Doping has become a more common phenomenon in society. Doping often occur in gyms and the typical user is a young male who somehow has been involved in sports. The use of dietary supplements increases as well, studies in Sweden has shown that 61 percent of the males and 41 percent of the females who exercise at gyms use dietary supplements. The usage of dietary supplements is not entirely risk-free since it has been shown that the supplements may be contaminated with unknown substances and there is no consistent research on the effects of dietary supplements. The aim of this study was to study sports high school students’ use of and attitudes towards doping and dietary supplements, and also study if the usage and attitudes differ between boys and girls. The study is based on a questionnaire performed among students at a sports high school. The results showed that the majority of the students (79,4%) had used dietary supplements at some point, significant gender differences were observed that showed that boys use dietary supplements more frequently than girls. The attitudes towards doping were negative in general and the majority of the students believe that dietary supplements can be damaging (90,1%) at the same time the majority also believe that dietary supplements can have a positive effect (86,3%). The results can be explained by means of Theory of reasoned action, a theory that explains how attitudes can affect behaviors. Due to ethical reasons no results are shown about usage of doping. / Dopning har blivit ett mer vanligt förekommande fenomen i samhället. Dopning förekommer ofta på gym och den typiske brukaren är en ung man som har någon form av idrottsbakgrund. Samtidigt ökar bruket av kosttillskott och undersökningar i Sverige har visat att 61 procent av männen och 41 procent av kvinnorna som tränar på gym använder kosttillskott. Användningen av kosttillskott är inte riskfri eftersom tillskotten kan vara kontaminerade med främmande substanser samtidigt som forskningen gällande effekter är motsägande. Syftet med studien var att studera idrottsgymnasieelevers användning av och attityder till dopning och kosttillskott, samt om användning och attityder skiljer sig mellan pojkar och flickor. Studien baseras på en enkätstudie bland elever på ett idrottsgymnasium. Studiens resultat visade att majoriteten av eleverna (79,4 %) någon gång har brukat kosttillskott, signifikanta könsskillnader påvisades där pojkar använder kosttillskott oftare än flickor. Attityderna till dopning var generellt negativa och majoriteten av eleverna upplever att det kan finnas kosttillskott som kan vara skadliga (90,1 %), samtidigt som majoriteten tror att kosttillskott kan ha positiv effekt (86,3 %). Resultaten kan förklaras med hjälp av Theory of reasoned action, en teori som förklarar hur attityder kan påverka beteenden. På grund av etiska skäl redovisas inte något resultat rörande användning av dopningspreparat.

Hot och våld mot ambulanspersonal har visat sig vara ett växande problem och påverkar möjligheten att ge god omvårdnad till patienten. Förekomsten av hot och våld prehospitalt har inte studerats i Sverige i samma utsträckning som i andra länder. Syftet med denna studie var att belysa förekomsten av hot och våld mot ambulanspersonalen i norra Sverige och hur detta kan förebyggas. Detta undersöktes med en webbaserad kvantitativ tvärsnittsstudie av enkätdesign med möjlighet till fritextsvar. Denna studie visade att majoriteten (80,4%) av ambulanspersonalen hade blivit utsatt för verbala hot någon gång under de senaste tre åren. 26,8 % av ambulanspersonalen skattade att de hade blivit utsatta för fysiskt våld under samma period. En statistiskt signifikant skillnad mellan män och kvinnor när det gäller deras skattning av att ha blivit utsatta för fysiskt våld kunde påvisas. En majoritet av ambulanspersonalen svarade att de aldrig hade utsatts för sexuellt ofredande de senaste tre åren. Kvinnor skattade i högre grad än männen att de blivit sexuellt ofredade och skillnaden var signifikant. Utifrån frågan om vilken typ av problematik som är vanligast, gällande personer som utövat fysiskt våld, framkom att personer som intagit både alkohol och droger/narkotika skattades som överrepresenterade. Denna studie genererar kunskap om vikten av att ha stöd från arbetsgivare och ett gott samarbete med andra myndigheter, exempelvis polis. Att göra riskbedömningar och att använda sig av lågaffektivt bemötande där det finns risk för hot och våld kan förebygga detta. Det är av fortsatt vikt att följa och studera utvecklingen av hot och våld mot ambulanspersonal och arbeta med hur detta kan förebyggas.

<p>Uppsatsen syftar till att ge en allmän beskrivning av den grupp som kommer till rättspsykiatrisk undersökning samt att utreda gruppens förändring över en period på sju år. Variabler som behandlas är kön, invandrarbakgrund, diagnos, brott och påföljd. Uppsatsen som är en kvantitativ studie, kan ses som ett inlägg i debatten kring den allvarligt psykiskt störda brottslingen.</p><p>Uppsatsen är en retrospektiv registerstudie utifrån ett medicinskt kriminologisk perspektiv. Materialet består av 4466 stycken rättspsykiatriska undersökningar mellan åren 1998 och 2004 och inhämtades från Rättsmedicinalverkets centrala arkiv. I resultatet framkommer att personlighetsstörningar i allt mindre utsträckning anses utgöra en allvarlig psykisk störning. Samtidigt blir de allt mindre frekventa som diagnoser inom gruppen. Psykossjukdomar är de diagnoser som i högst utsträckning anses utgöra en allvarlig psykisk störning. Kvinnor bedöms i en klart högre utsträckning än män lida av en allvarlig psykisk störning. Det förekommer ingen skillnad mellan svenskar och invandrare i bedömningen av allvarlig psykisk störning. Dock diagnostiseras invandrare oftare med psykosdiagnoser samt skattas att fungera sämre enligt GAF-skalan. Våldsbrottens andel bland de undersökta har ökat. Dock utgörs det främst av en ökning i hot och misshandel och kan inte påvisas vara relaterat till en ökning i dödligt våld.</p>

<p>Patientutbildning är en viktig del av behandlingen vid typ 2 diabetes. Det finns dock ingen samlad kartläggning av vilken patientutbildning som bedrivs sedan tidigare. Syftet med studien var att kartlägga hur patientutbildning för personer med typ 2 diabetes bedrevs inom primärvården i Sverige år 2006 samt studera om det fanns något samband mellan hur patientutbildning bedrevs och personernas metabola kontroll. Totalt deltog 684 vårdcentraler/hälsocentraler/mottagningar (mottagningar). Data erhölls både från en enkät och Nationella diabetesregistret som omfattade 91 637 patienter med typ 2 diabetes. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och<strong> </strong>med multipla linjära regressionsanalyser. Resultatet visade att den vanligaste formen av utbildning var <em>patientutbildning med förutbestämt innehåll</em> som bedrevs individuellt på 362 mottagningar, utav dessa mottagningar bedrev 108 kompletterande grupputbildning. <em>Patientutbildning utifrån patienternas behov</em> bedrevs individuellt på 55 mottagningar och utav dessa bedrev 12 kompletterande grupputbildning. <em>Ospecificerad patientutbildning</em> förekom på 267 mottagningar. Ett statistiskt signifikant samband konstaterades som indikerade att patienternas HbA1c var lägre på de mottagningar som bedrev <em>individuell utbildning utifrån patientens behov</em>, vilket förekom på 55 av mottagningarna. Studien har visat att vid patientutbildning var det främst vårdgivaren som bestämde vad patienten behövde veta och utgick ifrån någon form av checklista. Få vårdgivare utgick utifrån patientens behov och intresse.</p> / <p>Patient education is an important part of the treatment in type 2 diabetes. Today there is no collected survey of patient education. The aim of the study was to survey how patient education for persons with type 2 diabetes was carried out within the primary care in Sweden and study if there was some relation between how patient education was carried out and persons' HbA1c, BMI and physical activates. Totally 684 health care centres participated. Data was received from a questionnaire and the national diabetes register that covered 91637 patients with type 2 diabetes. Data was analyzed through qualitative content analysis and with multiple linear regression analysis. The result showed that most common form of education was "Patient education with a predestined content"<em>, </em>that was practiced individually in 362 of the health care centres, 108 of these also practiced complementary group education.  "Patient education based on the patients needs"<em> </em>was carried out individually at 55 health care centres, 12 were also carried out complementary group education. "Unspecified patient education" was practiced in 267 health care centres. A statistical significant relation was found indicating that patients  receiving individual education based on the patient's needs HbA1c was lower (55 health care centres). The most common procedure was a checklist in which the care provider decided what the patient needed to know.  Most of the care providers in patient education disregarded the patient's needs and interest.</p>

Patientutbildning är en viktig del av behandlingen vid typ 2 diabetes. Det finns dock ingen samlad kartläggning av vilken patientutbildning som bedrivs sedan tidigare. Syftet med studien var att kartlägga hur patientutbildning för personer med typ 2 diabetes bedrevs inom primärvården i Sverige år 2006 samt studera om det fanns något samband mellan hur patientutbildning bedrevs och personernas metabola kontroll. Totalt deltog 684 vårdcentraler/hälsocentraler/mottagningar (mottagningar). Data erhölls både från en enkät och Nationella diabetesregistret som omfattade 91 637 patienter med typ 2 diabetes. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och med multipla linjära regressionsanalyser. Resultatet visade att den vanligaste formen av utbildning var patientutbildning med förutbestämt innehåll som bedrevs individuellt på 362 mottagningar, utav dessa mottagningar bedrev 108 kompletterande grupputbildning. Patientutbildning utifrån patienternas behov bedrevs individuellt på 55 mottagningar och utav dessa bedrev 12 kompletterande grupputbildning. Ospecificerad patientutbildning förekom på 267 mottagningar. Ett statistiskt signifikant samband konstaterades som indikerade att patienternas HbA1c var lägre på de mottagningar som bedrev individuell utbildning utifrån patientens behov, vilket förekom på 55 av mottagningarna. Studien har visat att vid patientutbildning var det främst vårdgivaren som bestämde vad patienten behövde veta och utgick ifrån någon form av checklista. Få vårdgivare utgick utifrån patientens behov och intresse. / Patient education is an important part of the treatment in type 2 diabetes. Today there is no collected survey of patient education. The aim of the study was to survey how patient education for persons with type 2 diabetes was carried out within the primary care in Sweden and study if there was some relation between how patient education was carried out and persons' HbA1c, BMI and physical activates. Totally 684 health care centres participated. Data was received from a questionnaire and the national diabetes register that covered 91637 patients with type 2 diabetes. Data was analyzed through qualitative content analysis and with multiple linear regression analysis. The result showed that most common form of education was "Patient education with a predestined content", that was practiced individually in 362 of the health care centres, 108 of these also practiced complementary group education.  "Patient education based on the patients needs" was carried out individually at 55 health care centres, 12 were also carried out complementary group education. "Unspecified patient education" was practiced in 267 health care centres. A statistical significant relation was found indicating that patients  receiving individual education based on the patient's needs HbA1c was lower (55 health care centres). The most common procedure was a checklist in which the care provider decided what the patient needed to know.  Most of the care providers in patient education disregarded the patient's needs and interest.

Abstract Title: A union, a collaboration and a currency crisis- a quantitative study of the media coverage of the euro crisis within the European Union in Spanish and Swedish newspapers. The purpose of this study was to see whether Sweden and Spain ́s differences in media climates and relations to the euro crisis would affect how the story was portrayed from a narrative perspective. Did the coverage differ between the two countries and who got to comment on the situation in the media were two of the questions I strived to answer. I also wanted to see how the coverage reflected on the situation that the euro crisis has created. In this study I used a number of theories that I based my research on. The main theories I focused on was about different media systems and Sweden and Spain ́s relation to the euro crisis. Other theories that this study rests on are narrative theory and media logic. The method I used was a quantitative text analysis from a narrative perspective. I formed variables that I tested against all of the articles. To limit the research to a manageable level I chose to analyze the articles of one newspaper from each country. The two newspapers that I analyzed were Dagens Nyheter from Sweden and El País from Spain. The results showed that the two countries, despite what the theories might have implied, portrayed the story in similar ways. The differences between the countries media climates and their relations to the euro crisis where not apparent in the newspapers storytelling. In almost all of the articles in both countries people in powerful positions got to make their voices heard whilst the citizens affected by the crisis rarely got the same opportunity. Spain reported more on the situation that followed the crisis and Sweden wrote more often about a solution to the problem.

Uppsatsen är en kvantitativ och explorativ studie i hur Aftonbladets huvudrubriker påtidningens förstasida sett ut från 1944 till 2004. Sju stycken nedslag med ett decenniumsmellanrum gjordes vid insamlandet av materialet. Därefter valdes de nummer ut där rubrikermed epitetet ”extra” samt kvällstidningsord fanns med samt de fall där tidningen framhävdesig själv som exklusiv innehavare av reportaget. Författarna har velat se utvecklingen av hurdessa tre begrepp har utvecklats och använts under den undersökta perioden i och med enalltmer förekommande sensationsjournalistik hos tidningen. Det framkommer bland annat attanvändandet av rubriker med den tillagda titeln ”extra” har ökat markant från och med 1994,något som troligtvis har med sviktande försäljningssiffror att göra. / The paper is a quantitative and explorative study in how Aftonbladets main headlines on theirfirst pages has developed during a period from 1944 to 2004. Seven one year episodes wereinvestigated with one decade’s separation. Thereafter those issues where headlines that wore the epithet “extra” and had so called tabloid-words as well as when the newspaper hasclaimed to sit exclusively on the reported material were picked out. The writers has wanted toview how those three concepts has developed and being used during the investigated periodsince there has been a more increasingly use of so called sensation journalism by the tabloid.It appears that the use of so called “extra-headlines” has increased significantly as from 1994,something that most likely is connected to failing sales.

Uppsatsen syftar till att ge en allmän beskrivning av den grupp som kommer till rättspsykiatrisk undersökning samt att utreda gruppens förändring över en period på sju år. Variabler som behandlas är kön, invandrarbakgrund, diagnos, brott och påföljd. Uppsatsen som är en kvantitativ studie, kan ses som ett inlägg i debatten kring den allvarligt psykiskt störda brottslingen. Uppsatsen är en retrospektiv registerstudie utifrån ett medicinskt kriminologisk perspektiv. Materialet består av 4466 stycken rättspsykiatriska undersökningar mellan åren 1998 och 2004 och inhämtades från Rättsmedicinalverkets centrala arkiv. I resultatet framkommer att personlighetsstörningar i allt mindre utsträckning anses utgöra en allvarlig psykisk störning. Samtidigt blir de allt mindre frekventa som diagnoser inom gruppen. Psykossjukdomar är de diagnoser som i högst utsträckning anses utgöra en allvarlig psykisk störning. Kvinnor bedöms i en klart högre utsträckning än män lida av en allvarlig psykisk störning. Det förekommer ingen skillnad mellan svenskar och invandrare i bedömningen av allvarlig psykisk störning. Dock diagnostiseras invandrare oftare med psykosdiagnoser samt skattas att fungera sämre enligt GAF-skalan. Våldsbrottens andel bland de undersökta har ökat. Dock utgörs det främst av en ökning i hot och misshandel och kan inte påvisas vara relaterat till en ökning i dödligt våld.

Psykisk ohälsa ökar i samhället och de som arbetar inom kontaktyrken löper stor risk att utsättas för stress. Tre av tio lärare i förskoleklass, grundskolan och fritidshem har besvär relaterade till arbetet som i stor utsträckning är orsakad av stress. En individs aktivitetsbalans påverkar dennes hälsa och välbefinnande. Syftet var att beskriva lärares självskattade stress och aktivitetsbalans. Examensarbetet gjordes genom en kvantitativ tvärsnittsstudie med bakgrundsfrågor, frågor om stress och instrumentet Occupational Balance Questionnaire (OBQ). Det var 57 respondenter som besvarade enkäten. Respondenterna skattade högre stress på arbetet än utanför arbetet. Respondenterna har en relativt låg aktivitetsbalans. Det finns ett signifikant negativt samband mellan stress och aktivitetsbalans. Det finns ingen signifikant skillnad mellan respondenterna med hemmaboende barn och utan hemmaboende barn, på variablerna stress på arbetet, stress utanför arbetet eller aktivitetsbalans. Arbetsterapeuter skulle kunna ge hälsofrämjande och förebyggande insatser till lärare, för att minska deras stress och bibehålla och förbättra deras aktivitetsbalans. Resultatet kan inte generaliseras då det är få respondenter, men det kan ligga till grund för vidare studier. / Mental illness increases in the society and those who works in contact professions have a high risk be exposed to stress. Three in ten preschool teachers, recreation instructors and compulsory school teachers have troubles related to the work, stress is a common cause. A person’s occupational balance influences health and well-being. The purpose was to describe self-rated stress and occupational balance among teachers and recreation instructors. A quantitative cross-sectional study which included demographic questions, questions about stress and the Occupational Balance Questionnaire (OBQ). There was 57 participants. The participants self-rated higher stress at work than outside work. The participants had a low occupational balanced. It was a negative correlation between stress and occupational balanced. It was no significant difference between those living with or without children, on the variables stress at work, outside work or occupational balanced. Occupational therapists can provide health promotional and prevention measures to teachers and recreation instructors to decrease their stress, maintain and improve their occupational balance. The results can not be generalize because of a low number of participants, but it can be used for future studies.

Syftet med föreliggande kvantitativa enkätstudie är att undersöka vilka förutsättningar som finns för att lära sig folklig sång i sångundervisning Detta gjordes genom att undersöka sångpedagogers förtrogenhet i att undervisa i svensk folkmusik, hur vanligt förekommande folklig sång är i undervisningen och genom att kartlägga repertoarområden i sångundervisningen. Tidigare forskning visar att rock och pop dominerar musikundervisningen i grundskolan. Resultatet visar att folklig sång sällan förekommer och att äldre traditionella visor och ballader är det vanligaste repertoarområdet. Nära 80% av sångpedagogerna uttrycker att de saknar eller att de delvis har förtrogenhet för folklig sång. Resterande, strax över 20%, uttrycker att de till stor del eller helt har förtrogenhet för folklig sång. I diskussionen lyfts de stilistiska dragen fram i förhållanden till repertoarområden vilket mynnar ut i att förutsättningen att möta vissa av folkmusikens stilistiska drag är betydligt lägre än andra. Där diskuteras också resultatet i förhållande till skolans styrdokument och tidigare forskning. / The purpose of the present quantitative survey study is to investigate the prerequisites for learning folk songs in singing education today. This was done by examining singing educators' familiarity with teaching Swedish folk music, how common folk songs are, and a mapping of traditional folk music repertoire areas in singing education. Previous research shows that rock and pop dominate music education in elementary school. The result showed that folk songs rarely occur and that older traditional songs and ballads are the most common repertoire area. Nearly 80% of singing teachers say they lack, or have some familiarity with traditional singing. The remaining 20% of report that they largely or completely familiarize themselves with traditional singing. In the discussion, stylistic elements are discussed in relation to various areas of repertoire. Furthermore, the lack of prerequisites for meeting the traditional features in folk music is discussed in relation to the tendency of overemphasizing some repertoire areas. Finally, the result is discussed in relation to governing documents and previous research.