Med bakgrund i den kritik som har riktats mot sex- och samlevnadsundervisningen i den svenska skolan, samt läromedels starka inflytande över undervisningen, har avsnitten om sex och samlevnad analyserats i sex olika läromedel i biologi för årskurs 4-6. Avsnitten har analyserats utifrån begreppen pubertet, sexualitet och reproduktion, identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar, begrepp som ska täckas in av sex- och samlevnadsundervisningen enligt aktuell läroplan, LGR11. Analysen görs utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och ett diskursanalytiskt förhållningssätt. Forskningsfrågorna för studien är - Hur har läromedelsförfattarna avgränsat avsnittet/avsnitten som rör pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar?  - Går det att identifiera tydliga mönster i hur innehållet presenteras mellan läromedlen i sex- och samlevnadsundervisningen för årskurs 4-6? - Vilka normer rörande sexualitet och kön förmedlas i läromedlen?   Analysen visar att undervisningen i sex och samlevnad har ett tydligt biologiskt perspektiv och att puberteten och befruktning ges det största utrymmet och att identitet, jämställdhet och ansvar knappt behandlas. Vidare upprätthålls föreställningar om två tydligt separerade och motsatta kön, heteronormen och cis-normen i läromedlen.

The essay is based on textbook analysis with a qualitativ method from a gender perspective. The essay analyzes three selected textbooks which are all written after the latest release of the curriculum named GY11. In the essay have I been using a analysisinstrument called ”the genderstaircase”. The purpose of the study have been to examine what point of gender awarness the selected learning materials has with the help of the genderstaircase. My ambition is to complete the genderstaircase with other theories to enhance the results. The result showed that two of three textbooks passed the demands of the curriculum GY11.

Syftet med studien har varit att utveckla en kunskap om vilket innehåll olika läromedel kan ha gällande textbaserade uppgifter i ämnet matematik. Arbetet är baserat på en läromedelanalys på två olika läromedel i årskurs tre som har analyserats och granskats. Förhoppningen har varit att genom arbetet upptäcka vilka kritiska aspekter de två olika läromedlen kan innehålla för eleverna när de ska lösa textbaserade uppgifter. Studien har utgått från variationsteorin när resultatet och analysen har gjorts. I resultatet har det framkommit att läroböckerna kan innehålla kritiska aspekter för eleverna, vilket kan göra att det försvårar för eleverna att utveckla sina kunskaper gällande att lösa textbaserade uppgifter i matematik. I diskussionsdelen diskuteras det om de två olika läromedlen ger eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att lösa textbaserade uppgifter eller om läromedlets framställning av textbaserade uppgifter inte tar hänsyn till alla kritiska aspekter när eleverna ska lösa textbaserade uppgifter.

Syftet med studien är att analysera hur två utvalda läromedel för årskurs 2 ger elever möjlighet att utveckla sin förståelse för multiplikation samt hur läromedlen framhåller olika representationsformer och räknestrategier för multiplikation.   Vårt material består av Lyckotal 2A samt Mera Favorit matematik 2B. Studiens analysverktyg utgörs av de representationsformer och strategier vi valt att lägga fokus på i studien, men också utifrån egenformulerade frågor som användes vid innehållsanalysen av läromedlen. Analysverktyget grundas i variationsteorin, som är studiens teoretiska utgångspunkt. Studien utgår från en kvalitativ metod eftersom vi utför en innehållsanalys av material inom ett begränsat område, multiplikation.  Resultatet av studien är att läromedlen framställer multiplikation med samtliga representationsformer utom den fysiska i Lyckotal 2A. Den förekommer även sällan i Mera Favorit Matematik 2B, endast vid 2 uppgifter. Numerisk och verbal representation är vanligast förekommande i båda läromedlen i hög utsträckning. De räknestrategier som förekommer mest är upprepad addition och gruppering, vilket gäller båda läromedlen. Strategin tallinje återfinns inte i Lyckotal 2A medan strategin rektangel/areaformation inte finns med i Mera Favorit Matematik 2B. En del representationsformer och räknestrategier lyser alltså med sin frånvaro i båda läromedlen. Efter att denna studie genomförts kan konstateras att läromedlen inte har ett innehåll som bidrar till en fullgod förståelse för multiplikation. Lärare bör använda sig av fler komplement utöver dessa läromedel i undervisning om multiplikation för att eleverna ska utveckla god förståelse för multiplikation.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur Afrika och afrikanerpresenteras i historieböckernaför grundskolans senare år. Materialetsom användes bestod av 10historieböcker från fyra olika förlag. Metoden som används i denna uppsats är en kvalitativ innehållsanalys med hermeneutiskinriktningvilketinnebär att fokus ligger på förståelsen av budskapeti texterna.Postkolonialismen är den teoretiska utgångspunkten för detta arbete. Resultatet visar att utrymmet för Afrika i läroböckerna är litet och att deförmedlar en etnocentrisk bild. Afrikas förkoloniala historia ges inte stor prioritering. Afrika visarsig vara intressant endast i samband med européernasintåg. Afrikanen i de studerade historieböckerna skildras somanonym, passiv och som objekt.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur en huvudsakligen syntaktiskt definierad ordklass som prepositioner framställs i läromedel för högstadiet. Ges eleven tillräckliga förutsättningar för att förstå vad som särskiljer prepositioner från andra ordklasser? Som teoretisk utgångspunkt används lärandeteorin variationsteori tillsammans med en genomgång av hur prepositioner förklaras i ett antal språkvetenskapliga källor. Som metod används kvalitativ innehållsanalys. Läromedlen analyseras utifrån ett antal undersökningsfrågor som formuleras mot bakgrund av variationsteorin och de språkvetenskapliga källorna. Undersökningen visar att inget av läromedlen ger eleven tillräckliga verktyg för att kunna särskilja prepositioner från andra ordklasser. Framför allt saknas det syntaktiska kriteriet att prepositioner tar ett komplement. I ett av de tre läromedlen ger man kriteriet en förenklad förklaring utan att samtidigt synliggöra innebörden med exempel eller övningar, och i de andra två saknas förklaring helt. Även det betydelsemässiga kriteriet att prepositioner betecknar en relation framgår inte tydligt i något av läromedlen. I samtliga läromedel framgår däremot att prepositioner kan ha en vag egenbetydelse och att det kan vara svårt att välja rätt preposition i fasta uttryck. I två av läromedlen kretsar också en stor del av övningarna runt just konsten att välja ”rätt” preposition. I undersökningen tolkas detta som ett uttryck för en ambivalens mellan att ge språkvetenskap utrymme, respektive att fokusera på slipandet av kommunikativa färdigheter. En ambivalens som kopplas till styrdokumenten där förmågan att urskilja språkliga strukturer anges som en ämnesspecifik förmåga, men där samma förmåga lyser med sin frånvaro i de betygsgrundande kunskapskraven. / <p>2018-06-15</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur genus, familjekonstellationer och funktionsvariation framställs i utvalda matematikläromedel för grundskolan årskurs 2, 5 och 7. Läromedelsanalys har gjorts på 50 sidor vardera i sex stycken läromedel, från serierna Matte Direkt och Favorit Matematik. Med hjälp av förutbestämda symboliska attribut har en kvantitativ metod använts för att genomföra läromedelsanalysen. När läromedelsgranskningen försvann 1991 blev det alla lärares professionella ansvar att välja ut läromedel för att eleverna ska uppnå uppsatta mål. Därför har vi valt att göra en läromedelsanalys på matematikböcker för låg-, mellan- och högstadiet. Tidigare forskning som presenteras i studien framhåller att läromedlen är mansdominerande, dock skiljer sig studiens resultat från det då majoriteten av böckerna visar på en kvinnligdominans genom bild och text. Tidigare forskning stämmer överens med studiens resultat när det berör funktionsvariation och familjekonstellation. Båda kategorierna får ytterst lite utrymme samt att kärnfamiljen framställs som idealet för en familj.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka förekomsten och placeringen av samarbets- och kommunikationsuppgifter i matematikläromedel för årskurs tre. Vidare är syftet att granska dessa uppgifter djupare för att ta reda på vilken typ av kommunikation de uppmanar till samt vilka kognitiva nivåer uppgifterna har. För att svara på mitt syfte har jag gjort en läromedelsanalys av fyra olika matematikläromedel i årskurs tre. Resultatet visar att i alla analyserade läromedel tillkom över hälften av antalet uppgifter genom att använda lärarhandledningen jämfört med att endast använda läroboken. Studiens resultat visar därmed vikten av att använda sig att lärarhandledningen för att till fullo kunna utnyttja läromedlet som resurs. Vidare visar studien att arbete i par är den vanligaste kommunikationsformen som det uppmanas till genom läromedlen. Resultatet visar också att störst antal av samarbets- och kommunikationsuppgifterna befinner sig på låga kognitiva nivåer, vilket enligt forskning inte gynnar en kommunikativ matematikundervisning. / Abstract The purpose of this study is to examine the presence and placement of cooperation- and communication tasks in curricular materials in mathematics for third grade. The purpose is also to analyse the tasks to find out what kind of communication they lead to, and which cognitive demands the tasks has. To fulfill the purpose of the study I conducted a content analysis of four different curricular materials in third grade. The result shows that more than half the amount of cooperation- and communication tasks was found using the teachers manual during the analysis in contrast to just using the students textbook. Therefore the result indicates the importance of using the teachers manual to get a full use of the textbook as a resource. The result also show that the most common form of communication the curricular material calls on is working in pairs. It also shows that the largest amount of cooperation- and communication tasks appears in the lower categories of cognitive demands, which according to research does not promote communication in the mathematical classroom.

Svenska gymnasieelever är osäkra i användningen av litteraturvetenskapliga begrepp. Ändå är begreppsanvändning och analys en central del i gymnasieskolans litteraturstudium.  I uppsatsen undersöks därför hur tre läroböcker för svenska 3 behandlar de grundläggande litteraturvetenskapliga begreppen fabel, motiv, tema och intrig. Forskningsfrågorna är hur begreppen definieras eller karakteriseras, vilka kunskapsförmågor (kognitiva processer) som krävs av böckernas övningsuppgifter, och om elevens litterära kompetens kan sägas utvecklas i behandlingen av begreppen.  Lärobokstexterna granskades med avseende på koherens mellan definitioner och kontex. I analysen av övninguppgifter var Blooms kunskapstaxonomi en av utgångspunkterna.  Undersökningen visar att läroböckerna i de flesta fall definierar begreppen, men att definitionerna som sådana i flera fall är otydliga och att begrepp böckerna inte karakteriserar begreppen på ett innehållsligt samstämmigt sätt.  De kognitiva processer som krävs av övningarna är i så gott som alla uppgifterna förstå, tillämpa och analysera. Därmed kan läroböckerna bidra till elevernas utveckling av litterär kompetens (performanskompetens).

Läromedel har en betydande roll för undervisningen i matematik. I Sverige finns ingen statlig granskning av läromedel vilket inspirerade oss att göra en läromedelsanalys för det här självständiga arbetet. Arbetets teoretiska utgångspunkt utgörs av Blooms reviderade taxonomi som den beskrivs av Anderson m.fl. Blooms reviderade taxonomi består av sex kognitiva processer och fyra kunskapstyper. Med hjälp av Blooms reviderade taxonomi utformades ett analysverktyg för en kvalitativ innehållsanalys. Syftet med undersökningen är att med hjälp av detta analysverktyg beskriva mönster i två läromedel i matematik. Analysen bygger i hög grad på tolkningar vilket gör undersökningen svår att replikera.   Vi har granskat ett kapitel i två olika läromedel som säger sig vara anpassade för Lgr11 och riktar sig mot årskurs 6. Genom analysen klassificeras uppgifter i läroböcker för matematik i årskurs 6 efter vilka typer av mål för undervisningen som finns implicit uttryckta i uppgifterna. I Lgr11s kursplan för matematik finns fem förmågor beskrivna vilka utgör mål för undervisningen. Vi undersöker även i vilken utsträckning de analyserade läromedlen ger elever möjlighet att utveckla olika typer av kunskap. Av resultaten framkommer att de analyserade uppgifterna till största del behandlar mål av typen tillämpa procedurkunskap. Metakognitiv kunskap är den kunskapstyp som behandlas minst i de analyserade läromedlen.