<p>Rekryteringsbranschen hävdar att kandidater som svarar på annonser eller söker spontant är mer motiverade till att söka ett arbete vilket ger högre arbetsprestation efter anställning. Mot bakgrund av det har 163 anställda på ett energiföretag undersökts i frågan om motivation till att ansöka tjänsten i förhållande till valet av rekryteringskälla och deras engagemang, arbetsinlevelse, arbetstrivsel och commitment till organisationen efter anställning. I en variansanalys med kovariater visades att rekryteringskällor där kandidaten har ett aktivt beteende som att svara på en annons var mer motiverade än de som haft ett passivt beteende, ex. genom att bli rekommenderad. Attityderna till organisationen skiljde sig inte åt beroende på vilken rekryteringskälla medarbetaren rekryterats från. Rekryteringskällan bör därför ses som ett verktyg i en rekryteringsprocess och har inget egenvärde i att förutspå medarbetare med hög arbetsprestation.</p>

Rekryteringsbranschen hävdar att kandidater som svarar på annonser eller söker spontant är mer motiverade till att söka ett arbete vilket ger högre arbetsprestation efter anställning. Mot bakgrund av det har 163 anställda på ett energiföretag undersökts i frågan om motivation till att ansöka tjänsten i förhållande till valet av rekryteringskälla och deras engagemang, arbetsinlevelse, arbetstrivsel och commitment till organisationen efter anställning. I en variansanalys med kovariater visades att rekryteringskällor där kandidaten har ett aktivt beteende som att svara på en annons var mer motiverade än de som haft ett passivt beteende, ex. genom att bli rekommenderad. Attityderna till organisationen skiljde sig inte åt beroende på vilken rekryteringskälla medarbetaren rekryterats från. Rekryteringskällan bör därför ses som ett verktyg i en rekryteringsprocess och har inget egenvärde i att förutspå medarbetare med hög arbetsprestation.

AbstraktTitel: Är Guldkunderna lönsamma? Nivå: C -uppsats i Företagsekonomi Författare: Patrik Sandberg &amp; Fredrik Östman Handledare: Ann Wetterlind Dörner Datum: 2011 – Maj Syfte: Uppsatsens syfte är att, på uppdrag av Länsförsäkringar Skaraborg, undersöka om företagets kundbonussystem är lönsamt för företaget i praktiken. Metod: Uppsatsen bygger i huvudsak på en kvantitativ metod där data som har behandlats erhållits från uppdragsgivaren i form av ett Excel-dokument. X2- tester har gjorts i statistikprogrammet Minitab för att på så sätt undersöka den verkliga effekten av bonussystemets utformning. Resultat &amp; slutsats: Utifrån de uppgifter och data som har erhållits visar resultaten på att bonussystemet är lönsamt för företaget även i praktiken. Förslag till fortsattforskning: I uppsatsen har hänsyn tagits till redan givna variabler. Ytterligare variabler skulle kunna vägas in i analysen för att på ett kvantitativt plan öka trovärdigheten för resonemanget och på ett kvalitativt plan öka förståelsen för kundernas agerande. Uppsatsens bidrag: Resultaten i den här uppsatsen har visat att kundbonussystemet är lönsamt för företaget även i praktiken. Ett resonemang har förts om var de största effekterna finns och detta kan eventuellt sedan användas för att effektivisera verksamheten.

Syfte: Undersöka hur sjuksköterskor och läkare upplever att samarbetet dem emellan fungerar, hur sjuksköterskor och läkare anser olika faktorer hos den andra yrkesgruppen påverka samarbetet mellan dem och hur faktorerna påverkar arbetet och dess resultat. Metod: Kvantitativ studie med deskriptiv statistik. Enkäter med slutna svarsalternativ. Respondenterna bestod av 24 sjuksköterskor och 17 läkare. Resultat: Läkare tenderar i högre grad än sjuksköterskor att anse att samarbetet dem emellan fungerar bra. Båda yrkesgrupperna ansåg att den viktigaste egenskapen hos motparten för ett fungerande samarbete, är att ha kunskaper inom sin specialitet. Bland sjuksköterskorna var det den egna arbetsinsatsen och resultatet av patientvården som påverkades mest av ett gott samarbete, medan läkarna ansåg trivseln i arbetsgruppen påverkades mest. Slutsats: Fler läkare än sjuksköterskor anser att samarbetet yrkesgrupperna emellan fungerar väl. Kunskap inom sin specialitet är den viktigaste faktorn för ett fungerande samarbete. Ett fungerande samarbete mellan sjuksköterskor och läkare har stor betydelse för trivseln i arbetsgruppen, för den egna arbetsinsatsen och för resultatet av vården för patienten. / Objective: Explore nurses and physicians experience about how collaboration between them works, how nurses and physicians consider various factors among the opposite professional group affect collaboration between them and how the factors can affect their work and its outcome. Method: Quantitative study with descriptive statistics. Questionnaires with close-ended questions. Respondents consisted of 24 nurses and 17 physicians. Results: Physicians are more likely than nurses to consider collaboration between them works well. Both professional groups considered the most important characteristic in the opposite profession for a well-functioning collaboration, is to have knowledge in the current specialty. Among the nurses one’s own work effort and the outcome of the patient care were the factors that got most affected by a good collaboration, while the physicians rated well-being in the working group highest. Conclusion: Physicians are more likely than nurses to consider collaboration between them works well. To have knowledge in one’s own specialty is the most important factor for a well-functioning collaboration. A well-functioning collaboration between nurses and physicians are of great importance for well-being in the working group, for one´s own work effort and for the outcome of the patient care.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur det förhåller sig  med motivationen inom några ämnen hos elever som går på elprogrammet på en skola i Stockholmsregionen. Undersökningen baseras på en enkätstudie av 67 elever i årskurs ett till tre och en intervjustudie av fyra elever. Den kvalitativa studien genomfördes med strukturerade intervjuer medan den kvantitativa studien genomfördes med hjälp av Internetenkäter. Undersökningens resultat visar att eleverna tycker det är avgörande för motivationen att lärarna är duktiga och engagerade, samt att det är en praktisk utbildning. Vidare framkommer att krav och förväntningar från föräldrar, lärare och praktikplats har stor betydelse för elevernas prestationer. Många av eleverna tycker att arbete och tjäna pengar stärker deras motivation att arbeta med studierna. Studien visar även att många el-elever väljer att läsa högskoleförberedande kurser.

Den här enkätstudien undersöker hur svensklärare ser på och använder sig av bildstöd i sin undervisning, samt hur detta varierar beroende på svensklärarnas erfarenheter och personliga faktorer. Studien omfattade 107 svensklärare från skolor i fem olika län. Utifrån det insamlade materialet gick det att konstatera följande: För det första, att svensklärare regelbundet använder sig av bildstöd som en integrerad del av sin undervisning, framförallt för att introducera nya begrepp och koncept, samt för att komplettera övrig undervisning. För det andra, att svensklärare överlag känner sig säkra i sin användning av bildstöd och ser det som en värdefull resurs som kan främja elevernas lärande. För det tredje och sista, att svensklärarnas personliga omständigheter hade liten eller ingen effekt på deras användning av eller syn på bildstöd. Deras ålder, kön och utbildning hade en begränsad effekt på svensklärarnas relation till bildstöd, men deras yrkeserfarenhet och utbildning hade ingen statistiskt märkbar effekt. Den främsta slutsatsen som det går att dra från den här kvantitativa studien är att bildstöd redan är en naturlig och användbar del av svenskundervisningen. Dock utgår studien uteslutande från lärarnas självrapporterande perspektiv. Således kan det vara lämpligt att bygga vidare på den här studien med undersökningar som har ett starkare elevperspektiv.

Detta arbetes syfte är att undersöka de boendes i Västerås inställning till gentrifiering –byggnaden av dyra bostäder i deras bostadsområde. Undersökningen utförs med hjälp av en kvantitativ metod – enkätundersökning i bostadsområden Hammarby, Jakobsberg och Pettersberg. Orsaker till problemets aktualitet – ökande population i Västerås, brist på olika typer av bostäder, ökande bostadssegregation. Västerås Stad arbetar med brist på bostäder i flera riktningar. En aktuell enkätundersökning ger ett stöd till stadsutveckling – vad är invånares i Västerås önskemål, vilka bostäder och infrastruktur behövs. Enkätundersökning tog plats under hösten 2020. Vykort med länken och QR koden till enkäten skickades till 6518 boende i de aktuella områdena, 609 giltiga svar samlades.  Detta arbete är en fallstudie (med 3 områden som stor i fokus), förklarande studie samt teorikonsumerande studie. Metod – kvantitativ undersökning i form av enkätstudie. Undersökning har en kvalitativ insats – respondenter fick en möjlighet att utveckla sina åsikter i vissa frågor, t.ex. förklara varför dyra bostäder behövs eller behövs inte. Dessa svar analyseras med metod av kvalitativ innehållsanalys. Resultat – 40,2% av respondenter i alla tre områdena är positiva mot dyra bostäder, men 59,8% har en negativ inställning i samma fråga. Faktorer som påverkar respondenters inställning: ursprung (inrikes- eller utrikesfödda), bostadsområde, nuvarande upplåtelseform, nuvarande bostadstyp, nuvarande hyra/avgift, vilken upplåtelseform intresserar och hur mycket vill respondenter betala extra i hyra/avgifter. Slutsatser: gentrifiering har mer negativa effekter än positiva i förhållande till bostadssegregation. Förutom negativ inställning från de boende i de undersökta områdena finns det anledning att anta att gentrifiering kan leda till en situation att bostadsområdena blir ännu mer segregerade. Låginkomsttagare drabbas mest av gentrifierings konsekvenser. En annan typ av social blandning när billiga bostäder byggs i ett område skulle ha ett bättre bemötande från boendes i Västerås sida. Respondenter i undersökningen bekräftar att olika alternativ behövs på bostadsmarknaden men billiga bostäder är mer önskvärda och efterfrågade än dyra.

Antalet miljödirektiv fortsätter att öka och de befintliga kompletteras regelbundet med nya krav och regler. ÅF har tillsammans med industrin och dess leverantörer utvecklat ett verktyg, ÅF PRS, för att handskas med de problem direktiven skapar för företagen. Syftet med detta arbete var att identifiera företags nuvarande processer för hantering av direktiven REACH, RoHS och ErP och föreslå förbättringar av PRS i linje med det som identifierats. 10 företag valdes ut baserat på omsättning och antalet anställda. Ett krav var att de skulle vara verksamma på den svenska marknaden. Bland företagen återfanns både sådana verksamma inom industrin och detaljhandeln. Metoden som valdes för arbetet var kvalitativa intervjuer av ansvariga inom miljöområdet. PRS, Product Regulatory Support, är ett webbaserat verktyg för företag att samla in information från sina leverantörer. Det hjälper företagen genom att automatisera insamlingen av information och möjliggör för företagen att snabbt få överblick om dess produkter är compliant – uppfyller lagar och regler. Studien visade att företag inom detaljhandeln kommit längre i sitt arbete med complaince än de inom industrin. Detaljhandelsföretagen menade att de kommit långt i sitt arbete och att de flesta av de produkter de sålde uppfyllde de olika direktiven. Bland industriföretagen var processen att implementera miljöarbetet i organisationen mycket olika långt gånget. Det fanns exempel på dem som precis startat men även ett som ansåg sig ha full information om alla sina inköpta artiklar. Analysen av det insamlade materialet visade tydligt att ÅF PRS fyller ett syfte på marknaden. Intervjuerna visade dock att verktyget kunde utvecklas ytterligare för att bemöta de olika företagens behov och företagsstrukturer.

I denna kvantitativa studie så granskas relationen mellan rörligheten och våldsbrottsligheten på Hötorget, som är ett torg beläget i det centrala Stockholm. Genom att utföra univariata och bivariata analyser på sekundärdata från polisen och Storstockholms lokaltrafik, så undersöktes det under vilka tidpunkter på dygnet som det rör sig flest människor i området och det begås flest brott. Resultatet av dessa analyser var att det fanns ett tydligt samband mellan de två variablerna samt att vid variationer i en variabel så noterades variationer i den andra. När det rör sig färre människor i området så inträffar det fler våldsbrott och detta mönstret har noterats gälla både under vardagar och helger. / In this quantitative study, the relationship between the level of mobility and the amount of violent crimes in Hötorget is studied. Through univariate and bivariate analyses of secondary data, the times in which the crimes were committed along with the amount of people moving in the area were studied. It was revealed that there was indeed a correlation between the two variables and that changes in one variable also led to changes in the other. Lastly, the results showed that the amount of violent crimes reached its peak when there were few people moving in the neighborhood and this occurred both during the weekdays and the weekend.

Syftet med studien var att undersöka vem eller vilka gymnasielever vänder sig till i påfrestande situationer. 98 gymnasielever från Västra Götaland deltog i studien. Medelåldern bland deltagarna var 17,5 år. Med en kvantitativ ansats har författarna undersökt denna företeelse med hjälp av webbenkät. Webbenkäten innehöll 15 frågor relaterade till studiens syfte med påståenden som behandlade psykosomatiska besvär, stress och elevens hjälpsökande beteende. En av enkätens frågor inspirerades av Perceived Stress Scale (PSS) som är ett instrument för att mäta generell stress. Författarna utgick från den neo-ekologiska teorin, som är en modifiering av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Studiens resultat påvisade att gymnasielever främst vänder sig till en vän eller förälder/vårdnadshavare i påfrestande situationer och för att prata om skolan, skolmiljö eller skolarbete. I de situationer när en elev själv utsätts för mobbning på skolan eller märker att någon annan blir utsatt för mobbning kunde fler gymnasielever tänka sig ta hjälp av skolans stödinsatser. Studiens resultat visade även att gymnasieleverna var generellt stressade över skolan. Gymnasieleverna svarade att de upplevt psykosomatiska besvär så som huvudvärk samt nedstämdhet och trötthet den senaste månaden. Studiens resultat visade bland annat på att det finns behov på mer forskning kring elevers stress inför framtiden kopplat till skolrelaterad stress.