en språngbräda för framtida yrken. Arbetsmotivation grundar sig i en avvägning och kombination av flera olika faktorer. / The purpose of this study is to identify the motivational factors among Prison Officers working in a high security prison. To investigate this purpose, a key issue was formulated and answered with the help of three sub-questions regarding why Prison Officers choose to take employment in the prison service, if their motivation changes over time and which views they have towards the working environment from a motivation perspective. In order to collect data, six semi-structured interviews were carried out with Prison Officers in a high security prison. The results of these interview showed that motivation among Prison Officers changes over time. Initially it was the need to have an income, the possibility of future career opportunities as well as wanting to test new career paths that drove their motivation. Later, motivation shifted to it being their colleagues and the clients who contribute to their work motivation. The work environment also has an impact on Prison Officers’ motivation as safety at work it is an important factor in creating good cohesion. The study also shows that one reason for becoming a Prison Officer can be that it provides a springboard for future work opportunities. Also, work motivation is based on a balance and a combination of several factors.

Ett arbete kan både vara en risk eller friskfaktor och de krav som ställs på arbetstagaren kan leda till olika konsekvenser. Arbetsmiljö innefattar den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön, den fysiska arbetsmiljön handlar om exempelvis buller, ventilation och ljus medan psykosocial arbetsmiljö handlar om exempelvis socialt stöd, krav, inflytande och belöning. Arbetsmiljö är en viktig pelare inom folkhälsan eftersom en stor del av dygnet spenderas på arbetsplatsen. Syftet med denna studie är att beskriva hur kriminalvårdare upplever sin arbetsmiljö inne i anstalten. Krav-kontroll-stöd-modellen har tillämpats till studien som teoretiskt perspektiv. För att få syftet besvarat gjordes en kvalitativ metod med ett målstyrturval där fem kriminalvårdare intervjuades enskilt. Samtliga intervjuer var semistrukturerade som spelades in och sedan transkriberades och analyserades. Intervjupersonerna arbetar på samma anstalt och har varit anställda olika länge.  Resultatet visade att intervjupersonerna upplevde att ledningen sätter hög press trots personalbristen och att inget förändras trots flera påpekningar av personalen. Gällande den psykosociala delen upplevde intervjupersonerna att yrket är psykiskt påfrestande på grund av den höga kraven från ledningen men även det dagliga hotet från de intagna. Trots detta upplevde intervjupersonerna att samarbetet bland kollegorna är god vilket kan öka arbetsglädjen. Nyckelord: Arbetsmiljö, Krav-kontroll-stöd-modellen, Kriminalvårdare, Kvalitativ metod / A work can be a risk or a protection factor and the demands it puts on the employee can have different consequences. Work environment includes both physical and psychosocial work environment, the physical part is about noise, ventilation and light. The psychosocial work environment is about social support, influence and demands. Work environment is an important pillar in public health because people spend a lot of time in their work. The purpose of this study is to describe the prison guards experience their work environment. The Demand-Control-Support-model have been used in this study as theoretical perspective. To get the purpose answered, a qualitative method was done with a goal-directed selection where five prison guards were interviewed individually. All the interviews were semi-structured and recorded then transcribed, and afterwards analysed. The interview person who was interviewed are working in the same prison and have worked there for different amount of time. The results showed that the interview persons felt that the management put a high pressure even if they are short of staff and nothing has changed even if the staff remarks it. The psychosocial work environment for the interview persons was that the work is psychologically stressful because of the high demands from the management and even the daily threat from the inmates. But the interview persons felt that collaboration among the colleagues is so good that the job satisfaction increase. Keywords: Demand-Control-Support model, Prison guard, Qualitative method, Work environment.

En kriminalvårdare bemöter många olika förväntningar på sig i sin yrkesroll, och att veta vad som förväntas av en är en viktig faktor för arbetsmiljön och hälsan. Därav är syftet med denna studie att undersöka kriminalvårdares upplevelser om vilka förväntningar som finns på deras yrkesroll inom organisationen och vilka negativa konsekvenser detta kan medföra. Studien tillämpar också frågan i ett genusperspektiv och studerar om förväntningarna skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Teoretiska utgångspunkter som används i studien är det dramaturgiska perspektivet, genusteorier, emotionellt arbete,konformitet samt ingrupp- och utgrupp. Metoden som används är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där tio respondenter mellan 23 – 50 år deltar. Därefter görs en analys med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visar att det finns motstridiga förväntningar på yrkesrollen i form av en vårdande roll samt en kontrollerande roll. Det framkommer att genusskillnader finns på så sätt att manliga kriminalvårdare förväntas inta den kontrollerande rollen medan den kvinnliga förväntas inta den vårdande rollen. Resultatet visar att förväntningarna medför negativa konsekvenser för den enskilde kriminalvårdaren i form av emotionella påfrestningar samt att de kan behöva gå emot sina egna värderingar. Negativa konsekvenser visar sig också i form av konflikter inom personalgruppen där det uppstår vi-mot-dem. / A prison guard meets many different expectations in his or her professional role, and to knowing what is expected of yourself is an important factor for the work environment and health. Therefore, the purpose of this study is to examine prison guard’s perceptions of what expectations there are of their professional role within the organization and what negative consequences this may entail. The study also applies the issue in a gender perspective and studies whether expectations differ between women and men. Theoretical starting points used in the study are the dramaturgical perspective, gender theories, emotional work, conformity and in-group and out-group. The method used is a qualitative method in terms of semi-structured interviews in which ten respondents between the ages of 23-50 participate. Then an analysis is made using a thematic analysis method. The results show that there are conflicting expectations of the professional role in terms of a caring role and a controlling role. It appears that gender differences exist in such a way that male prison guards take the controlling role while the female guards takes the caring role. The results show that the expectations have negative consequences for the individual prison guard in terms of emotional strain guard and they also have to go against their own values. Negative consequences also manifest themselves in terms of conflicts within the working group where we-against-them occurs.

Empati är en särskilt viktig förmåga hos kriminalvårdaren och i interaktionen med kollegor samt med intagna på anstalt och häkte. Studien ämnade att undersöka kriminalvårdarnas empati i relation till arbetsrelaterad stress, samt olika demografiska variabler. I undersök- ningen deltog 76 kriminalvårdare som rekryterades via sociala medier, utspridda över Sve- rige. Resultaten visar att det inte fanns några könsskillnader gällande empati. Den arbetsre- laterade stressen är större hos kvinnor än hos män enligt studiens resultat, något som be- kräftar tidigare studier. Vidare visar studiens resultat att fantasi och personlig oro minskade med åldern. För anställningstid visar studiens resultat att empatin minskar med antal anställ- ningsår. Resultaten för utbildningsnivå visar att empatin minskade med högre utbildning, vil- ket motsäger tidigare forskning. Vidare forskning kan fokusera på att inkludera större urval och att undersöka personspecifika faktorer i studiet av relationen mellan empati, stress och demografisk information som ålder, kön och utbildningsnivå. / Empathy is a particularly important ability of the correctional officer and in the interaction with their colleagues, also with those in prison and detention centers. The study aimed to investi- gate empathy in prison correctional officers in relation to work-related stress and demo- graphic variables. In the study,76 participants were recruited through social media, with a spread across Sweden. The results showed that there were no difference in empathy re- garding gender. The work-related stress is greater in women than in men according to the study's results, which confirms previous studies. Furthermore, the results of the study show that imagination and personal distress decline with age. For years of employment the results showed a decline in empathy. The results for educational level shows that empathy declined with higher education, which contradicts previous research. Further research can focus on including larger samples and examining person-specific factors along with the variables and demographic information such as age, gender and educational level.

The aim of this qualitative study is to investigate correctional officers’ perception of themeaning of manliness for inmates in a swedish high security prison, and how gender plays arole when working close to inmates. The study also explores how the officer’s own genderplays a role in their interactions with the inmates. Data from seven interviews withcorrectional officers has been analyzed using three concepts from different gender theories -the ‘hegemonic masculinity’ and ‘subordinated masculinity’ concepts by Connell(1995/2008), as well as the concept of ‘hypermasculinity’ by Toch (1998). The researchshows that correctional officers believe that a hypemasculine ideal is important amonginmates. The perception was that hegemonic qualities result in a higher status and position inthe prison’s hierarchical structure, while subordinated characteristics result in a lower rank.However, the meaning of manliness greatly varied depending on the situation and socialsettings. Officers adapted different strategies when dealing with the inmates’ expressions ofmanliness and the study demonstrates that an interaction between an inmate and acorrectional officer is influenced by the officer’s gender.