This thesis examined the relationship between the rhetoric in Swedish socialist newspapers and themes in Christianity in the period 1880-1900. The analysis focused on Christian themes in socialist rhetoric and how it was expressed. This thesis is related to a field of how religion is constructed and related to ideological and political ideas. Bearing for the research is therefore the idea that Christian themes and language ware used in socialist rhetoric during the research period. The results reflected themes such as Christian socialism, Jesus as the true socialist, The kingdom of God, The fallen church and God as a sinner. Further on, the research showed that the classic socialist criticism of religion cannot be understood as a critique of religion itself but rather a critique of the distorted and perverted Christianity the church, the clergy and the state was accused of. The socialist newspapers showed many attempts of relating socialist ideas and values to Christian ideas and values in attempts to relate them to an understanding of an original and compatible Christian socialism. Furthermore, the newspapers utilized Christian theological parlance in their political rhetoric for the purpose of criticizing the current state of politics. The research showed that the relationship between the growing positivism and modernism of the period 1880-1900 and religion is more complex than previously understood. Previously it was assumed that science and modernism replaced religion. But the relationship between socialism and Christianity contains attempts at reconstruction and cooperation for the purpose of arguing for a more morally just way of living and constructing society. The transfer was not teleological or linear; it was a new way of interpreting religion and finding ways to make it fit the new ideas. Previously in this field, it was assumed that ideological rhetoric was propagated mainly through appealing to people’s emotions rather than logic and argumentation. This thesis showed that the use of rhetoric by socialist newspapers is far more complex in the way they propagate their cause by appealing to people’s emotions using logic and argumentation. The results in this thesis could well be used in the teaching of the relationship between religion, modernity, and politics to show that they are under constant negotiation and reconstruction.

Denna litteraturstudie undersöker tre av Carl Michael Bellmans texter för att undersöka deras relevans i svenskundervisningen, samt om och vad deras parodiska upplägg säger om Bellmans attityd gentemot kristendomen och Gamla testamentet. Undersökningen fokuserar på epistel nr 23, sång nr 35 och sång nr 41. Studien grundar sig på en kvalitativ litteraturundersökning där hermeneutiken används för att tolka fram ett resultat, för att sedan med hjälp av relevant forskning inom ämnet, analysera det framtagna resultatet. Utöver tidigare forskning kommer även litteratursociologisk teoribildning användas för att analysera empirin. Undersökningen urskilde en del tendenser och då framförallt det faktum att Bellman förmänskligar gestalter och berättelser ur Gamla testamentet med hjälp av allusion. I frågan om Bellmans parodi, visar studien att denna genre används av Bellman för att ta ner religionen och dess karaktärer till en lägre och mer samhällsnära nivå. Studien påvisar slutligen även att Bellmans relevans inom svenskundervisningen framför allt ligger i komiken och nöjet med att läsa lyrik som kan ses som mer verklighetsnära för eleverna.

Syftet med studien är att undersöka hur Jesus skildras i svenska läroböcker i religionskunskap mellan 1860–2020 samt diskutera varför det finns skillnader över tid med stöd av Selanders sekulariseringstes och Sørensen historiska analys. Metoden som använts är kvalitativ textanalys och materialet tio läroböcker mellan ovan angivna år. Resultatet var både väntat och oväntat, men i huvudsak hade läroböckerna från 1800- och tidigt 1900-tal ett konfessionellt och religiöst perspektiv på Jesus, medan studiens senare läroböcker från 1970- och 2010/2020-talet hade ett mer källkritiskt och öppensinnat perspektiv. I analysen diskuteras och analyseras resultatet utifrån de valda teorierna och det dras en hel del slutsatser, däribland kristendomen haft en särställning i svenska skolan historiskt sett men även att Sverige i nutid är ett postkristet land vilket fortfarande avspeglar sig i skolan, inte minst i Skolverkets styrdokument för ämnet religionskunskap.

The purpose of this essay was to make a text analysis from a gender perspectiveand a comparison between two new religious teaching materials from grade 7-9.The aim was to gain a better understanding of how gender-conscious the teachingmaterials are and whether there are differences and similarities in therepresentation of the sexes. If the teaching materials contains differences andsimilarities, it may be interesting to understand why women may be visible orabsent through a structural perspective. Finally, the results of the text analysiswould be linked and compared to lgr11's guidelines. The essay has theories fromauthors like Edwertz and Lundström, Ågren and Florén and Jeanette Sky. Previousresearch shows the following results based on the gender ladder: 75% of the courseliterature in teacher education lacked a gender equality perspective and 90% of theliterature lacked a gender perspective. One of the teaching aids have a better scorein the gender ladder, which means that the teaching aid has a better genderconsciousand a better gender equality. Teaching aids that have a higher score inthe gender ladder also fits better with the requirement of lgr11. The survey resultsshows that one teaching aid is more related and gender-conscious than the other.The teaching aid that has a lower score in the gender ladder has a habit ofmaintaining gender-strengthening myths where the man is active, and the womanis more passive. This situation forces the teacher to supplement the teaching aidswith a gender perspective on their own.

One of the most popular and one of the most controversial contemporary artists is Kanye West. Both in his lyrics and in social and news media he expresses a vast variety of opinions and thoughts, and through that he has made himself a spokesperson in a lot of different cultural areas and communitys.  This study aims to show how themes connected to the Christian identity as well as the afro-american identity is represented in the lyrics of Kanye West, which has led to the following questions: 1) Which Christian themes can be identified in the lyrics of the albums The Life Of Pablo (2016) and Jesus Is King (2019)? 2) Which African themes can be identified in the lyrics of the albums? And 3) How can the interaction between expressions of Christian and African American identity be understood from an intersectional perspective? To answere theese questions a content analysis has been made, where two Christian themes (Spiritual change and rebirth and the narrative identity as a preacher) was identified as well as two afro-american themes (Slavery and materialism and conspicuous consumption). On top of that an intersectional theorethical perspective was added on which showed that the lyrics on the albums provided expressions of uniqe experiences through the intersection between the identities.

No description available.

Uppsatsens syfte är att kvalitativt undersöka bönens funktioner och praktik inom kristendom och islam. Analysen tar utgångspunkt från Froese och Jones religionsociologiska teori samt analysera likheter och skillnader mellan de två religionernas bön. Uppsatsens tre frågeställningar är: 1. Hur praktiseras bönen inom kristendom och islam? 2. Vilka funktioner fyller bönen inom kristendom och islam? 3. Vilka likheter och skillnader finns det av bönen som fenomen inom kristendomen och islam utifrån Froese och Jones dimensioner? Materialet inkluderar tre avhandlingar som är skrivna av Thomas Lindgren, Björn Wiedel och Adam Ehrmantraut samt kurslitteratur av Susanne Olsson och Simon Sorgenfrei. Resultaten visar att bönen tar sig liknande uttryck bland kristna och muslimer, men en påtaglig skillnad är att den muslimska bönen är betydligt mer regelstyrd än den kristna. Bönens funktion är däremot väldigt lik mellan de två religionerna genom att bönen skapar gemenskap och möjliggör kommunikation med gud.

Martin Hägglunds kristendomstolkning i boken Vårt enda liv analyseras och jämförs med teologen och existentialisten Paul Tillichs kristendom uttryckt i boken The Courage to be. Frågan om vilka livsåskådningsförutsättningar och premisser som ligger till grund för Hägglunds religionskritik och frågan om hans kritik är rationellt berättigad behandlas.Analysen som ligger till grund för kritiken görs i huvudsak utifrån religionsfilosofen Mikael Stenmarks teoretiska ramverk för livsåskådningsforskning samt Carl-Henrik Grenholms beskrivna metoder för att genomföra en idéanalys.Studien bekräftar tidigare forskning som pekar på att Hägglund går för långt i sin kristendomskritik, när han kritiserar kristendomen. En viktig förutsättning som identifierats i studien är att Hägglunds tidsbegrepp inte innehåller någon dynamisk komponent som ger ett här och nu en särställning. Det innebär att religionstolkningen inte heller öppnar för en religiös upplevelse av existentiell ångest eller ett personligt möte med Gud här och nu. Härigenom begränsas utrymmet för religiösa uttryck samtidigt som Hägglunds eget sekulära trossystem blir mindre dynamiskt. Dynamiken i den sekulära livsåskådningen hänförs snarare till osäkerheten om framtiden som vi alla bär.I stället för att, som Hägglund gör nu, helt avfärda det eftersträvansvärda i evigheten, och därmed missa målet med sin religionskritik, pekar studiens resultat mot möjligheten till att öppna upp det föreslagna sekulära trossystemet för den genuina osäkerhet som finns i livsåskådningsfrågorna. Det kan skapa nyfikenhet och en förändrad attityd i mötet med andra trosuppfattningar. Dynamiken i det sekulära trossystemet skulle kunna skapas genom att bekräfta existentiella (sekulära) brister och därmed ge utrymme för att spegla människors kamp, upplevelser av misslyckanden och känslor av existentiell meningslöshet. Budskapet om andlig frihet står starkt i sig självt och skulle kunna kombineras med en mjukare hållning mot andra livsåskådningar.

Kristendomen har historiskt sett i undervisningsplaner och läroplaner haft en särställning i svenska skolan. Läroplanen Lgr 22 med tillhörande kommentarmaterial påvisar en fortsatt särställning för kristendomen inom religionskunskapen. Syftet med studien är att undersöka hur kristendomens särställning reflekteras i utvalda lärares didaktiska förhållningsätt gentemot resterande världsreligioner för religionskunskap i årskurs 7–9. Metoden för studien är semistrukturerade intervjuer med grundskolelärare i en stad i mellersta Sverige där analysen av resultatet kopplas till sociokulturellt perspektiv. Resultaten av dessa intervjuer har kategoriserats i en tematisk analys där uppkomna teman var kristendomen som jämförelse, kristendomen och samhället, kristendomen får mer undervisningstid och kristendomen och intervjuade lärares läromedel. Studiens resultat visar att kristendomen har en särställning i undervisningen kopplat till dess undervisningstid, att kristendomen kopplas till samhället i undervisningen och att kristendomen används som en jämförelsepunkt till resterande världsreligioner.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad som karakteriserar religiositeten i Sverige, vilka prioriteringar som görs i religionsundervisningen samt hur undervisningen i religion överensstämmer med religiositeten i samhället. För att besvara vår frågeställning utförde vi en kvalitativ undersökning där vi intervjuade sex religionskunskapslärare i gymnasiet. För att på ett tydligare sätt belysa intervjusvaren har vi använt oss av litteratur som först och främst beskriver religiositeten i samhället samt litteratur som på ett kritiskt sätt granskar religionsundervisningen. Utifrån litteraturen kan vi utläsa att kristendomen tappar sitt fotfäste i samhället och att allt fler söker sig till nyandliga rörelser. I undervisningen prioriterar lärarna världsreligionerna eftersom det står i kursplanen och då eleverna i viss mån förväntar sig det. Det framgår även att lärarna bortprioriterar nyandliga rörelser i undervisningen, dels pga. tidsbrist men också för att kursplanen inte fokuserar nämnvärt på dessa rörelser. En av våra slutsatser med arbetet är att undervisningen och kursplanen inte överensstämmer med den religiositet som finns i samhället.