Denna kandidatuppsats handlar om hur socialtjänsten arbetar med utsatta barn mellan 4-12 år och hur de gör barnen delaktiga. Informationen har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med tre socialsekreterare, två arbetade med utredning och den tredje arbetade som verkställare för placerade barn. Vi har analyserat materialet med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet av vår kandidatuppsats tyder på att barns behov i centrum (BBIC) och Norrköpingsmodellen är en bra kombination i utredning, men modellens räckvidd i arbetetupplevde verkställaren som begränsad. Det fanns oenigheter om vad barnet tillåts göra under ett barnsamtal. Det brister i barnets delaktighet eftersom barnen inte involveras hela vägen under utredningens gång. Socialsekreteraren har olika förutsättningar som kan skapa bra möjligheter att hjälpa utsatta barn. Några av dem är: tillit, skapa en bra miljö, våga fråga om våld och känslomässiga ämnen.

Skolelevers sociokulturella och språkliga bakgrund har en stor påverkan på skolresultatet. En lösning på det problemet kan vara att använda sig av språkutvecklande arbetssätt i klassrummen, något som enligt forskning tycks gynna alla elever. Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasieelever upplever språkutvecklande arbetssätt. För att besvara detta används kvalitativa intervjuer med två lärare, deltagande observationer i lärarnas klassrum och gruppintervjuer med ett antal elever. Resultatet visar att eleverna upplever att de språkutvecklande metoderna ger en tydlighet vilket underlättar läsning och skrivning vilket i sin tur möjliggör en språkutveckling för alla elever. Eleverna är med andra ord medvetna om att deras lärares arbetssätt är språkutvecklande. Eleverna är positiva till att saker får ta tid även om ett allt för långt arbete med samma text upplevs som frustrerande.

Ambulanssjuksköterskan är första kontakten i vårdkedjan och ska på bästa sätt behandla barnet tills de når mottagande enhet. Vården skall utföras utifrån ett förhållningssätt som förmedlar en känsla av trygghet till barnet. Barn är till skillnad från vuxna en relativt säll-an förekommande patientgrupp inom ambulanssjukvården. Att vårda barn kan innebära psykologiska och emotionella påfrestningar hos ambulanssjuksköterskan. När ett barn drabbas av sjukdom eller olycksfall uppstår en känsla av otrygghet hos barnet. Om am-bulanssjuksköterskan inte kan förmedla eller inge trygghet kan situationen förvärras ytterligare för barnet och föräldrarna. Syftet med studien är att beskriva ambulanssjuk-sköterskors upplevelse av att skapa trygghet till barn i förskoleåldern. En kvalitativ in-tervjustudie genomfördes med åtta ambulanssjuksköterskor. Därefter utfördes en kvalita-tiv manifest innehållsanalys av texterna. I analysen framkom fem huvudkategorier som var: Handlingsberedskap, kontaktskapande, inge tillit, positiv förstärkning och förälders betydelse. Resultatet ger en insyn i sjuksköterskans upplevelse hur de skapar trygghet till barn. En medvetenhet om vilken betydelse handlingssättet har vid omhändertagandet av barn för att skapa trygghet till barnet kan förhoppningsvis leda till en säkrare vård och att en tryggande relation skapas mellan ambulanssjuksköterskan, barnet och föräldern. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Today, the definition of literature has changed. Walter J. Ong talks about the secondary spoken language that has surfaced as a result of new technical innovations to our writing tools. This also transforms our attitude towards literature and we can see a return to literature based on verbal characteristics. According to Hans Hertel the verbal renaissance reflects a modern man need to come closer to each other and create togetherness. This master thesis adheres to these views and states that Poetry Slam is a manifestation of these theories. It also argues that Poetry Slam can not only be viewed upon as a literary movement. Besides providing literary teaching practices for large quantities of individuals, performing Poetry Slam also facilitates personal development. The master thesis is an interview based study, which aims to ascertain the importance of Poetry Slam as literature and its effect on the identity defining processes of those participating in Poetry Slam contests. The foundation for the essay’s line of questioning is based on the literary theories of Pierre Bourdieu. It also incorporates the theories of identity creation in a modern day society by Thomas Ziehe. The subjects interviewed have a thorough understanding on how to assess verbal art forms. It is also a common understanding that poetry is a wider art form than literature. Despite this, there is a positive interpretation and evaluation of the literature in question. Several of the subjects supplying the underpinning information firmly believes that participation in Poetry Slam sessions will further their carriers as poets. This consequently leads to a conflict between their goals and the aim and purpose of Poetry Slam. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this Master’s thesis is to investigate the female reader of science fiction literature, a genre by tradition dominated by men. Through qualitative interviews with seven female science fiction readers, the relation between the reading and the readers’ lives, as well as their concepts of the science fiction genre and the community of science fiction readers, was examined. The main theoretical framework used for the analysis was Yvonne Hirdman’s gender theory, Judith Butler’s concept of identity and Louise M. Rosenblatt’s transaction theory. Science fiction literature offers the female readers an opportunity to consider ethical and political issues, but it also gives them entertainment and experiences beyond the ordinary. Even though science fiction generally is described as progressive, the female readers often find it stereotyped in its gender representations. Being a woman reading science fiction means being an outsider in the science fiction community, as well as to women in general. The choice to read science fiction is therefore highly conscious, reflecting the respondents’ identities and their views of themselves as independent, open-minded and intellectual individuals.

The aim of this study is to examine how the library of the Swedish Tax Agency and the Swedish Enforcment Authority have changed during the last decade. The study is based on qualitative interviews with the librarian in the two goverment agencies’ primary library and four personel from three different office libraries. The result shows that the libraries hasn’t changed drastically in their role over the last decade but instead slowly decreased in use in relation to online databases. / Program: Bibliotekarie

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare säger sig använda högläsning som aktivitet i grundskolans årskurser F-3 samt att undersöka vilka ställningstaganden som ligger till grund för utformningen av högläsning av skönlitteratur i grundskolans årskurser F-3. De frågeställningar som legat till grund för studien är följande: o Hur anger lärare att högläsning av skönlitteratur i klassrummet utformas samt kan utformas och av vilka anledningar? o Hur anger lärare att skönlitterära verk väljs ut för högläsning i grundskolans årskurser F-3 och hur kan skönlitterära verk väljas ut? Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes och sex aktiva lärare intervjuades. En fenomenologisk ansats användes i analysarbetet vilket innebär att likheter och skillnader mellan informanternas svar söktes och analyserades för att ge en bild av hur informanterna uppfattar att de arbetar med högläsning i grundskolans årskurser F-3. Den forskning som ligger till grund för denna studie visar att en genomtänkt högläsning där elever görs delaktiga genom olika aktiviteter runt läsningen kan ge elever en god läs- och skriftspråksutveckling samt stärka elevers ord- och begreppsförråd. Detta innebär att lärare som vill använda högläsning i syfte att stärka elevers språkutveckling bör arbeta aktivt med att utforma sin högläsning på ett sådant sätt att elevernas förmågor stärks. Studien visar att samtliga informanter använder högläsning i sin undervisning men att högläsningens syfte samt den tid som läggs på högläsning skiljer sig något mellan olika lärare. Vidare visar studien att det i huvudsak är läraren som väljer vilka texter som ska användas i högläsningssituationer och att aktiviteter kopplade till högläsning i syfte att göra elever delaktiga inte används i särskilt stor omfattning. / <p>Svenska</p>

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares och specialpedagogers roller och uppdrag gällande förskolans bedömningspraktik och dokumentation samt vilka konsekvenser de olika yrkesrollernas uppfattning och agerande får för barn i behov av särskilt stöd. Mot bakgrund av ett antal indikatorer som pekar på ett ökat bedömningsfokus i allt lägre åldrar undersöks vilka eventuella skillnader i synen på observation, dokumentation och bedömning som framkommer beroende på profession. En kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer genomförs med sju specialpedagoger och sju förskollärare och den ontologiska ståndpunkten utgörs av socialkonstruktionism. Diskursanalys används som metod och utifrån resultatet framträder tre diskurser; ”bedömning och motstånd”, ”individ och dokumentations-osäkerhet” samt ”diskurs och professionalisering”. En slutsats när det kommer till dokumentation är att förskollärarnas undvikande av att dokumentera barn på individnivå riskerar osynliggöra de behov varje enskilt barn har då det enbart blir gruppens utveckling och lärande som speglas. En följd av bedömningsmotståndet är att begreppet riskerar bli så pass värdeladdat att det avstås att ens talas om i förskolan. Vilka konsekvenser får det för barn och elever i behov av särskilt stöd och rätten till en likvärdig utbildning?

Denna studie undersöker interaktivt berättande och lärande på webben som medium. Syftet är att studien ska resultera i kunskap om hur man kan gå tillväga för att skapa en interaktiv berättelse som kommunicerar och lär ut till målgruppen. Det grundläggande forskningsproblemet som försökte lösas var att besvara hur man kan skapa en interaktiv berättelse som genom sina komponenter assisterar i att lära ut till målgruppen. Studien har haft kvalitativa fokusgruppsintervjuer som metod. I anslutning till fokusgruppsintervjun hölls en workshop med inslag av co-design. Detta för att undersöka målgruppens syn på interaktivt berättande och lärande på webben. Målgruppen har definierats som digital natives i åldern 18–25 år. Valet av målgrupp motiveras med att de spenderar en övervägande stor tid på internet. Det teoretiska ramverket för studien är teorier som berör interaktivt berättande, co-design samt lärande. Studien utgick från detta ramverk i analysen av insamlade data från fokusgruppen. Därefter skapades en prototyp baserat på resultatet från studien och efter det utvärderades prototypen tillsammans med två deltagare från tidigare fokusgrupp. Genom analysen framkom flera insikter utifrån målgruppens syn på interaktivt berättande. Några av dessa insikter var att de interaktiva aspekterna av webbsidan ska harmonisera med innehållet. Webbsidan ska vara dynamisk och multisensorisk, bild och ljud ska assistera övrigt innehåll. En webbsida med en hög grad interaktivitet är möjligen fördelaktig för att skapa engagemang och få uppmärksamhet men kan samtidigt vara förvirrande i brist på struktur. Detta sammanfattades och konkretiserades i en första iteration av prototypen. Uppsatsen presenterar en lösning på problemet gällande hur en interaktiv berättelse kan användas för att lära ut på webben. Prototypen som skapades är en möjlig lösning på denna problematik. Implikationer till fortsatt forskning är att undersöka den äldre målgruppen digital immigrants. / This study investigates interactive storytelling and learning on the web as a medium. The aim for this study is to result in knowledge of how to create interactive storytelling that through its components communicate with and educate the target group. The core research problem that we attempted to solve was; how to create an interactive story that educates the target audience. This study has had a qualitative research method, specifically focus groups. Within the focus group interview, a workshop with elements of co-design was included. The reason for this was to investigate the audience's view of interactive storytelling and learning on the web. The target group has been defined as digital natives within the age span of 18 – 25 years. The reason for choosing this target group is motivated by them spending a predominantly large amount of time on the Internet. The theoretical framework for this study is theories in relation to interactive storytelling, co-design and learning. This theoretical framework was used in the analysis of the data collected during the focus group interview. A prototype was created based on the results of the study. The prototype was then evaluated together with two participants from the previous focus group. The analysis revealed several insights based on the audience's view of interactive storytelling. In the following text, some of the insights are described. The interactive aspects of the webpage should harmonize with the content. The webpage should be dynamic and multisensory, images and sound should assist other content. A webpage with a large amount of interactivity might be advantageous for gaining the users interest and attention but can also be confusing if lacking in structure. This information was summarized and applied in the creation of the first iteration of the prototype This essay presents a solution to the question of how an interactive story can be applied and used for education on the web. The prototype created is a possible solution to this problem. Implications for further research could be to investigate an older target group, such as digital immigrants.

<p>Den här uppsatsen är en studie om problematiken som den gamla analoga polisradions tystnad och det nya, digitala radiokommunikationssystemet Rakels införande innebär för massmedierna. Länge har det varit möjligt för gemene man att med enkel utrustning, lagligt, avlyssna bland annat polisens radiokommunikation. Det nya digitala systemet, som har fått namnet Rakel, gör det omöjligt för utomstående att ta del polisens radiokommunikation. Rikspolisstyrelsen har i sina riktlinjer för hur massmedierna skall behandlas i och med införandet av Rakel, betonat att webben är den bästa kanalen för att snabbt och enkelt sprida information om händelser.</p><p>Uppsatsen belyser de förändringar som sker i massmediernas sätt att arbeta för att nå den information som tidigare gick att få via avlyssning av polisens radiokommunikation. En ny situation uppstår, där massmedierna får lita mer på den information som ges av polisen.</p><p>Flera teorier, exempelvis kultivationsteorin, förklarar vilken stor påverkan massmedierna har på människors verklighetsuppfattning. Därför kan det anses vara viktigt att massmedierna dels ger en rättvis bild av rättssamhället, men även en granskande journalistik riktad mot samhällets makthavare som i den här studiens fall är polisen. Ett organ med rätt att bruka våld.</p><p>Undersökningen bygger på kvalitativa samtalsintervjuer med representanter från massmedierna i de län som har använt Rakel längst: Skåne, Blekinge och Kalmar län. I dessa län har en mindre, kvantitativ undersökning genomförts på de nämnda polisdistrikten, där antalet registrerade händelser hos polisens kommunikationscentraler har jämförts med antalet publicerade händelser på de olika polismyndigheternas webbplatser.</p><p>Resultaten i denna undersökning visar att det finns en oro mot förändringen som Rakel innebär för nyhetsrapporteringen. Framför allt finns ett problem i att det inte längre är massmedierna som får göra urvalet av vilka händelser som blir nyheter. Istället har polisen tagit en roll som i medieteorier kallas för en gatekeeper, som väljer vad som ska komma till massmediernas kännedom.</p>