Ett av Malmös mest problemartade områden är Seved i stadsdelen Sofielund. I Seved finns det en mötesplats som heter Arena Online där unga från Seved och hela Malmö spenderar stor del av sin tid på grund av brist på sysselsättning eller underhållning. Syftet med studien är att undersöka om kriminalitet förekommer på Arena Online samt hur kriminaliteten upplevs, definieras och förklaras utifrån Arena Onlines personal och besökare samt deltagande observationer. Syftet är även att besvara vilket inflytande kriminaliteten har på ungdomarna på Arena Online och hur detta karaktäriseras utifrån intervjuer samt deltagande observationer. I studien har en mikro-etnografisk studie utförts på Arena Online med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer samt gruppdiskussion. I resultatet framkommer det att Arena Onlines personal samt besökare upplever att kriminalitet förekommer. Detta i form av öppet narkotikabruk samt narkotikaförsäljning. Kriminella upplevs karaktäriseras av ett nonchalant beteende samt behov av att synas genom dyra materiella tillgångar samt yttre attribut. Samma beteende och bekräftelsebehov anses förekomma bland unga kriminella på Arena Online. Författaren kan inte generalisera slutsatserna i arbetet då resultaten grundar sig på enskilda personers empiri, upplevelser och syn på kriminalitet. Slutsatserna kan dock ge en indikation på hur människor på Arena Online upplever kriminalitet och en viss koppling mellan strävan efter ekonomiska statusmarkörer genom att erhålla “snabba pengar” genom kriminalitet.

1999 fick Sveriges miljöpolitik en helt ny struktur; regeringen antog de femton nationella miljökvalitetsmålen som ett nytt angreppssätt för att verka för en hållbar utveckling. Sveriges miljöarbete är varje medborgares och myndighets ansvar men kommunen och länsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att möjliggöra genomförandet av miljömålen på en lokal och regional nivå. Denna studie behandlar kommunens och länsstyrelsens uppfattningar kring åtgärderna av genomförandet av de nationella miljökvalitetsmålen. Studien baseras på ett antal kvalitativa intervjuer som har analyserats med hjälp av Fredrik Burströms teori om kommunal miljömanagement. Studien visar att miljömålens struktur ger en bra möjlighet i det lokala miljöarbetet. Det största hindret är en allmän resursbrist, vilket hindrar en stor del av genomförandet i miljömålsarbetet. Medan ansvaret har delegerats till kommunen och länsstyrelsen har inte de ekonomiska möjligheterna att genomföra arbetet följt med. De viktigaste förutsättningarna för ett framgångsrikt miljömålsarbete är en delaktighet från många aktörer. På lokal och regional nivå är de viktigaste förutsättningarna en bättre förankring och integrering av miljömålen än vad som sker idag. Förutsättningarna på lokal och regional nivå är också mindre bra när det gäller de miljöproblem som är nationella och internationella till sin karaktär.

Denna studie analyserar hur tre svenska kommuner använder mikrobloggen Twitter i sin dagliga kommunikationsverksamhet. Studiens teoretiska utgångspunkt tas ur Gavers och Kress teorier kring affordances, Hallidays teorier om sociosemiotik samt Kress teori om den semiotiska resursen. Metoderna för analysen består av kvalitativa intervjuer kombinerat med en interpersonell textanalys, med fokus på språkhandlingar, språkstil och tilltal. Studien visar att kommunernas syn på, och användning av Twitters handlingsmöjligheter skiljer sig påtagligt i vissa aspekter. Två av kommunerna använder sig av mikrobloggen nästan uteslutande som en kanal för spridning av information om andra kanaler för att interagera med kommunen. Studien visar även att alla tre kommuner generellt sätt använder sig av ett vardagligt språk i sina inlägg med ett direkt tilltal och att förtrolighetsstrategier är vanligt förekommande. Till sist visar dessutom studien att kommunernas twitternärvaro kommit att påverka arbetsrutinerna hos andra avdelningar inom kommunkontoret, främst med hänseende till en ny utsatthet för beslutsfattare samt en kortare hanteringstid för ärenden.

Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för hur samhällskunskapslärare på gymnasiet upplever yrkesrollen utifrån deras förståelse av den informationstäta digitala samtidens möjligheter gällande val av läromedel samt hur utvecklingen utmanat eller konfirmerat det som lärarna menar är eftersträvansvärd samhällskunskapsundervisning. Den teoretiska ansatsen är inspirerad av Anders Perssons teori som bygger dels på kontinental existensfilosofi, dels på en modifierad version av Gert Biestas begreppsapparat för god utbildning. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer. Analysen är gjord i två steg, dels en induktiv och tematiserad, dels deduktiv och teoretisk. Resultatet som visas är att lärarna ser sig som elevernas vägledare i det digitala informationsflödet. Resultatet visar också att det finns lärare som anpassar sig till utvecklingen och de som gör motstånd, de som känner glädje och de som känner frustration. Den slutsats studien visar på är att lärarna till stor del drivs av sin egen övertygelse.

Studiens problemområde grundar sig i lärarstudenters kunskapsomsättning inom estetiska uttryckssätt. Tidigare forskning kan inte fastställa om studenter använder de kunskaper som ges under utbildningen. Syftet med studien är att undersöka blivande lärares upplevelser och resonemang kring användning av musik och drama i svenskundervisning. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer som sedan analyserats utifrån en innehållsanalys. Det finns forskning som visar på språkutveckling genom drama och musik. Dock visar denna studie att integrering av drama och musik i undervisningen inte är given. Respondenterna i studien uttrycker en osäkerhet förknippad med kunskapsbrist, genomförande och elevers lärande. Likaså uttrycker respondenterna att uttryckssättet musik är krävande att integrera i svenskundervisningen. Det bygger på respondenternas självförtroende och känsla av trygghet. Ett positivt inslag i studien är dock respondenternas inställning till integreringen av drama i undervisningen. Då de kan se en tydlig koppling mellan den skrivna och den dramatiserade texten. Vidare är respondenternas inställning påverkad av deras egen erfarenhet. Slutsatsen är att det krävs mer forskning inom de estetiska uttryckssätten drama och musik. Vidare behöver lärarstudenter se sig själva som kulturbärare för att kunna öka sitt självförtroende för integreringen.

Vi lever i Sverige, ett land där det talas ungefär 206 språk och antalet flerspråkiga elever i den svenska skolan ökar. För att lära sig det nya språket krävs det att pedagogen skapar goda förutsättningar och stöttningsstrukturer för elevernas inlärning i skolan. Brister inlärningen av andraspråket svenska, kan det bidra till sämre studieresultat. Dessvärre upplever omkring tre fjärdedelar av lärarna i Sverige att de inte har tillräckligt med kunskap för att stötta och möta olika kulturer. Syftet med studien var att undersöka hur verksamma lärare uppfattar och utformar arbetet med att stötta flerspråkiga elever till att i undervisningssituationer ta sig an talutrymmet i det svenska språket. I denna studie har empiri samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare i grundskolans tidigare år F-3. Den empiriska studiens resultat visar att samtliga informanter arbetar med olika stöttningsstrukturer för att eleverna ska ta sig an talutrymmet. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att lärarna främst arbetar med olika gruppkonstellationer, med stöd av redskap, i sin undervisning eftersom de personligen uppmärksammat hur flerspråkiga elever utvecklar sitt andraspråk i svenska i sociala interaktioner med andra elever. Vidare forskning kan därmed vara att observera hur lärare arbetar med att stötta flerspråkiga elever till mer talutrymme.

Syftet med denna undersökning är att få insikt i hur lärare i årskurs 1-3 använder sig av utomhuspedagogik och undersökande arbetssätt för att stödja elevers lärande i de naturorienterande ämnena. För att ge svar på undersökningens två frågeställningar har material samlats in genom kvalitativa intervjuer.  I undersökningens resultat framkommer att samtliga lärare vilka deltog i undersökningen önskar att de kunde bedriva mer undervisning utomhus. Anledningar som anges till att detta inte sker är bland annat ekonomiska aspekter, resursbrist och elevers behov av anpassningar. I resultatet framgår även att begreppet undersökande arbetssätt är svårt att definiera men samtliga lärare använder sig av arbetssättet i sin undervisning och ser många fördelar med kombinationen av teori och praktik. Dessutom framkommer att platsen där undervisningen sker till viss del är av betydelse i samband med utomhuspedagogik och undersökande arbetssätt. Utöver detta framkommer lärarnas syn på sinnenas inverkan för att eleverna ska befästa kunskaper. Slutsatsen visar att lärarna i denna undersökning skulle vilja bedriva mer undervisning utomhus men att olika faktorer inverkar varför detta inte sker. Samtliga lärare i denna undersökning ser även fördelarna med kombinationen av teori och praktik samt när flera sinnen involveras i lärandet. / <p>NO</p>

I den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö18 som började gälla 1 juli 2019, är uppdraget kring digitalisering förändrat och förstärkt. Denna studie syftar till att att undersöka förskollärares inställning till förändringarna i Lpfö18 angående digitalisering inklusive deras uppfattning om vad den skärpta framskrivningen rörande digitaliseringen inneburit för arbetet i olika åldersgrupper. Materialet till studien samlades in genom kvalitativa intervjuer. Två delstudier genomfördes, där ena studien riktades mot förskollärares arbete med äldre barn, den andra delstudien mot förskollärares arbete med yngre barn. Studien har sin utgångspunkt i sociokulturella teorin och det är denna teori som studiens resultat analyserats genom. Studiens resultat visar på olikheter i det konkreta arbetet med yngre och äldre barn. De yngre barnen får möjlighet att skapa förståelse och uppleva digital teknik. Medan resultatet visar att äldre barn får möjlighet till fler aktiviteter och möjlighet att fördjupa sin förståelse gällande digitalisering. I fråga om förskollärares kompetens visar resultatet att förskollärarna beskriver att de har kunskap för att arbeta med uppdraget kring digitalisering, men att kompetensen kan fördjupas och förbättras för att utveckla arbetet. De materiella möjligheterna skulle kunna vara bättre. Resultatet visar även att förskollärna är eniga om att det är viktigt att skrivelserna om digitalisering förstärks i Lpfö18, då förskollärarna menar att det idag är av vikt att ge barn digital kompetens redan i förskolan som en förberedelse för vårt alltmer digitaliserade samhälle. Detta gör dem positiva till det nya digitaliseringsuppdraget. Förskollärarna menar att det är tydligt i Lpfö18 att barns utbildning ska innehålla en möjlighet att utveckla en digital kompetens under tiden på förskolan. Förändringen i Lpfö18 har lett till ett mer medvetet arbete om hur undervisning ska bedrivas med digitala verktyg.

Sammanfattning Barn i förskolor upplevs än idag utsättas för krav som inte står i proportion till deras förmågor, vilket har sets ute på förskolor då detta tar sig till uttryck i exempelvis upprepade uppmaningar om att sitta stilla. Utifrån denna bild av dagens barndom blev vi intresserade av vad som påverkar förskollärare i deras val av att hantera situationen, samt hur det praktiska arbetets effekt kan urskiljas. Syftet med studien blev därmed att undersöka förskollärares val av strategier för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet samt hur strategierna dokumenterades och följdes upp. Syftet undersöktes med stöd i fem forskningsfrågor; Vad är inkludering och barn i behov av särskilt stöd enligt respondenterna? Vilka strategier uppger respondenterna att de använder i verksamheten för att inkludera barn i behov av särskilt stöd? Hur motiverar respondenterna sina val av strategier? Hur beskriver respondenterna att de följer upp insatsernas effekter? Hur motiverar respondenterna sina val av uppföljande strategier? Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer där fem förskollärare från fyra olika förskolor deltog. Det insamlade materialet bearbetades tematiskt och analyserades utifrån de teoretiska begreppen traditionella-, relationella- och dilemmaperspektivet. Resultatet visade att förskollärarna hade olika syn på vilka barn som var i behov av särskilt stöd, men använde sig av liknande strategier för att inkludera barnen i verksamheten. De strategier som tillämpades generellt för hela barngruppen med syfte att inte peka ut ett visst barn med svårigheter, var bland annat bildstöd och teckenstöd. Vissa barn behövde ibland indirekt stöd i form av vuxenstöd där den vuxna befann sig i närheten av barnet för att ge stöttning vid exempelvis rutinsituationer och konflikter. Samtliga förskollärare var överens om att arbetslaget är ett viktigt arbetsverktyg i arbetet med inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Men upplever att de har tidsbrist och kunskapsbrist kring metoderna som används i verksamheten, vilket påverkar uppföljningen och utvärderingen av strategierna.

Sammanfattning Barn i förskolor upplevs än idag utsättas för krav som inte står i proportion till deras förmågor, vilket har sets ute på förskolor då detta tar sig till uttryck i exempelvis upprepade uppmaningar om att sitta stilla. Utifrån denna bild av dagens barndom blev vi intresserade av vad som påverkar förskollärare i deras val av att hantera situationen, samt hur det praktiska arbetets effekt kan urskiljas. Syftet med studien blev därmed att undersöka förskollärares val av strategier för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet samt hur strategierna dokumenterades och följdes upp. Syftet undersöktes med stöd i fem forskningsfrågor; Vad är inkludering och barn i behov av särskilt stöd enligt respondenterna? Vilka strategier uppger respondenterna att de använder i verksamheten för att inkludera barn i behov av särskilt stöd? Hur motiverar respondenterna sina val av strategier? Hur beskriver respondenterna att de följer upp insatsernas effekter? Hur motiverar respondenterna sina val av uppföljande strategier? Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer där fem förskollärare från fyra olika förskolor deltog. Det insamlade materialet bearbetades tematiskt och analyserades utifrån de teoretiska begreppen traditionella-, relationella- och dilemmaperspektivet. Resultatet visade att förskollärarna hade olika syn på vilka barn som var i behov av särskilt stöd, men använde sig av liknande strategier för att inkludera barnen i verksamheten. De strategier som tillämpades generellt för hela barngruppen med syfte att inte peka ut ett visst barn med svårigheter, var bland annat bildstöd och teckenstöd. Vissa barn behövde ibland indirekt stöd i form av vuxenstöd där den vuxna befann sig i närheten av barnet för att ge stöttning vid exempelvis rutinsituationer och konflikter. Samtliga förskollärare var överens om att arbetslaget är ett viktigt arbetsverktyg i arbetet med inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Men upplever att de har tidsbrist och kunskapsbrist kring metoderna som används i verksamheten, vilket påverkar uppföljningen och utvärderingen av strategierna.