Hur påverkar de många olika valmöjligheter och förväntningar som finns på ungdomar idag deras uppfattningar om sig själva? Detta är en av grundfrågorna som denna antologi bygger på. Vi har genom observationer och intervjuer tagit del av ungdomars livsvärldar, och med grundad teori som analysmetod försökt belysa dessa. I de enskilda antologibidragen presenteras ungdomars identitetsskapande ur fyra olika perspektiv. I den första delen redogör Christoffer Berg för hur det egna klädesuttryckets betydelse varierar bland ungdomar, men att kläder i allmänhet är en viktig komponent i den tysta kommunikationen dem emellan. Mariah-Michaela Hakalax fortsätter med att åskådliggöra hur ”komma ut”-processen kan förstås som sju dynamiska faser vilka genomsyrar informanternas livsvärld. Därefter skriver Sara Johansson om hur unga kvinnors identitetsskapande i relation till deras uppfattning om kvinnlighet inte kan förstås som en isolerad process, utan måste ses som en del i ungdomarnas vardagsliv. Sist ut är Per Sandberg som visar att ideella nattvandrare genom att skapa förtroende hos ungdomar kan bidra till att motverka ungdomskriminalitet. Antologin avslutas med en gemensam diskussion om ungdomar och identitet, där vi resonerar kring de resultat som redovisats i respektive delar.

No description available.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor och många av de drabbade kvinnorna får genomgå en mastektomi, vilket kan leda till en förändrad kroppsuppfattning, påverkad sexualitet och kvinnlighet. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva kvinnors kroppsuppfattning i samband med en mastektomi. Författarna har valt att göra en litteraturöversikt utifrån Fribergs modell för litteraturöversikt (Friberg 2012, ss. 133-134). Tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har använts i resultatet. Resultatet har två huvudkategorier, “Kroppsuppfattning”, “Kvinnans behov av stöd” och fyra subkategorier, “upplevelse av förändrad kropp”, “upplevelse av sexualitet”, “upplevelse av kvinnlighet” och “bröstrekonstruktionens betydelse”. Litteraturöversiktens resultat visar att kroppsuppfattning har stor betydelse för kvinnor som genomgått en mastektomi och den kan förändras i negativ riktning på grund av operationen. Kvinnorna hade svårt att tycka om sin kropp och visa sig inför andra. Kroppsuppfattningen hade olika betydelse för kvinnorna trots att den kunde vara förändrad. Många kvinnor kände sig mindre feminina med ett eller två förlorade bröst och en bröstrekonstruktion kunde då vara till hjälp för att återfå det som upplevs förlorat. Största fokus för kvinnorna var att överleva cancern men följderna av mastektomin var påtagliga. Vården har stor betydelse för att kvinnor ska få de bästa förutsättningarna till en rättvis och god vård under sjukdomsprocessen. Sjuksköterskan har en viktig roll som stöd för kvinnorna för att skapa trygghet och delaktighet.

Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Kirurgi är den primära behandlingen för bröstcancer och ett av kirurgialternativen är mastektomi som innebär att hela det drabbade bröstet avlägsnas. Operationen kan vara en traumatisk upplevelse som kan leda till fysiskt, psykiskt samt socialt lidande vilket kan resultera i en försämrad livskvalitet. Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevelser av sin kroppsbild efter mastektomi till följd av bröstcancer. Metoden som användes i denna studie var en litteraturöversikt som baserats på elva vetenskapliga artiklar, varav fem var kvalitativa och sex var kvantitativa. Samtliga artiklar analyserades och resulterade i två kategorier med fyra subkategorier vardera som redovisades i studiens resultat. Resultatet visade på att de mastektomerade kvinnorna upplevde en sorg över det förlorade bröstet och fick en försämrad kroppsbild. Mastektomin ledde till känslan av förlorad kvinnlighet, försämrat självförtroende samt hade en negativ inverkan på sexlivet. Kvinnorna var i behov av stöd men upplevelsen av stöd varierade bland kvinnorna. Utifrån detta anser författarna att stödet från sjuksköterskan är av yttersta vikt för de mastektomerade kvinnornas tillfrisknande och välbefinnande. Sjuksköterskan kan skapa tillit och trygghet hos kvinnan genom att ge individanpassad vård, vara lyhörd, ge god information samt ha en helhetssyn på människan. Vidare kan detta leda till att kvinnan blir delaktig i sin vård.

Studien undersöker vilken representation av kvinnokroppar som står utanför den rådande smala kroppsnormen som presenteras i magasinet Amelia. Studien tar även upp hur synen på kvinnlighet och kroppar formas i media samt hur livsstilsmagasin är uppbyggda utifrån ett teoretiskt perspektiv. I studien användes semiotisk bildanalys av uppslag från tidningen Amelia, tillsammans med teorier om texthierarki och representation. Studien fann att Amelia, genom sitt val av bruk av visuell retorik, till större delen återskapade en traditionell representation av kvinnlighet och syn på tjocka kroppar. Att praktisera en kvinnlighet med fokus på utseende och relationer uppmuntrades av tidningen. I uppslagen blev de tjockare kvinnokroppar dels framhävda som avhumaniserade bärare av en idé och som kroppar som hade målet att bli smal kropp. I ett uppslag fick en tjock kropp agera utanför sin stereotypa bild, genom att träna och vara aktiv, och i ett uppslag var den tjocka kroppen neutralt representerad då ämnet i uppslaget ej berörde kroppar var uppslagets fokus.

Hysterektomi är ett operationsingrepp då livmodern avlägsnas. Kvinnor som lider av gynekologiska sjukdomar kan besväras av smärtproblematik och blödningsbesvär. Besvärande symtom kan generera fysiska, psykiska och sociala begränsningar i form av isolering, minskad energi och depression. Syftet med hysterektomi vid benign indikation är att reducera problematiska symtom och öka kvinnornas livskvalitet. Operationen upplevs olika för individer och påverkar människan både biologiskt och existentiellt. Hysterektomi påverkar upplevelsen av hälsa olika för olika individer beroende på vad den enskilda individen anser vara av värde i livet, och personens individuella livsprojekt. Syftet med detta arbetet är att belysa kvinnors upplevelse av att genomgå hysterektomi vid benign indikation. Arbetet har strukturerats som en litteraturöversikt där tidigare artiklar och publikationer granskats och inkluderats. Datainsamlingen har utförts i databasen Cinahl, utifrån nio vårdvetenskapliga artiklar med hjälp av Fribergs (2017) granskningsmall. Resultatet presenteras i form av olika teman och subteman. Dessa teman är baserade på kvinnors berättelser och svar i enkäter och intervjuer som publicerats i tidigare studier kring detta område. Efter genomförd studie har jag kommit fram till slutsatsen att merparten av de kvinnor som genomgår hysterektomi verkar uppleva ökad hälsa och livskvalitet efter genomfört ingrepp. Vidare har jag kommit fram till att det finns ytterligare behov av information och stöd under vårdprocessen, för att öka kvinnors möjlighet till att uppnå hälsa och välbefinnande.

Uppsatsen Kvinnotyperna på modet går igenom hur tidningen Charme hjälper till att skapa olika kvinnlighetstyper. Utifrån Judith Butlers teori om genus och queer performances ses bilder och text som exempel på hur en kvinnlighet formeras i tidningen Charme. En tidning som bara existerar mellan åren 1921-1933 och säger sig rikta sig till den moderna kvinnan. Hur kan denna moderna kvinna ha sett ut och på vilka sätt skiljer hon ut sig från andra typer av kvinnligheter? Exempel på kvinnlighets-skapande faktorer ges från dels arbete men även från nöjesliv och nationalitet.

Syftet med uppsatsen är att studera vilka bilder av kvinnlighet och manlighet som förekommer i Douglas Foleys ungdomsroman Ingen återvändo. Detta görs mot bakgrund av att litteraturen i någon utsträckning bidrar med identifikationsobjekt för unga läsare och att undervisningen har som mål att motverka att stereotypa genusformationer fortplantas. För att urskilja de olika genuskonstruktionerna i texten har en diskursanalytisk metod, benämnd diskursteori tillämpats. Resultatet av analysen har sedan ställts mot Yvonne Hirdmans respektive R.W. Connells teorier för hur genus och genusstrukturer skapas och upprätthålls. Uppsatsen visar att det förekommer både traditionella och mer moderna genuskonstruktioner i romanen. När det gäller kvinnlighetsdiskurserna är det huvudsakligen den schablonmässiga bilden av kvinnlighet som exempelvis betonar utseende som formuleras. Bland manlighetsdiskurserna artikuleras vid sidan av den stereotypa manligheten, som fokuserar på heterosexualitet och självbehärskning, en alternativ manlighet som innefattar känslosamhet och ett närmande till kvinnliga egenskaper. Hirdmans och Connells genusmodeller har visat sig vara fruktbara då det handlar om att skapa förståelse för hur genus etableras i romanens sociala värld. En viktig slutsats är betydelsen av att diskutera skönlitteratur och genus tillsammans med eleverna i skolan.