Abstrakt Kristiansen, A. (2010). Studenter inom akademin som har specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi beskriver upplevelsen av sin läroprocess. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Studier på akademisk nivå kan innebära många olika utmaningar för en student med läsoch skrivsvårigheter/dyslexi. Samhället är föränderligt och påverkas av globala faktorer och högskoleutbildning kan vara en nödvändighet för att få ett arbete. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi erhåller kunskap och hur de använder sig av den vid studier på akademisk nivå samt deras individuella uppfattningar om denna läroprocess. Metoden för denna studie är intervjuer med inspiration från den fenomenografiska ansatsen. För att ta reda på studentens egen uppfattning om sin läroprocess. I resultatet framkom det att en student med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi får hantera flera olika beståndsdelar för att klara av sina akademiska studier. Flertalet av informanterna berättar att de ofta blir nekade att få använda sig av alternativa examinationsformer. Bevisföringen av att ha läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är ett besvärligt tillvägagångssätt. De beskriver också upplevda hinder och möjligheter i sin läroprocess och en önskan om hur de skulle vilja att deras studiesituation såg ut. Därtill beskriver de vad de lär sig om sig själva. Analysen är gjord utifrån tre kategorier av hur informanterna uppfattar sin lärandeprocess. Kategorierna är: lärosätets påverkan på deras studier, deras egna hinder och/eller möjligheter och till sist deras personliga lärande. Nyckelord: Läroprocess, dyslexi, fenomenografi, hinder, möjligheter, student, läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. / Abstract Kristiansen, A. (2010). Academic students with specific reading and writing difficulties/ dyslexia describing the experience of their learning process. Education C. Department of Education and psychology of Gävle. Studies on academic level can mean many different challenges for a student with dyslexia. As society is changing, and also influenced by global factors could a higher Education be a necessity to get an employment. The purpose of this study is to find out how students with dyslexia will receive knowledge and how they use it in studies on academic level and their individual perceptions of the learning process. The methodology for this study is based on interviews with inspiration from the phenomenographical method. The result showed that a student with specific reading and writing difficulties/dyslexia may handle several different components to cope with his/her academic studies. The majority of the respondents reported that they often were refused to get use of alternative forms of examination. Presenting evidence of having dyslexia is a cumbersome matter. They also describe their perceived obstacles and opportunities in their learning process, and a desire for what they would like their study situation to be like. They also describe what they learn about themselves. The analysis is based upon three categories of how informants perceive their learning process. The categories are the institution's impact on their studies, their own obstacles and/or opportunities and ultimately finally their personal learning. Keywords: student, learning process, dyslexia, phenomenography, obstacles, opportunities.

<p>Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation kan pedagoger gå in i en lärprocess som gäller både det egna och barnens arbete. Den konkreta dokumentationen kan ligga till grund för ett kontinuerligt förändrings- eller reformarbete på förskolan genom att de bildar en utgångspunkt för gemensam reflektion. Det är en process där man ständigt går tillbaka till dokumentationen för att studera, analysera och diskutera det som har dokumenterats för att sedan ompröva sina egna tolkningar tillsammans med andra. Syftet med denna studie är att studera vilken betydelse pedagogisk dokumentation har för förskolans verksamhetsutveckling. Det gjordes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från två olika förskoleavdelningar. I resultatet av intervjuerna framkom att pedagogerna ser arbetet med pedagogisk dokumentation som mycket värdefullt, men tidskrävande. Pedagogerna reflekterar ofta över sitt arbete och använder ibland dokumentationerna som underlag. De upplever dock att det är svårt att använda dokumentationerna som utgångspunkt i det fortsatta arbetet med barnen.</p>

<p>For several places in the curriculum, it is clear that pupil participation is important. Students should, together with the teacher, take control and responsibility over their own learning process. This essay aims to describe and analyse pupil participation in the learning process of a class with schooling of a thematic approach. A case study has been used as a research strategy and the studied unit is an age-integrated class with pupils from grades four and five. The empirical relevance has been collected from six observations, a teacher interview and two focus-group interviews with the pupils. The result shows that the pupils have a limited influence in their learning process and that the teachers predetermine the content, methods, co-operation arrangements and rate of studies. The class is aware of the curriculum but are not familiar with what they contain. For example, the pupil’s don’t know what the word "pupil participation" means. The conclusions drawn are that the class should be given more influence in the learning process. The question is how much influence and what kind of influence they are to be given. There is insufficient research on how increased pupil participation affects pupil’s knowledge, but a dialogical communication pattern in the classroom is recommended.</p>

Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation kan pedagoger gå in i en lärprocess som gäller både det egna och barnens arbete. Den konkreta dokumentationen kan ligga till grund för ett kontinuerligt förändrings- eller reformarbete på förskolan genom att de bildar en utgångspunkt för gemensam reflektion. Det är en process där man ständigt går tillbaka till dokumentationen för att studera, analysera och diskutera det som har dokumenterats för att sedan ompröva sina egna tolkningar tillsammans med andra. Syftet med denna studie är att studera vilken betydelse pedagogisk dokumentation har för förskolans verksamhetsutveckling. Det gjordes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från två olika förskoleavdelningar. I resultatet av intervjuerna framkom att pedagogerna ser arbetet med pedagogisk dokumentation som mycket värdefullt, men tidskrävande. Pedagogerna reflekterar ofta över sitt arbete och använder ibland dokumentationerna som underlag. De upplever dock att det är svårt att använda dokumentationerna som utgångspunkt i det fortsatta arbetet med barnen.

For several places in the curriculum, it is clear that pupil participation is important. Students should, together with the teacher, take control and responsibility over their own learning process. This essay aims to describe and analyse pupil participation in the learning process of a class with schooling of a thematic approach. A case study has been used as a research strategy and the studied unit is an age-integrated class with pupils from grades four and five. The empirical relevance has been collected from six observations, a teacher interview and two focus-group interviews with the pupils. The result shows that the pupils have a limited influence in their learning process and that the teachers predetermine the content, methods, co-operation arrangements and rate of studies. The class is aware of the curriculum but are not familiar with what they contain. For example, the pupil’s don’t know what the word "pupil participation" means. The conclusions drawn are that the class should be given more influence in the learning process. The question is how much influence and what kind of influence they are to be given. There is insufficient research on how increased pupil participation affects pupil’s knowledge, but a dialogical communication pattern in the classroom is recommended.

The degree project aims to gain a deeper understanding of how pedagogues are working with pedagogical documentation, as well as the significance of reflection in the educational work with children.The survey was implemented on two Reggio Emilia-inspired preschools and is based on a qualitative study using semi-structured interviews with open questions, where six pedagogues shared how they view the pedagogical documentation.The study is seen from an epistemological perspective. The results show that pedagogues place great emphasis on reflection as a tool for a visibility of children´s learning and development. Pedagogues respond to children´s questions with a question at issue to challenge the children to develop their own hypotheses for problem solving.Keywords, pedagogical documentation, reflection, learning process. / Examensarbetets syfte är att få en djupare förståelse hur pedagoger arbetar med pedagogisk dokumentation, samt vilken betydelse reflektionen har i det pedagogiska arbetet med barnen. Undersökningen har genomförts på två Reggio Emilia inspirerade förskolor. Studien byggs på en kvalitativ studie med semistrukturerade interjuver med öppna frågor, där sex pedagoger delgett hur de ser på pedagogisk dokumentation. Studien är sett utifrån ett kunskapsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna sätter stor vikt på reflektion som ett arbetsverktyg i dokumentationsarbetet. Pedagogerna svarar på barnens frågor med en frågeställning, för att utmana barnen till att utveckla egna hypoteser för problemlösning.

Syftet med studien var att undersöka vilken funktion yrkesverksamma förskollärare ser att de estetiska ämnena har i förskoleverksamheten. Intervju som metod har använts för att besvara forskningsfrågorna och tre förskollärare har intervjuats, en från en större kommun och två från en mindre kommun. Studien tar stöd i det kulturhistoriska perspektivet och variationsteorin. Resultatet redogör för hur förskollärare arbetar med estetiska ämnen i förskoleverksamhet, vilka tankar som ligger bakom förskollärares arbetssätt med estetiska ämnen samt hur förskollärare eventuellt skulle vilja ändra sitt arbetssätt med de estetiska ämnena. Resultatet synliggör även vad förskollärare anser att barnen kan lära sig genom estetiska ämnen, exempelvis samspel, sociala förmågor, problemlösning, kroppsuppfattning och att utveckla sinnena. Det framkommer också vilka ämnen förskollärare känner sig trygga respektive osäkra med. Alla förskollärare känner sig till exempel trygga med bild men två känner sig osäkra med drama. I resultatet framkommer det att det finns både tydliga likheter och skillnader i de olika verksamheterna.

Syftet med arbetet är att ta reda på likheter och skillnader av grupphandledning av yrkesverksamma inom vården och inom skolan. Grupperna som representerar vården kommer från barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, medan grupperna som representerar skolan kommer från en förskola. Metoderna jag använt har varit observationer, frågeformulär samt intervjuer.Likheter är att grupphandledningen sker med jämna tidsintervaller, fasta mötesplatser och i stabila grupper som är arbetsteam eller arbetslag. Skillnaderna är bakgrunden till grupphandledningen och tidigare erfarenhet samt innehållet och effekten av grupphandledningen.Både erfarenheten och förväntningarna kan styra innehållet. Traditionellt är innehållet i grupphandledning inom vården klientärenden och effekten att personalen kommer vidare i sina ärenden, vilket också min undersökning visar. Målet med förskolegruppernas grupphandledning var att förbättra de kollegiala relationerna vilket också är innehållet och effekten i deras handledning.

”Titta vad jag kan!”: En undersökning över samband mellan barnsyn, kunskapssyn och synliggörande av barns läroprocesser genom pedagogisk dokumentation i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.

Detta examensarbete handlar om hur fem verksamma pedagoger resonerar om sin roll i barns lärande. Syftet med studien är att få syn på pedagogers olika uppfattningar och hur de på olika sätt beskriver sin tolkning av begreppet lärande samt vilka förutsättningar de skildrar att de ger för att barnet skall upptäcka och få förståelse för lärande. Den metod som använts har varit enskilda intervjuer med pedagoger. De frågor som studien har utgått ifrån är: Hur resonerar pedagoger kring sin roll i barns lärande? Hur resonerar pedagoger om synliggörandet av barns lärande? Teoretiska utgångspunkter i examensarbetet har varit kopplade till lärarens roll och funktion för läraruppdraget. De teoretiska ramarna utgörs av den kulturhistoriska teorin och forskningsresultat om lärande som begrepp, läroprocess, relation och dokumentation. Resultatet pekar på att pedagogernas förhållningssätt och de förutsättningar barnen får är av stor betydelse för barns lärande. Förskolan ska ses som en pedagogisk arena där barn får möjligheter till samspel och kommunikation som leder till lärande. Det ansvar som vilar på pedagogen är att ha en medvetenhet och en respekt för hur de på olika sätt beskriver barns läroprocesser i dokumentation. Vår slutsats är att en stimulerande miljö med pedagoger som ser barns olikheter som tillgångar och på olika sätt utmanar och uppmuntrar till olika uttryck i lärande bör ses som en stor tillgång i förskolan.