Syftet med studien är att undersöka lärares upplevelser av att arbeta med utvärdering och bedömning i förskolan. Detta utreds genom två frågeställningar som berör vad lärarna upplever att det är som utvärderas och bedöms samt när lärarna upplever att utvärdering och bedömning sker. Studien visar att lärarna upplever att det är verksamheten som står i fokus för utvärdering och bedömning. Lärarna upplever att deras egen roll är en del av verksamheten och att denna därför också ska utvärderas och bedömas. Dock visar studien att även enskilda barns kunskaper utvärderas och bedöms även om detta inte är lärarnas avsikt. Lärarna som deltagit i studien upplever att det mesta av arbetet med utvärdering och bedömning sker på tid som är särskilt avsatt för detta och att det är disskusioner kring dokumentationsmaterial som utvecklar verksamheten mest. Det framkommer dock i studien att mycket av arbetet med utvärdering och bedömning inte är schemalagd och att de spontana utvärderingar och bedömningar som hela tiden görs ligger till grund för en stor del av verksamhetens utveckling. Studien kommer fram till att utvärdering och bedömning är något som ständigt sker i förskolan och att detta är något som lärarna arbetar med medvetet men också omedvetet.

Denna studie genomfördes med syfte att få en ökad förståelse över hur matematiksamtal kan användas i undervisningen och om samtalen påverkar elever. Studien grundar sig på tidigare forskning och en uppbyggnad av matematiksamtal som kan användas som mall för samtalets struktur. Studien genomfördes med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer. För att få delta i en intervju skulle deltagarna ha undervisat matematik i de lägre åldrarna. Genom ett målstyrt tillsammans med ett bekvämlighetsurval valdes deltagarna ut till denna studie. Urvalet bestod av fyra lärare med erfarenhet som sträckte sig från 2,5 år ända upp till över 40 år. Insamlingen av dataan skedde med hjälp av individuella semistrukturerade intervjuer där lärarna fick dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser som de hade varit med om under sin yrkesmässiga karriär. Valet av semistrukturerade intervjuer gjorde det möjligt för lärarna att dela med sig och berätta om upplevelser som sträckte sig bortom intervjuguiden som användes. Efter genomförda intervjuer transkriberades all data för att sedan analyseras med hjälp av tematisk analys. Vid analysen av den insamlade datan kunde olika teman urskiljas som kom att ligga till grund för resultatet. Resultatet visade att alla fyra lärare hade använt sig av matematiksamtal i undervisningen någon gång, vissa oftare än andra. Lärarna beskriv sina tillvägagångssätt och förklarade hur en lektion med matematiksamtal kunde se ut. Samtliga ansåg att matematiksamtal var ett väldigt bra arbetssätt att använda sig av i undervisningen. Deltagarna var positiva till att samtalen var bra för eleverna och samtliga ansåg det som en viktigt kunskapskälla. Några lärare beskrev hur de hade upplevt en skillnad i elevernas engagemang, oftast blev eleverna mer intresserade och deltog mer aktivt i undervisningen när lärarna använde sig av matematiksamtal. Resultatet visade också att elever kan lära sig väldigt mycket av varandra. Även detta var något som lärarna som deltog i studien hade upplevt. Under intervjuerna nämnde lärarna att eleverna ibland kan lära sig minst lika bra, om inte bättre, av att samtala och lära av varandra. Sist visade resultatet även att lärare spelar en stor roll i huruvida matematiksamtalen faktiskt lyckas eller inte. Det är väldigt viktigt att lärare är väl förberedda och har en tydlig planering för att få till lärorika samtal. En lärare som har en bra relation till sina elever har också bättre förutsättningar för att lyckas med sina matematiska samtal.

Media och tidigare forskning skildrar att lärare har dåliga arbetsförhållanden. Syftet med denna studie var att undersöka gymnasielärares och högstadielärares i idrott och hälsa upplevelser samt förståelse av arbetsmiljön. För att uppnå syftet har en kvalitativ intervjustudie genomförts med 7 stycken lärare i idrott och hälsa. Resultatet har analyserats utifrån Aron Antonovskys teorier om KASAM samt Ulf P. Lundgren och Urban Dahllöfs teorier om ramfaktorer. Resultatet visar att arbetsmiljön upplevdes som god exempelvis med ett varierat utbud av fysiska platser att bedriva undervisning på, en öppen och förtroendefull social arbetsmiljö samt att lärare känner sig delaktiga i bestämmelser på skolan. Dock kan arbetsmiljön ibland upplevas mindre bra exempelvis att den är högljudd, sliten och att det kan uppstå vissa fall av konflikter mellan elever. Lärarna beskriver även att deras handlingsmöjligheter är sämre i någon av aspekterna som tid, scheman och grupper. Arbetsmiljön inverkar på undervisningarna genom exempelvis större krav på organisation och planering. Slutsatsen är att studien skiljer sig från tidigare forskning och medias skildring av lärares dåliga arbetsförhållanden. Dock visar studien  viktiga komponenter skolan kan arbeta med för att förbättra sin arbetsmiljö, exempelvis den organisatoriska arbetsmiljön. Om arbetsmiljön är hanterbar, begriplig och viktigast av allt meningsfull, kan det uppstå ett välbefinnande på arbetsplatsen.

Enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2017) har skolan i uppdrag att tillhandahålla alla elever kunskaper om de globala miljöfrågorna, vilket enligt FN:s målbeskrivning (mål 12 och 13) innefattar bland annat matkonsumtion. Därför kan matkonsumtion anses vara en central del av det arbetet kring hållbar utveckling som genomförs i skolan. Syftet med denna studie är att ta reda på hur undervisande lärare i årskurs 1–3 upplever sina förutsättningar att arbeta med hållbar utveckling, kopplat till skolmaten, utifrån de resurser som finns på skolan, lärarnas egna kunskaper i ämnet samt hur lärarna uppfattar de riktlinjer som finns angående undervisning om hållbar utveckling i skolans styrdokument. Studiens syfte besvaras genom självrapporter och intervjuer med 4 stycken grundskollärare.

Denna studies syfte är att undersöka hur någralärare i grundskolan har upplevtimplementeringen av det nya betygssystemet samt vad de anser om ett nyttbetygssystem och betygsättning från och med årskurs 6. Organisationen av, och tanken bakom, implementeringen ställsi relation till lärarnas upplevelser samt tidigare forskning kringimplementering. Skolverket har, på uppdrag av regeringen, utformat entrestegsmodell för implementeringen av Lgr 11 (Läroplan för grundskolan 2011)och det nya betygssystemet. Större delen av ansvaret för hur arbetet ska se utpå lokal nivå ligger hos huvudmän, rektorer, och skolornas nyckelpersoner. Totalt har åtta lärare från fyra olika skolor i två olikakommuner medverkat i studien, varav fyra är nyckelpersoner på respektive skola.Resultaten visar att lärarna generellt sett är positiva till reformen, men attimplementeringsarbetet är kraftigt ifrågasatt och i behov av förbättring.

Denna fallstudie syftar till att undersöka arbetet med stödinsatser på en grundskolan utifrån ett lärarperspektiv. Med hjälp av en kvalitativ metodansats bestående av intervjuer samlades empirisk data in för att svara på frågeställningarna: 1. Hur går arbetet med stödinsatser till på skolan?, 2. Vad upplever lärarna fungerar bra respektive dåligt med arbetet med stödinsatserna?, 3. Hur upplever lärarna att arbetet med stödinsatser skulle kunna förbättras? samt 4. Hur tycker lärarna att arbetet med stödinsatser svarar mot Skolverkets allmänna råd?. Totalt intervjuades fem lärare från en grundskola i Sollentuna kommun. I studiens bakgrundskapitel redogörs det för lagar, styrdokument och riktlinjer som har inflytande över arbetet med stödinsatser. Där lyfts även Skolverkets allmänna råd som vi utgår från i den fjärde frågeställningen. Fortsatt presenteras tidigare forskning om fältets många olika komponenter samt lärares tidigare upplevelser av arbetet med stödinsatser. De teoretiska utgångspunkter för denna studie är verksamhetsteori, Yrjö Engeströms verksamhetssystem samt Etienne Wengers praktikgemenskaper (”communities of practice”). De två sistnämnda användes för att analysera den empiriska datan. Studiens resultat visar att såväl lärares individuella insatser som det kollegiala samarbetet mellan lärare på skolan fungerar bra. Respondenterna upplever dock att det är svårt att bedriva ett ordentligt arbete med stödinsatser då samarbetet med andra enheter på skolan är bristfälligt. De menar vidare att det saknas resurser och förutsättningar för arbetet. Skolverkets allmänna råd är något som få lärare i denna studie har kunskap om, och dessutom menar de att råden är onödiga. Resultatet är till stor del i linje med studiens tidigare forskning, och uppsatsen avslutas med en reflektion kring detta samt förslag på vidare forskning.

Enligt olika PISA-undersökningar under flera år har elevers matematikkunskaper fortsatt att sjunka. Enligt undersökningarna finns det ett högt samband mellan läsning och matematik. Matematik finns överallt och är viktigt i dagens skola. Det är av stor betydelse att eleverna får det lässtöd de behöver i matematiken. Elever som har lässvårigheter kan även ha svårigheter i matematik. Många elever som börjar gymnasiet saknar grundläggande kunskaper i matematik enligt Madeleine Löwing (2004). Syftet med vår undersökning är att genom intervjuer med åtta matematiklärare ta reda på deras upplevelser om hur svårigheter med läsförståelse märks i matematiken. I den här studien har vi använt oss av fenomenologisk forskningsansats för att försöka ta reda på matematiklärares upplevelser om hur, och om, elevers läsförståelse framträder i matematiken. När en fenomenologisk ansats används innebär det att sätta sig in i och att försöka förstå den livsvärld och de erfarenheter intervjupersonerna upplever att de har. Vårt empiriska material är inspelade intervjuer med åtta matematiklärare. Våra frågeställningar har varit följande: Hur upplever matematiklärare att elevers lässvårigheter framträder i matematiken? Hur upplever matematiklärare att de anpassar undervisningen för elever som är i lässvårigheter? Resultatet visar att de intervjuade matematiklärarna upplever att elevers lässvårigheter upptäcks i matematiken genom att de ofta vänder på siffror, har svårt att avkoda texter, vill ha uppgifter upplästa, blir passiva i det självständiga arbetet och vill ha längre tid på prov. Samtliga respondenter lyfter att de behöver prova sig fram för att hitta anpassningar som passar eleven, då olika anpassningar passar olika bra till olika elever. De anpassningar som majoriteten av matematiklärarna lyfter under våra intervjuer är exempelvis olika presentationssätt i undervisningen, förklara ord och begrepp, diskutera matematik och skapa egna matematiska texter.

No description available.

Studiens avsikt är att öka kunskapen om experiments användning i fysikundervisningen. Syftet med studien är att synliggöra hur och varför utvalda lärare arbetar med experiment i fysikundervisningen, med elever i årskurs 4–6. Detta med fokus på hur lärarna följer upp experiment samt på vilka sätt som lärarna tar tillvara elevernas erfarenheter i undervisningen. Teoretiska utgångspunkten för studien grundar sig i pragmatismen. Mer specificerat i de tankar som John Dewey framförde om undervisning och lärande, det som i dagens pedagogiska sammanhang går under begreppet learning by doing. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med fyra aktiva fysiklärare i årskurs 4–6 och analyserats med den didaktiska triangeln som analysverktyg. Samtliga lärare i studien använder experiment i sin undervisning. Syftet är främst att förstärka teorier och hjälpa elever att förstå abstrakta fenomen inom fysiken. Lärare planerar till viss del för att inkludera elevernas erfarenheter när de genomför fysikexperiment. Samtliga lärare använder sig dock av och utgår ifrån elevernas erfarenheter i fysikundervisningen. Uppföljningen av experiment sker främst genom helklassdiskussioner, men även genom att eleverna skriver labbrapporter.

No description available.