Bakgrund: Kultur och etnicitet utmanar vården. Brist på kommunikation och förståelse av normer från sjuksköterskans perspektiv påverkar omvårdnaden och relationen mellan sjuksköterska och patient. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att studera sjuksköterskans upplevelser vid omvårdnad av patienter från en annan kultur och etnicitet än sjuksköterskans egna. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Tio artiklar valdes ut och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PsycInfo. Relevans och kvalitetsgranskning genomfördes med hjälp av SBU:s granskningsmallar. Resultatet av mallarna diskuterades i par och valdes utifrån hög och medelhög kvalité och relevant eller ej relevant. Resultat: Fem kategorier växte fram vid från resultaten i artiklarna: kommunikation kunde vara en utmaning men även en tillgång, kulturella och etniska skillnader gav sjuksköterskorna etiska dilemman, anhöriga och besökare upplevdes som en utmaning och som en tillgång, patienters upplevelser av smärta påverkades av kulturella och etniska faktorer och behovet av kulturkompetens ökade i mötet med olika kulturer och etniciteter. Utöver dessa kategorier växte 12 underkategorier fram. Konklusion: Resultatet visar att det finns hinder vid omvårdnad av en patient från annan kultur och etnicitet än sjuksköterskans. Sammanfattat av sjuksköterskornas upplevelser finns det ett fortsatt behov av kulturkompetens då det inte finns tillräckligt av det. Det skapar brister och kan leda till att patienternas behov av vård och omvårdnad inte kan tillgodoses. / Background: Culture and ethnicity challenges healthcare. Lack of communication and understanding of social standards by the nurse perspective effects nursing and the relationship between nurse and patient. Aim: The aim with this literature study is to study nurses ́ experiences when caring for patients with a different culture and ethnicity than the nurses own. Method: The study is a literature study implemented with a inductive approach. Ten articles was chosen and analysed through qualitative content analysis. The searches was made in CINAHL and PsycInfo. Relevance and quality control was made with SBU:s examination templates. The results of the templates was discussed in pairs and chosen from high or middle-high quality and relevant or not relevant. Result: Five categories emerged from the results in the articles: communication could be a challenge but also an asset, cultural and ethnic differences gave the nurses ethical dilemmas, relatives and visitors were perceived as a challenge and as an asset, patients' experiences of pain were affected by cultural and ethnic factors and the need for cultural competence increased in the meeting with different cultures and ethnicities. In addition to these categories, 12 sub-categories emerged. Conclusion: The result shows that there is an obstacle for the nurse to provide care to a patient from a different culture and ethnicity than the nurses. Summing up the nurses ́ experiences shows that there is still a need of cultural competence because of the lack of it. These flaws could lead to a loss of nursing when it comes to the patient's personal needs and healthcare.

The purpose of this study is to examine immigrants' experiences of social services' treatmentand their expectations of social services. In this study we have used the following questions:how immigrants have experienced the treatment of the social service, the way in whichimmigrants would like to be treated by social services as well as what kind of beliefs andexpectations immigrants have concerning the social services' duties and powers. We haveused a qualitative method in the study that consists of ten semi-structured interviews. Thetheoretical concepts we have used are culture, ethnicity, cultural competence, professionalismand social psychology. The survey reveals a majority of negative experiences, such as afeeling of being “tossed around”, suspicion and discrimination by the caseworkers due to theethnicity of the respondents. In the positive stories of social services, the caseworker hasgiven room for error, been readily available, proven commitment and understanding and hasbeen helpful. The respondents expressed a wish for a joyful caseworker who will show anunderstanding and commitment to the client. The caseworkers will also have an understandingof immigrant client's background. It also appears in the study that the respondents generallyhave inadequate knowledge of social service duties and powers. We suggest further researchon why information about social services do not reach out to immigrant clients, how culturalcompetence can be introduced more in practical work and how to reduce the high staffturnover in caseworkers. / Studiens syfte är att undersöka invandrares upplevelser av socialtjänstens bemötande samtderas förväntningar på socialtjänsten. I studien har vi utgått från följande frågeställningar: hurhar invandrare upplevt socialtjänstens bemötande, på vilket sätt vill invandrare bli bemötta avsocialtjänsten samt vilka föreställningar och förväntningar har invandrare när det gällersocialtjänstens arbetsuppgifter och befogenheter. Vi har använt oss av kvalitativ metod istudien som består av tio semistrukturerade intervjuer. De teoretiska begrepp vi använt oss avär kultur, etnicitet, kulturkompetens, professionellt bemötande och socialpsykologi. Studienvisar på en majoritet av negativa upplevelser som exempelvis en känsla av att blivit ”bolladrunt”, misstänksamhet och diskriminering från handläggarens sida på grund avrespondenternas etniska tillhörighet. I de positiva berättelserna om socialtjänsten harhandläggaren gett utrymme för misstag, varit lättillgänglig, visat engagemang och förståelsesamt varit hjälpsam. Respondenterna uttrycker en önskan om att handläggaren ska vara glad,visa förståelse och engagemang för klienten. Handläggarna ska även ha en förståelse förinvandrarklientens bakgrund. Det framkommer även i studien att respondenterna överlag haren bristfällig kunskap om socialtjänstens arbetsuppgifter och befogenheter. Vi föreslår vidareforskning på varför information om socialtjänsten inte når ut till invandrarklienter, hurkulturkompetens kan införas mer i det praktiska arbetet samt hur man kan minska den högapersonalomsättningen på handläggare.

Bakgrund: Migration, kultur och språkbarriärer innebär stora utmaningar inom sjukvården. Sjuksköterskans professionella ansvar utgår från att se patienten i sitt sammanhang utan koppling till synen på omvärlden. Det har visats att sjuksköterskor upplevde svårigheter att tillgodose anpassad vård på grund av bristande kommunikation med patienter med olika kulturell och språklig bakgrund. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser vid transkulturella vårdmöten. Metod: Allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017) genomfördes som baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed med följande sökord: experience, nurses, nursing, multicultural, transcultural och culture. Resultat: I resultatet presenterades tre huvudteman. Det första huvudtemat var: Sjuksköterskans upplevelser av kommunikation, vilket illustrerade språkbarriärer som hinder för kommunikation, kommunikationsstrategier och behov av tolk när språkbarriärer uppstod. Det andra huvudtemat var: Sjuksköterskans kulturmedvetenhet och- kompetens, vilket illustrerade kulturmedvetenhet hos sjuksköterskor och brist på kulturkompetens. Det tredje huvudtemat var: Sjuksköterskans upplevda känslor som illustrerade utmaningar och osäkerhet bland sjuksköterskor. Diskussion: Författarna diskuterade vikten av kulturkompetens och sjuksköterskans roll i transkulturell omvårdnad och personcentrerad vård, tolkens betydelse i vårdmötet. Diskussion diskuterades utifrån Madeleine Leiningers omvårdnadsteori, tidigare forskning och författarnas reflektioner. / Background: Migration, culture and language barriers pose major challenges in healthcare. The nurses’ professional responsibility is based on seeing the patient in their context without connection to the perception of the outside world. It has been shown that nurses experienced difficulties with satisfying adapted care due to lack of communication with patients with different cultural and language backgrounds. Aim: The aim was to explore nurses’ experiences of transcultural care meetings. Method: A general literature review according to Friberg (2017) was conducted based on ten scientific qualitative articles. The articles were obtained from the databases CINAHL Complete and PubMed with the keywords: experience, nurses, nursing, multicultural, transcultural and culture. Results: The result was presented by three main themes. The first was: The nurses’ experiences of communication, which illustrated language barriers to communication, communication strategies and the need for an interpreter when language barriers occurred. The second theme was: Nurses’ cultural awareness and culture competence which illustrated culture awareness among nurses and lack of confidence in their knowledge. The third theme was: The nurses’ perceived feelings that illustrated the challenges and uncertainty among nurses. Discussion: The authors discussed the importance of cultural competence and the role of the nurse in transcultural nursing and person-centered care, the importance of the interpreter in the care encounter. The discussion was highlighted in relation to Madeleine Leiningers’ nursing theory, previous research and the authors' reflections.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle med en ständig invandring. I arbetet som sjuksköterska kommer hon/han att möta människor från andra kulturer och med annat modersmål. Vårdmötet i en sådan situation är en utmaning för sjuksköterskan som de kan uppleva antingen positiv eller negativ. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur sjuksköterskor upplever vårdandet av patienter från främmande länder. Tio vetenskapliga artiklar analyserade med hjälp av kvalitativ modell. Analysen resulterade i fyra olika huvudteman med subteman: att inte kunna förstå varandra på grund av kommunikationsproblem, kulturhinder i vårdmötet, brister och okunskap i kulturkompetens och olika attityder hos sjuksköterskorna. Språk och kommunikation i betydelsen att förstå varandra i mötet med patienterna var det största hindret. Hade sjuksköterskorna inte språkkunskaper som påverkade deras förmåga att förstå patienterna kunde det leda till både missförstånd och missuppfattningar. Sjuksköterskorna använde sig av olika strategier för att kunna lösa problemen. I vårdmötet kunde det även uppstå olika kulturhinder och sjuksköterskorna upplevde att orsaken till detta var bl.a. patienternas religion, genus, matregler och smärtupplevelser. Det framkom också att sjuksköterskorna upplevde att de själva hade kunskapsbrister om olika kulturer som ledde till att de kände sig osäkra i mötet med patienterna. Det visade sig också att det fanns olika attityder hos sjuksköterskorna när det gällde inställningen till att skaffa sig kulturkompetens. De hade också önskemål om mer utbildning för att kunna möta och vårda patienter från ett främmande land för att kunna ge en holistisk vård. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Romer är en av Sveriges fem nationella minoriteter och har befolkat landet sedan 1500-talet. Romer som grupp har i det svenska samhället historiskt sett marginaliserats, stigmatiserats och exkluderats och de utsätts än idag för allvarliga kränkningar. Syftet med denna studie var att undersöka diskrimineringen av romer och det sociala arbetets utmaningar att motverka marginaliseringen och exkluderingen av den romska befolkningen. För att kunna besvara våra frågeställningar genomförde vi fyra semistrukturerade intervjuer av socialarbetare i en medelstor svensk stad, och det empiriska materialet analyserades med hjälp av teorierna stigma och andrafiering, samt begreppen antiziganism och kultur. Studiens resultat visar på att många romer lever under marginaliserade livsförhållanden och att det i det svenska samhället, inom myndigheter såväl som i offentliga sammanhang, finns en antiziganism i form av historiskt seglivade föreställningar om romer. / <p>2018-06-05</p>

Eftersom Sverige är ett mångkulturellt land är det vanligt att sjukvårdspersonalen träffar och ger vård till patienter med utländsk bakgrund. Invandrarna har oftast med sig en annan kultur som uttrycks med ett annat beteendemönster såsom religiösa övertygelser och språk. Enligt litteratur och tidigare forskning beaktas inte den andliga och kulturanpassade vården av sjukvårdspersonal, fastän det finns modeller för transkulturell omvårdnad som är tillgängliga. Detta skapar onödiga lidanden för de individer som har ett annat kulturellt ursprung, därför är det viktigt att sjuksköterskorna tar hänsyn till olika faktorer som påverkar vårdandet. Syftet med studien var att beskriva vilka tankar och upplevelser patienter med utländsk bakgrund har kring migration, hälsa och ohälsa samt när de möter sjukvården. Författarna valde att göra en litteraturöversikt för att undersöka befintlig kunskap inom detta område. Fjorton artiklar analyserades. I resultatet identifierades 11 teman fördelade på tre områden: Att vara invandrare, Förväntningar och Mötet med vården. Det framkom att ämnet är väldigt komplext. Tidigare erfarenheter, integrering, traditioner och religioner var avgörande för hur patienter upplevde vården och vad de kände. Bemötande upplevdes i stort sett bra, men det framkom att problem i kommunikationen var den mest hindrande faktorn. Ibland upplevde patienterna diskriminering, vilket innebar att vårdarens kulturella kompetens var ofullständig. I diskussionen framkommer att vården bör vara personcentrerad och fokusera på patienternas livsvärld. Inom ramen för livsvärlden är patientens erfarenheter, kulturella traditioner och religion i centrum. Vårdgivarens perspektiv uppmärksammas och resonemangen ledde fram till att kulturella skillnader och språkhinder utgör de gemensamma problemen. Den kulturella kompetensen inom vården är därför såväl utmanande som betydelsefull för att kunna tillfredsställa en bra och jämlik vård.

Studier visar att utlandsfödda i Sverige generellt sett har en sämre hälsa (psykisk, kulturell, fysisk, social och existentiell) än människor födda i Sverige. Det finns klara samband mellan sviktande hälsa och utanförskap och marginalisering och därför är det av största vikt att samhället strövar efter att tillgången till hälsofrämjande insatser ska vara rättvis och jämlik. Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som professionella inom familjestödjande arbete använder sig av för att etablera och underhålla hälsofrämjande integrationsinsatser för utlandsfödda föräldrar, samt hur de professionella ser på den interprofessionella organiseringen vilken är avsedd att understödja dessa insatser. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer med fem anställda på en särskilt utvald familjecentral genomförts. Studiens resultat visar att det krävs mod, innovativt tänkande och hög professionskunskap i arbetet med marginaliserade grupper. Att öka integrationen kan behöva ta vägen genom en slags segregation eller särbehandling, där homogena grupper av marginaliserade ges ett kunskapslyft vilket sedan kan hjälpa dem att ta steget ut i det omgivande majoritetssamhället.

Bakgrund: I takt med globaliseringen och migrationen blir Sverige ett alltmer mångkulturellt samhälle, vilket ökar antalet transkulturella vårdmöten inom hälso-och sjukvården. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor erfar svårigheter relaterade till patienters kulturella och språkliga bakgrunder. Genom kännedom om och förståelse för hinder och möjligheter kan sjuksköterskor utveckla den kunskap och kompetens som behövs för främjandet av transkulturella vårdmöten. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är beskriva sjuksköterskors erfarenheter av transkulturella vårdmöten inom hälso- och sjukvård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på en kvantitativ och 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Sökningar är utförda i databaserna CINAHL, PubMed och SveMed+. Resultat: Litteraturöversikten visade att vid transkulturella vårdmöten hade vissa sjuksköterskor ett holistiskt förhållningssätt vilket underlättade en förtroendefull vårdrelation med patienterna. Däremot ledde bristande kulturkompetens som sjuksköterskorna upplevde till en ständig utmaning och osäkerhet vid möte med patienter från andra kulturer. I dessa situationer ansåg sjuksköterskorna att missförstånd, misstolkningar eller felaktig patientvård kunde uppstå. Kroppsspråk, ögonkontakt och empati ansågs som viktiga redskap för att kompensera för språkbarriären och att ha resurser i någon form av tolk var önskvärt.Slutsats: Sjuksköterskor beskriver att ha en helhetssyn på människan underlättar vårdrelationen vid transkulturella vårdmöten. De beskriver även att vårdmöten präglas av svårigheter som uppkommer från kulturella och språkliga missuppfattningar som äventyrar vårdkvaliteten. Därför är det viktigt att sjuksköterskor får de resurser som behövs i form av kunskap, tid och tolk som kan främja ett systematiskt arbetssätt vid transkulturella vårdmöten inom hälso- och sjukvården. / Background: Due to globalization and migration, Sweden increasingly becomes a more multicultural society, which in turn increases the number of transcultural encounters taking place in the healthcare. Research has indicated that nurses experience difficulties facing the patients’ cultural and lingual background. Through awareness and appreciation of the challenges and opportunities, the nurses can develop knowledge and competence required for the promotion of transcultural care encounters. Aim: The purpose of the literature review is to describe the nurses’ experiences of transcultural encounters in health care. Methods: The study were conducted as a literature review and was based on one quantitative and 14 qualitative scientific articles. Searches are performed in the databases CINAHL, PubMed and SveMed+. Result: The literature review showed that during transcultural care some nurses had a holistic approach which facilitated a trusting relationship with the patients. On the other hand, the lack of cultural competence that the nurses experienced led to a constant challenge and uncertainty when encountering patients from other cultures. In these situations the nurses considered that misunderstandings, misinterpretations or incorrect patient care could occur. Body language, eye contact and empathy were considered important tools to compensate for the language barrier, and to have resources in some form of interpreter was desirable. Conclusion: Nurses describe that having a holistic view of the human being facilitates the care relationship in transcultural care encounters. They also point out that difficulties arise related to cultural and linguistic misconceptions which jeopardize the quality of the healthcare. Consequently, it is important that resources such as knowledge, interpreter and required time are made available for the nurses in order to promote a systematic approach during transcultural care encounters in the healthcare sector.

I studien undersöks det varför samer från Sverige söker vård i Norge hos Sanks. Syftet var att få veta mer om svenska samers erfarenheter av aktörer inom hälso-och sjukvård och socialtjänst och undersöka vad det är som gör att svenska samer söker vård hos norska Sanks. Sanks är ett samiskt centrum för psykisk hälsa i Norge och målet är att bidra till en likvärdig vård för den samiska befolkningen som majoritetsbefolkningen. Sanks har behandling för barn, unga och vuxna inom psykisk hälsa och missbruksproblematik. I studien deltar tre personer som alla är samer från Sverige och har sökt vård hos Sanks. Studien är kvalitativ och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet av studien är uppdelad i olika teman som samiska identiteten, upplevelser i Sverige, upplevelser från Sanks och förändring. Resultatet visar att kunskapsbrist är en stor anledning till att svenska samer söker vård hos Sanks i Norge. I resultatet framkom det att svenska samer upplever att de ofta får förklara och berätta om sin samiska kultur och bakgrund i vårdmöten. Informanterna upplevde att de blev förstådda och kände inte att de behövde förklara sin livssituation när de fick kontakt med Sanks. / <p>2019-09-17</p>

Bakgrund: I tidigare forskning framkommer komplexiteten i tvärkulturell vård. Felbedömningar sker kopplat till kulturella uttryck. Ökad kulturkompetens hos vårdaren kan bidra till mer jämlik vård. Kulturkompetens är en ständigt pågående process men måste användas med en ödmjuk inställning till det egna kunnandet. Behov finns av mer studier kring patienters erfarenheter av tvärkulturell vård. Syfte: Att beskriva patienters och sjuksköterskors erfarenheter av tvärkulturella möten i rättspsykiatrisk vård. Metod: 14 semistrukturerade intervjuer genomfördes med patienter och sjuksköterskor på en rättspsykiatrisk klinik. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats följt av ett abduktionssprång genomfördes. Resultat: Patienternas erfarenheter redogörs för i Att inte höra till, Att inte bli förstådd, Att känna sig välkomnad, Att skapa relationer och känna samhörighet, Att anpassa sig på gott och ont samt Att sträva mot samförstånd. Sjuksköterskornas erfarenheter presenteras i Att blunda för kulturen, Att uppleva kulturen som hinder, Att försöka skapa relationer och Att utvecklas som person. Ett övergripande tema identifierades som Att sträva efter ömsesidig förståelse. Slutsats: Synen på kultur skiljer mellan patienter och sjuksköterskor. Det finns behov av ökad medvetenhet om kulturens påverkan. Omvårdnaden skulle vinna på att patientens kultur och erfarenheter beaktas. Kulturkompetens behöver uppmärksammas i både verksamhet och utbildning. / Background: Previous research shows the complexity of cross-cultural care. There are misjudgements linked to cultural expressions. Increased cultural competence among caregivers can contribute to a more equal care. Cultural competence is an ongoing process, but it must be used with a humble attitude to one's own knowledge. There is a need for more studies on patients' experiences of cross-cultural care. Aim: To describe patients' and nurses' experiences of cross-cultural encounters in forensic psychiatric care. Method: 14 semi-structured interviews were conducted with patients and nurses at a forensic psychiatric clinic. A qualitative content analysis with an inductive approach and an abductive leap was conducted. Results: The patients' experiences are described as To not belong, To not being understood, To feel welcome, To establish relationships and feel affinity, To adapt for better or worse and To strive for consensus. The nurses' experiences are presented in To wink at culture, To experience culture as an obstacle, To try to establish relationships and To develop as a person. An overarching theme is identified as To strive for mutual understanding. Conclusion: The view on culture differs between patients and nurses. There is a need for increased awareness of the impact of culture. Nursing would benefit from the patients culture and experiences being taken into account. Cultural competence needs attention in both work and education.