Extra anpassningar måste erbjudas och utvärderas för att bemöta elevers olika behov i Sverige. Tidigare forskning visar däremot att kunskap är begränsad om hur extra anpassningar implementeras, utvärderas och upplevs av gymnasielärare i Sverige. Föreliggande studiens syfte är att öka kunskap om extra anpassningar eftersom det har blivit ettstort dilemma inom skolvärlden idag. Med stöd av policy enactment teori och reflexiv tematisk analysmetod undersökslärares upplevelser kring extra anpassningar i en skola med en överrepresentation av elever som har diverse behov. Studien bygger på individuella semi-strukturerade intervjuer med sex gymnasielärare som har genomfört och dokumenterat extra anpassningar de senaste åren. Fem huvudteman kom fram från analysen. Dessa var kommunikation, stöd, arbetsbelastning, extra anpassningars genomförbarhet och effekter av extra anpassningar på eleverna. Studiens resultat visar att alla deltagare upplever en mycket hög arbetsbelastning och brist i kommunikationen med EHT och skolledningen under hela implementeringsprocessen samt en stor saknad av stöd gör det svårare för dem att möta elevers olika behov. De flesta deltagarna var överens om att det finns en del anpassningar som går att genomföra i klassrummet särskilt om det handlar om gruppanpassningar eller mycket enkla åtgärder men vad det gäller att erbjuda elever individuell hjälp blir det mycket svårare. Studien visar också att det blir svårt för lärarna att med säkerhet uttala sig om effekten som anpassningar har på eleverna ändå upplever de att många anpassningar ger effekt enligt vad de ser i klassrummet men att hjälpa eleverna för mycket kan också föra med sig negativa konsekvenser med tanke på att eleverna läser högskoleförberedande program. Slutligen upplever deltagarna att det som bestäms på organisationsnivå inte går att implementera i praktiken med de förutsättningarna de har. Studien avslutas med en diskussion av resultat och val av metod.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärares erfarenheter om grundskolans systematiska kvalitetsarbete. Empiri har samlats in genom sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer som tolkats och analyserats genom en hermeneutisk metodansats. Genom tolkning och analys redogörs i studien lärarnas erfarenheter kopplat till de läroplansteoretiska begreppen transformering, realisering och läroplansaktör. De centrala teman som framkommit ur analysen av lärarnas erfarenheter är kulturen på skolan, organisation och kunskap om systematiskt kvalitetsarbete. Lärarnas känslomässighet kan ses inom alla tre centrala teman. Lärarnas erfarenheter visar både på olikheter och likheter. Resultatet som framkommer av lärarnas erfarenheter är att lärarna är positivt inställda till systematiskt kvalitetsarbete så som det är framskrivet i styrdokumenten men att lärarna saknar en plats som läroplansaktör. Samtidigt saknar lärarna dels en djupare förståelse av skolans systematiska kvalitetsarbete, dels en tydlig organisatorisk struktur för hur arbetet med systematiskt kvalitetsarbete ska genomföras. I en sådan struktur behöver det bli tydligt på vilket sätt lärarna ges möjlighet att agera som läroplansaktörer.

Detta arbete syftar till att undersöka hur fritidspedagogens yrkesroll formas utifrån ettsymboliskt interaktionistiskt perspektiv, det vill säga fritidspedagogens syn på sig självoch hur han/hon tolkar andras uppfattning om rollen. För att kunna svara på detta har vivalt att genomföra kvalitativa intervjuer med fem fritidspedagoger. Intervjuerna ärutformade för att ge svar på hur verksamheten ser ut, hur fritidspedagogen ser på sig självi sin yrkesroll och hur han/hon uppfattar omgivningens krav och förväntningar. Resultatvisar att intervjupersonerna påverkas av samarbetet med lärarna på så sätt att ett gottsamarbete gör att fritidspedagogsrollen att bli mer lik lärarens, medan ett mindre välfungerande samarbete leder till att fritidspedagogen arbetar mer självständigt. Intervjupersonernauppfattar inte att de har lägre status än läraren och vi kan därför inte se att dethar någon negativ inverkan på yrkesrollen, snarare borde minskade statusskillnader ledatill en starkare fritidspedagogsroll. Maktfördelningen är däremot mer ojämnt fördeladmellan de två yrkeskategorierna och inverkar på yrkesrollen på så sätt att fritidspedagogentill viss del blir underordnad. Fritidspedagogens luddiga och oklara roll, vilket till vissdel beror på motstridiga och avsaknaden av förväntningar från omgivningen, tycks intepåverka intervjupersonerna och deras yrkesroll i någon större utsträckning.

Vårt arbete består av en empirisk undersökning där vi med kvalitativ intervju som metod velat undersöka hur sju lärare i grundskolans tidigare år tolkar kursplanen i geografi, och hur de omsätter denna i praktiken. Vi har tagit avstamp i kursplanen i geografi, tidigare forskning och litteratur. Dessa visar alla på geografiämnets bredd och möjligheter. Geografiämnet har en särställning då det är tvärvetenskapligt och står med ett ben i samhällsvetenskapen och ett ben i naturvetenskapen. De exempel vi har fått diskuteras också utifrån en sociokulturell kunskapssyn. Vårt resultat visar att delar av innehållet vi får exempel på bygger på kursplanen i geografi men att det finns en variation i hur kursplanen tolkas och realiseras. Vi ser också geografiundervisning som bygger på tradition snarare än kopplingar till kursplanen.

Syftet med denna uppsats, som utgör mitt examensarbete i utbildningen till lärare i religionskunskap, var att undersöka hur vilket utrymme den samiska religionen får i undervisningen i ämnet religionskunskap, samt att titta på vilket stoff som tas upp. Min hypotes var att det utrymme som ägnas samerna skulle vara ytterst begränsat, samt att det, om de överhuvudtagets togs upp, i så fall skulle vara en väldigt ytlig bild som gavs. För att ta reda på om detta antagande var korrekt genomfördes dels kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i ämnet religionskunskap på grundskolans senare år, dels en läromedelsanalys av ett antal läroböcker. Resultatet av dessa båda undersökningar bekräftade min hypotes. Ingen av de intervjuade lärarna ägnar samerna något större utrymme i sin undervisning, utan de nämner oftast bara dem kort i anslutning till andra områden. Anledningarna till deras val var något varierade, men tre av dem hänvisade bland annat till bristen på utrymme inom ramen för religionskunskapen och de samhällsorienterande ämnena (SO). Av läroboksgranskningen framkom det att även om samerna berörs i böckerna, så är det i varierande form. Gemensamt för alla böckerna, med undantag för en, är dock att fokus ligger på det mystiska inom religionen, samt att få paralleller till hur samerna lever idag görs. Det kan även konstateras att det är den västerländska historieskrivningen, med ett ”vi” som skriver om ett ”dem”, som råder.

Många skolor inför allt mer undervisningshjälpmedel baserade på informationsteknik trots att det finns mycket få empiriska resultat för vilka effekter datorer har i undervisningen. Istället präglas argument för 1-1 – att ge en dator till varje elev – ofta av vad skolpolitiker hoppas att datorerna ska bidra med. Det finns många fördelar med 1-1, men utan kunskap om hur man arbetar med datorer finns risken för negativa effekter på undervisningen. Den här uppsatsen huvudsyfte är att undersöka om, och i så fall hur, svenskundervisningen har förändrats sedan införandet av 1-1. Detta gör jag genom att undersöka svensklärares perspektiv på förändringarna som 1-1 har medfört. Jag undersökte även undersökningsdeltagarnas inställning till datorer i undervisningen för att få en bättre bild av eventuella svårigheter och vilken betydelse lärarnas inställning har till hur de använder datorn. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer med fyra svensklärare på två olika gymnasieskolor samt lektionsobservationer.Forskningen om datorers påverkan på undervisning är mycket splittrad. Både lärande och teknik är mycket komplexa företeelser med många påverkande faktorer vilket gör det svårt för forskare att komma fram till mätbara situationer. Generaliserande resultat har även uteblivit eftersom forskare har studerat olika aspekter av ämnet.Resultaten av undersökningen visar på fyra huvudsakliga förändringar på svenskundervisningen som 1-1 har medfört: Fördjupad undervisning, Införande av ny kunskap och flytt av fokus, Större möjligheter till alternativa arbetssätt och Bättre kommunikation. Lärarnas inställning till datorn i undervisningen visade sig vara positiv. Undersökningsdeltagarna visade sig även ha en stark instrumentell inställning till datorn och såg den som ett pedagogiskt verktyg av många.Datorn verkar inte ha revolutionerat undervisningen som många skolpolitiker hoppas, men har förmodligen förbättrat den på många sätt. Undersökningen har förhoppningsvis bidragit till att skapa ökad förståelse för vilka effekter datorn har på undervisningen men fungerar även som exempel på att forskningen om ämnet inte är tillräcklig.

Vårt syfte var att lyfta fram olika lärares tankar kring hur och varför de arbetar med läxan som undervisningsform, samt hur läxor påverkar elevernas lärande utifrån det sociokulturella och det behavioristiska perspektivet. I arbetet med att samla in och analysera empirin följde vi den kvalitativa forskningsmetoden. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra matematiklärare i årskurs 6 på olika skolor och resultatet från dem analyserades utifrån våra problemställningar och en koppling gjordes till våra valda teorier. I likhet med annan samhällsvetenskaplig forskning redovisades resultatet i samband med en analys. Arbetet ger läsaren en inblick i hur lärarna tänker kring läxan som ett verktyg för elevernas lärande. Det framkommer även hur lärarna sätter läxan i relation till arbetet före utdelningen av matematikläxan samt hur uppföljningen sker i samband med den. Ur tidigare forskning kring läxor och från den insamlade empirin lyfts det fram att eleverna arbetar på egen hand och utvecklar därmed inte en färdighetsträning i interaktion med andra elever eller lärare. Resultatet visar att lärarna tror att läxan ger eleverna en ökad kunskap, färdighetsträning samt repetition. I analysen syns det således att läxan används ur ett behavioristiskt synsätt. Vi såg i läxforskningen och i elevers läxor att det sociokulturella perspektivet inte är vanligt förekommande, i och med det har vi valt att lyfta fram det i vår undersökning.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka hur lärarutbildarna förstår sitt uppdrag att lyfta frågor kring sexuell läggning och främst HBT för att därmed förbereda blivande lärare på yrkeslivet. Därför har jag undersökt hur Malmö högskolas lärarutbildning och dess lärarutbildare förhåller sig till högskolans egna policydokument och andra relevanta dokument.Genom missivbrev rekryterades tre (eg. fyra) frivilliga informanter från enheten Kultur Språk Medier på Malmö högskolas Lärarutbildning till kvalitativa intervjuer. Högskolans egna policydokument och statliga lagtexter analyserades och beskrevs för att förstå de åläggande som informanterna skulle svara för ifråga om sexuell läggning och identitetsfrämjande. Informanterna visade sig ha en samsyn på hur HBT skulle beröras i högskolans undervisning; som en följd av lärarstudenternas behov. Intresset för HBT-frågan och dess aktualiserande i högskoleundervisningen uppkom som en följd av ett undervisningsprojekt, kallat ”Identitet”, i skolverkligheten på två sydsvenska skolor. Frågorna kring sexualitet och HBT blev närvarande för lärarstudenterna när de konfronterades med skolverkligheten. När lärarstudenterna återvände till Malmö högskolas lärarutbildning efterlyste de därför mer kunskap och förberedelse i frågan från sina lärarutbildare. Vidare menade informanterna att HBT – och sexualitet i allmänhet – var ett område vilket var svårt att hantera i skolan. Att lagstadga uppifrån var inte en lösning. Eleverna själva och deras eget lärande var själva ”sprängstoffet” menade några av informanterna. En annan åsikt som lyftes var ”utpekandets problematik” av en ”avvikande” grupp vilket kunde leda till att normer dekonstruerades för att i nästa stund omkonstrueras av den ”dekonstruerande” gruppen. På så vis föddes bara nya normer.Enligt informanterna måste frågan om sexualitet och HBT få mer utrymme i skolan överhuvudtaget. HBT sågs inte som en enskild fråga utan som en ”naturlig” del av sexualitetsfrågan vilken behövde lyftas.

Uppsatsen handlar om lärares undervisning om språkliga strategier i ämnet franska på gymnasiet. Syftet är att undersöka hur några lärare undervisar om strategier och vilken betydelse man anser att strategieundervisningen har. Med utgångspunkt i ämnesplanen för moderna språk definieras ett antal områden där språkliga strategier på olika sätt figurerar. Dessa är reception (läs- och hörförståelse), interaktion och skriftlig och muntlig produktion, samt inlärning i form av språklig medvetenhet och ordinlärning. Dessutom undersöks alltså vilken betydelse lärarna tillmäter strategiundervisningen. I uppsatsen ges en bild av begreppet strategi som det används inom andraspråksinlärningen, dess bakgrund, och hur man kan klassificera strategier. En presentation av hur man kan arbeta med strategier i undervisningen ges. Resultat från en studie av elevanvändning av strategier presenteras. Med kvalitativ intervju som metod undersöks hur sex informanter, alla lärare i franska med lång erfarenhet av yrket, undervisar om strategier inom de områden som nämnts. Ett resultat är att man arbetar mycket med att försöka medvetandegöra eleverna på olika plan. Det handlar till exempel om medvetandegörande om varför man gör en specifik uppgift och vad som kan vara viktigt att tänka på när man gör den, men också om vad det övergripande syftet med undervisningen är. Ett annat resultat är att lärarna i undersökningen har lite olika syn på strategiundervisningen, kanske som ett resultat av hur studiemotiverade eleverna är. Samtliga lärare anser att strategierna har en viktig plats i undervisningen, eftersom de bland annat synliggör målen för inlärningen. Vissa lärare tycker också att strategierna är viktiga för att många elever idag inte är beredda att lägga tid på sina språkstudier. Strategikunskapen hjälper sådana elever att ändå kunna kommunicera.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagogerna talar om sin inledande läs- och skrivundervisning. Vi ville även belysa pedagogernas inställning till datorn och andra tekniska verktyg som en del i undervisningen. / The aim of our study was to examine teachers talk about their initial literacy instruction. We also wanted to analyze teachers' attitude towards computer and other technology tools as part of their teaching.