<p>Syftet med denna uppsats är att belysa den kristna högerns engagemang inom politiken i USA. Detta utreds med hjälp av frågorna; hur har den politiska inriktningen i USA påverkats av den kristna högerns engagemang i politiken? På vilket sätt kan den kristna högern ses som en politisk maktfaktor? Vilket eller vilka mål har den kristna högern med sitt politiska engagemang? En diskursanalytisk metod används eftersom den är inriktad på att se förändringar i politiska processer, och den teoretiska ansatsen utgår från de två begreppen makt och diskurs som båda på olika sätt anknyter till diskursanalysen.</p><p>Resultatet visar att presidenterna i USA, från Ronald Reagan till George W. Bush, har anpassat sin politiska linje efter den kristna högerns intressen. I gengäld har dessa presidenter i valen fått den kristna högerns röster. På detta sätt ses den kristna högern som en politisk maktfaktor. Det stora målet har varit att återställa den moraliska kompassen, ett mål som ännu inte har uppnåtts.</p><p>Uppsatsen har även en didaktisk inriktning med fokus på fundamentalism. Här diskuteras de problem som bland annat läromedel och media bidrar med. Ofta förknippas fundamentalism med islam trots att det förekommer inom alla religioner.</p>

Syftet med föreliggande studie är att genom en kritisk textanalys studera beslutsdokumentförfattade av Skolinspektionen efter tillsynsärenden vid tre kristna konfessionella friskolor.Den kritiska textanalysen görs med hjälp av Norman Faircloughs analysverktyg transitivitetoch modalitet och resultaten av textanalyserna diskuteras utifrån Fabrettis definition av detpostsekulära samhället. Resultatet synliggör de olika tolkningar som Skolinspektionen gjortav skollagen och Skolverkets föreskrifter, och visar på att de regler och föreskrifter som ges iskollagen och i läroplanerna inte erbjuder rektorer och huvudmän tillräckligt tydliga direktivkring hur skollagen ska tolkas i fråga om både distinktionen undervisning/utbildning ochkonfessionella inslag inom ramen för skolans verksamhet.

Syftet med denna uppsats är att, genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, undersöka hur debatten om kristna konfessionella friskolor ser ut i de kristna tidsskrifterna Kyrkans Tidning och Dagen. Diskursanalysens resultat analyseras utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell, samt Anthony Giddens teori om det posttraditionella samhället och Bruce Lincolns religionsdefinition. Resultatet visar att debatten i tidsskrifterna övervägande präglas av en frustration över oklara direktiv från skollagen och Skolverket i fråga om konfessionella inslag i den svenska skolan.

No description available.

Studier har visat att religion är en viktig komponent för att förstå människors attityder och beteenden gentemot naturen. Kristendomen har av en del forskare pekats ut som en förklaring till människans exploatering av naturen och det finns forskare som ansett att kristen tro är oförenlig med ett miljöengagemang. Samtidigt visar studier att det finns ett växande miljöintresse hos kristna i t.ex. USA. Den här studien syftade till att undersöka ett exempel på vilka kopplingar och motsättningar som kristna i dagens Sverige uttrycker mellan sin kristna tro, naturen och miljöengagemang. Metoden som användes var deltagande observation i mikroformat under en kristen miljökonferens samt semi-strukturerade intervjuer med kristna. Studien visade att det inte uttrycktes några motsättningar mellan att vara kristen och engagera sig i natur- och miljöfrågor, däremot att det kan finnas en motsättning mellan miljöengagemang och kyrkan samt att motsättningar kan komma från olika tolkningar av bibelord som råda och härska. Studien visade också att intresset och engagemanget för natur och miljö hängde samman med den kristna tron om förvaltarskap och att det sågs som viktigt att ära Guds skapelse genom att vårda den. / Studies have shown that religion is an important component for understanding human attitudes and behaviors regarding nature. Christianity have by some scholars been proposed as an explanation for humanities exploitation of nature and some point out that Christianity is at odds with environmentalism. At the same time studies show there is a growing interest in environmentalism among Christians in for example the USA. The purpose of this qualitative study was to explore an example of what connections and divergences that is expressed among Christians in Sweden today concerning their faith, nature and environmentalism. The methods used were case study during a Christian environmental conference in Sweden and semi structured interviews with Christians. The study showed that there weren’t any divergences expressed between being a Christian and environmentalism but that there may be a divergence between Christian environmentalism and the Church. Also, divergences may come from differing interpretations of biblical words such as rule and subdue. The study also showed that the interest and concern regarding nature and the environment had to do with the Christian belief in stewardship and that it was important to honor God’s creation by caring for it.

Uppsatsens syfte är att kvalitativt undersöka bönens funktioner och praktik inom kristendom och islam. Analysen tar utgångspunkt från Froese och Jones religionsociologiska teori samt analysera likheter och skillnader mellan de två religionernas bön. Uppsatsens tre frågeställningar är: 1. Hur praktiseras bönen inom kristendom och islam? 2. Vilka funktioner fyller bönen inom kristendom och islam? 3. Vilka likheter och skillnader finns det av bönen som fenomen inom kristendomen och islam utifrån Froese och Jones dimensioner? Materialet inkluderar tre avhandlingar som är skrivna av Thomas Lindgren, Björn Wiedel och Adam Ehrmantraut samt kurslitteratur av Susanne Olsson och Simon Sorgenfrei. Resultaten visar att bönen tar sig liknande uttryck bland kristna och muslimer, men en påtaglig skillnad är att den muslimska bönen är betydligt mer regelstyrd än den kristna. Bönens funktion är däremot väldigt lik mellan de två religionerna genom att bönen skapar gemenskap och möjliggör kommunikation med gud.

The purpose of this essay is to see if the upper secondary school in Sweden meets the acquirements of freedom of religion, in this particular study I focused on the Christian pupils at the school. Could it be that the Christian pupils feel that the school won’t accept them because the school is a secularized institution? Or do they feel that the school encourage their right to practice their religion at school? I interviewed six pupils at two different schools to find out about their experience with the school and the opportunity to practice their religion. The result shows that the pupils feel encouraged to practice their religion, with little or no resistance from the school.

Abstrakt Denna uppsats fokuserar främst på formuleringen i skolans läroplan att skolans etik ska förvaltas av kristna traditioner och västerländsk humanism samt att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Utifrån att jag har granskat och tolkat medias pressbild, de framlagda motionerna och olika vetenskapliga arbeten i ämnet så ställde jag mig följande frågor; vilken mediabild som kommer till uttryck och vilken kritik formuleringen får i motioner samt hur olika forskare tolkar formuleringen. Avslutningsvis så ställde jag frågan varför formuleringen av de kristna traditionerna och den västerländska humanismen anses komma i konflikt med formuleringen av att skolans undervisning ska vara icke-konfessionell. Som metod använde jag mig av den kritiska diskursmetoden där språket i läroplanen har granskats och tolkats samt vilka strukturer eller mönster som återfinns i texten för att göra en rättvis analys. Resultaten av undersökningen visade på att formuleringen är problematisk och till viss del motsägelsefull eftersom Sverige dels är ett sekulariserat land som i hög grad består av en stor mångkulturellt. Men som även förespråkar religionsfrihet i grundlagen och att undervisningen ska vara icke-konfessionell, därmed går det att fastställa att formuleringen har öppnat upp dörren för misstolkningar som vidare kan leda till att arbetet i skolan kan komma att påverkas. / <p>Peder Thalén är kursens examinator och den som attesterar betyget medan Jari Ristiniemi var uppsatsens examinator.</p>

<p>Syftet var att undersöka hur troende kristna som gått i psykoterapi, upplevt att de själva och terapeuten förhållit sig till gudstron. Författarna har använt en halvstrukturerad kvalitativ intervjuform för studiens genomförande.</p><p>Sammanfattningsvis framkom att respondenterna inför en psykoterapi haft farhågor om att bli bemötta och tolkade i ramar som varit oförenliga med det egna seendet, men att farhågorna i de reella psykoterapierna inte besannats. Vidare framkom att respondenterna förhållit sig till sin gudstro genom att anpassa sig till terapeuternas inställning. Det betyder att om terapeuterna visat sig vara villiga att prata om tron, har respondenterna delgivit den. Har däremot terapeuterna verkat obekväma med trossamtal, har respondenterna bytt ämne. Terapeuterna har, enligt respondenterna, varit sparsmakade i att själva initiera trossamtal och haft en avvaktande, men respektfull hållning gentemot respondentens gudstro. Respondenterna uttryckte även att samtal om trons kopplingar till den psykologiska problematiken upplevs som berikande, men ansågs inte nödvändigt för framgångsrika terapier.</p>

Syftet var att undersöka hur troende kristna som gått i psykoterapi, upplevt att de själva och terapeuten förhållit sig till gudstron. Författarna har använt en halvstrukturerad kvalitativ intervjuform för studiens genomförande. Sammanfattningsvis framkom att respondenterna inför en psykoterapi haft farhågor om att bli bemötta och tolkade i ramar som varit oförenliga med det egna seendet, men att farhågorna i de reella psykoterapierna inte besannats. Vidare framkom att respondenterna förhållit sig till sin gudstro genom att anpassa sig till terapeuternas inställning. Det betyder att om terapeuterna visat sig vara villiga att prata om tron, har respondenterna delgivit den. Har däremot terapeuterna verkat obekväma med trossamtal, har respondenterna bytt ämne. Terapeuterna har, enligt respondenterna, varit sparsmakade i att själva initiera trossamtal och haft en avvaktande, men respektfull hållning gentemot respondentens gudstro. Respondenterna uttryckte även att samtal om trons kopplingar till den psykologiska problematiken upplevs som berikande, men ansågs inte nödvändigt för framgångsrika terapier.