Föreliggande studie syftar till att undersöka hur lärare, elever samt vårdnadshavare upplever att svenskundervisningen i skolan är anpassad efter högpresterande elevers behov. Både kvalitativa och kvantitativa data har samlats in genom intervjuer samt en enkätundersökning. Resultatet visar att viss individanpassad undervisning äger rum. Elever och vårdnadshavare upplever dock att mer utmaning skulle behövas för fortsatt kunskapsutveckling, medan lärare saknar tid och resurser för detta.

I denna litteraturstudie ville jag fördjupa mig i metoden Läsning på talets grund (LTG) och genrepedagogik. Fanns det något inom forskningsområdet som gav stöd åt min hypotes att dessa båda metoder var lämpliga vid andraspråksinlärning. Syftet med denna litteraturstudie var att, genom granskning av tidigare forskning, få kunskap om hur LTG-metoden och genrepedagogik har använts vid språkinlärning. Syftet preciseras därför i följande frågeställningar: Hur har LTG-metoden använts vid inlärning av svenska som andraspråk? och Hur kan genrepedagogik användas i andraspråksinlärning? Litteraturstudien visar på LTG-metodens samt genrepedagogikens lämplighet vid andraspråksinlärning. Jag anser att både LTG-metoden och genrepedagogiken, genom cirkelmodellen och modellen ett språkutvecklande arbetssätt, är bra metoder att använda vid andraspråksinlärning då de bygger på samma grundtanke: "Läsning på talets grund" och "tal är en bro till skrift" (Leimar 1974, s. 64, Gibbons 2010, s. 69). Metoderna går ut på att läraren planerar sin undervisning utifrån denna ståndpunkt samt fångar upp var eleverna befinner sig i sin språkliga utveckling och genom detta arbetssätt utvecklas både språket och ämneskunskaperna.

<p>Abstract</p><p>The purpose with this essay is to get an insight on how the school has changed over the past years in terms of reading- and writing difficulties/dyslexia. In the literature studies I mention reading- and writing difficulties and the reasons why some people get these problems. Further on in the literature study it is written about what the education act and the curriculum say about the school’s duties towards pupils in need of special support.</p><p>The result contains interviews with one language pedagogue and one special pedagogue who work in two different municipalities. In addition I interviewed two former pupils who went to school 15-20 years ago.</p><p>I came to the conclusion that today’s schools have changed to the better for the pupils with difficulties. During the 1990’s the problems around dyslexia was getting attention in the society. This made the school more aware about reading- and writing difficulties/dyslexia and gave them more knowledge about the difficulties.</p> / <p>Sammandrag</p><p>Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur skolan har förändrats under de senare åren vad gällande elever med läs- och skrisvårigheter/dyslexi. I litteraturgenomgången tas läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upp och vad det finns för bakomliggande orsaker till varför vissa personer får dessa svårigheter. Vidare står det om vad skollagen och läroplanen säger om skolans skyldigheter till att hjälpa elever i behov av särskilt stöd.</p><p>Undersökningen som behandlades i resultatet omfattade intervjuer med en språkpedagog och en specialpedagog som är verksamma i två olika kommuner samt intervjuer med två före detta elever med dyslexi som gick i skolan för cirka 15-20 år sedan.</p><p>Resultatet av undersökningen visade på att dagens skola har förändrats till det bättre för elever med dessa svårigheter. Under 1990-talet uppmärksammades dyslexiproblematiken i samhället vilket gjorde att skolan blev mer medveten och fick kunskap om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.</p>

<p>In school there are many pupils with Swedish as their second language and these pupils often have less basic condition compared with pupils with Swedish as their mother tongue and the most common root cause is lack of language knowledge, also the time spent in Sweden matters.</p><p>I have trough questionnaires and literature studies investigated if there, for pupils with Swedish as their second language, is an easier way to figure out how to read and write in Swedish using fiction literature as learning material compared with ordinary ways.</p><p>In the questionnaires that I performed participated a number of teachers that teach Swedish as a second language. These teachers all work in schools with a big share of pupils with Swedish as a second language.I also tried to evaluate if there was a difference between teachers with a graduation in Swedish as second language compared with these who don’t have a graduate but still work with these pupils.</p><p>The result shows that I discovered that only the graduated teachers have used fiction literature as a learning material in the daily work and have experienced good results from the pupils, they also knew why they used fiction literarture for reading and writing training.</p><p>As a teacher it is very important to have the knowledge regarding children that have Swedish as a second language, to be able to support them in a correct way.</p><p>Despite the pupil can’t speak or read the new language, it has feelings and knowledge about the circumstances that they can’t express.</p><p>The teachers mission is to knew and have understanding for these circumstances.</p><p>Keywords: Pupils with Swedish as second language, learning to read and write, fiction literarture, school.</p> / <p>I dagens skola finns det många elever som har svenska som andraspråk och dessa har ofta sämre förutsättningar än barn med svenska som modersmål. Bristande språkkunskaper och kort vistelsetid i Sverige har betydelse.</p><p>Jag har i den här undersökningen genom enkäter och litteraturstudier försökt komma fram till om skönlitterära texter är en bättre väg, för elever med svenska som andraspråk, för läs- och skrivinlärning jämfört med traditionellinlärning. I enkätundersökning som jag utförde deltog ett antal lärare som undervisar i svenska som andraspråk. De arbetar alla på skolor med stor andel elever som har svenska som andraspråk. Jag ville även ta reda på om det var någon skillnad på lärare med formell utbildning i svenska som andraspråk och de som inte har det, men ändå arbetar med dessa elever.</p><p>I resultatet jag fick fram var det enbart de lärare som hade en formell utbildning i svenska som andraspråk som arbetade med texter i det dagliga arbetet och tyckte att det gav goda resultat, de visste också varför de använde sig av skönlitterära texter för läs- och skrivinlärning.</p><p>Som lärare är det oerhört viktigt att man har kunskap om barn som har svenska som andraspråk, och att kunna bemöta dem på rätt sätt. Bara för att eleven inte kan tala eller läsa på det nya språket så har det känslor och en kunskap om vissa företeelser som det inte kan uttrycka. Det är lärarens uppdrag att veta och ha förståelse för detta.</p><p>Nyckelord: Elever med svenska som andraspråk, läs- och skrivinlärning, skönlitteratur, skola.</p>

<p>Syftet med vår undersökning är att belysa hur pedagoger i grundskolans tidigare år arbetar med den tidiga läs- och skrivundervisningen. Vi vill få kunskap om hur pedagogerna väljer sin metod samt redogöra för hur pedagogerna motiverar sitt metodval. Vidare vill vi undersöka vad konsekvenserna av metodvalet blir. Vi har valt att skriva inom detta område då vi anser att läsning och skrivning är baskunskaper i livet. I vår kommande yrkesroll kommer vi att behöva välja metod. Mot bakgrund av detta tror vi att en undersökning om pedagogers val av metod kan gynna oss samt våra kollegor. Vi har genomfört en kvalitativ studie med sex semistrukturerade intervjuer. Dessa ligger till underlag för vår analys och diskussion. Vår empiri visade att valet av metod är svårt att göra. Det är viktigt att pedagogen tror på sitt metodval. Pedagogen utgår från sig själv, sina elever samt erfarenheter för att skapa goda förutsättningar för en bra läs- och skrivundervisning.</p>

<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Syftet med denna studie har varit att beskriva och förstå hur ett antal elever och lärare i gymnasieskolan uppfattar lärmiljöns betydelse för främjande av utveckling inom läs- och skrivområdet. Undersökningen belyser självbildens och motivationens betydelse för utvecklingen samt på vilket sätt eleverna är delaktiga vid utformningen av undervisningen vid svårigheter i läsning och skrivning. </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Forskningen har en kvalitativ design där information har inhämtats via intervjuer som har genomförts med fem elever och fem lärare i gymnasieskolan. </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Resultatet av studien visar att faktorer i lärmiljön har betydelse för utveckling i läs- och skrivområdet. Eleverna önskar att gymnasieskolan bättre lyssnar till deras egna tankar kring hur lärmiljön ska utformas och lärarna önskar sig större kunskaper i området för att kunna möta eleverna. Vidare har eleverna upplevt att deras självbild påverkats av deras läs- och skrivsvårigheter, något som också lärarna är medvetna om. Resultatet talar för att hänsyn bör tas till både det individinriktade och det miljöinriktade perspektivet när man ser på förutsättningarna för en positiv läs- och skrivutveckling. </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Slutsatser av studien är att det är viktigt att ta tillvara elevernas önskemål om hur lärmiljön ska se ut. Förutsättningar bör ges till gymnasieskolan som organisation och till den enskilda läraren för ett förhållningssätt med flexibilitet i lärmiljön. Elever kan då uppmärksammas utifrån sina specifika förutsättningar och vara delaktiga i hur undervisningen utformas för att känna motivation för sina studier. </span></p>

Detta examensarbete handlar om fysisk aktivitet. För att specificera ligger fokus på denmedvetna motoriska rörelseträningens påverkan på inlärning inom läsning och skrivning iårskurs 1 och 2. Hjärnan behöver stimulans för att utvecklas, detta sker genom rörelse vilket isin tur främjar lärandet. Människans kropp är byggd för rörelse och därigenom bildas ochutvecklas synapser i hjärnan som är viktigt för den kognitiva verksamheten. Det finns väldigtlite forskning inom detta område dock lyfts idrotten och där igenom rörelsen fram mer i Lgr11 än i Lpo 94.Syftet med examensarbetet är att åskådliggöra betydelsen av fysiska aktivteter ochmotorikträning för läs- och skrivinlärning. Genom att lägga mer tid i skolan på rörelse såkommer elevernas skolprestationer att öka.Valet av metod är en studie om hur målinriktad motorisk träning påverkar läs- ochskrivinlärning. I studien följdes sex elever under tre veckor, fyra gånger i veckan där dettränades motorik genom att göra övningar som är tagna från MTI. För att se om träningengav resultat gjordes förre - och eftertester. Resultat efter studien är positiv då det påvisar enförbättring inom läs- och skrivinlärningen. Alla eleverna hade individuellt positivaförändringar. Hypotesen visade en förbättring inom läsning och skrivning efter rörelseträning.

Lästester genomförda av IEA, PIRLS och PISA, både inom Europa och i världen, har visat att eleverna i Sverige genom åren har uppnått allt sämre resultat på lästester. Att kunna läsa är något som är nödvändigt för att kunna fungera i vårt samhälle, både i skolan, senare i yrkeslivet och i privatlivet. Examensarbetets övergripande syfte är att undersöka vilka faktorer i skolan som kan ha del i den sjunkande läs- och skrivförmågan hos eleverna. Examensarbetet förtydligar begreppet literacy närmare och redogör för de faktorer som vi, genom en avgränsad sökning, funnit kan ha påverkan på elevernas studieresultat. Då läroplanen är det dokument som skolan ska förhålla sig till, finns det i examensarbetet en jämförelse om vad som skrivs om undervisning och ämnet svenska mellan Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11. Metoden som används i denna uppsats är kvalitativ intervju. I studien deltog tre lärare som arbetat i ca 15 år inom läs- och skrivundervisning.   Resultaten i examensarbetet har visat att majoriteten av de intervjuade lärarna anser att elevernas läskunnighet blivit bättre, snarare än sämre, vilket är vad de internationella undersökningarna visat. Resultaten visar också att läs- och skrivundervisningen har förändrats till att mer fokus läggs på innehåll än form, jämfört med tidigare. Enligt de intervjuade lärarna är det viktigt att både lärare och föräldrar har en positiv attityd till läsning, för att även eleverna ska få en positiv attityd.

The aim of this master’s thesis is to trace examples of political rationality and governmental technologies in a selection of final reports of Swedish Public State Inquiries (SOU) where literacy and related concepts are fea-tured. I make use of the governmentality studies perspective developed by Nikolas Rose and colleagues. This can be described as a theoretical and methodological approach based on Michel Foucault’s concepts of govern-mentality, subjectivity, truth and knowledge, whose focus is on the ways in which social phenomena are repre-sented politically as problematic and how governmental technologies, in the shape of evaluative techniques, institutional practices, tools and programmes of reform and intervention, are developed for the remedy of such ‘social problems’. I pose questions, stemming from my primary aim, which relate to the observation of political rationality in my material, the kinds of governmental technologies which are suggested as useful or necessary, the aspirations of government discernible, as well as how literacy might be seen. I demonstrate that literacy can certainly be viewed as a governmental technology, employed in the realisation of political aspirations, on the basis of ideals of participation, influence, lifelong learning, and access, and through a political rationality, common in advanced liberal societies, which promotes notions of self-empowerment, autonomy and freedom. The ideal citizen is, I conclude, conceptualised principally as a Swedish-born, able-bodied, adult reader. This is achieved through a process of othering, or ‘dividing practices’, which places children, young people, immigrants, and to some ex-tent, people with reading difficulties and disabilities outside of the picture of literate normality. This is a two year master’s thesis in Archive, Library and Museum Studies. / Syftet med den här masteruppsatsen är att urskilja exempel på political rationality och governmental technologies i ett urval huvudbetänkande av Statliga offentliga utredningar, där litteracitet och närliggande begrepp framhävs. För att uppnå detta syfte, tillämpar jag ett governmentality studies-perspektiv såsom det har utvecklats av Nikolas Rose med kollegor. Perspektivet kan beskrivas som ett kombinerat teoretiskt och metodologiskt angreppssätt med utgångspunkt i Michel Foucaults begrepp på governmentality, subjektivitet, sanning och kunskap, och som lägger fokus på hur sociala fenomen representeras och problematiseras politiskt, och hur governmental technologies, i form av bedömningstekniker, institutionella praktiker, reformeringsverktyg och -program för avhjälpande av sociala problem, utvecklas. Följande är exempel på frågor jag ställer i relation till uppsatsens syfte: är det möjligt att skönja en political rationality i mitt empiriska material? Vilka governmental technologies rekommenderas som användbara eller nödvändiga? Hur ser politiska förhoppningar ut? Jag påvisar att litteracitet tydligt kan ses som en governmental technology, använd för att förverkliga politiska förhoppningar, på basis av ideal såsom deltagande, inflytande, det livslånga lärandet och tillgång, genom en political rationality som präglar senliberala samhällen, och som främjar föreställningar om empowerment, autonomi och frihet. Jag drar en slutsats som visar att den idealiska medborgaren konceptualiseras främst som den flergenerationssvenske, vuxna läsaren utan funktionshinder. Detta åstadkoms genom en process av othering, eller ’skiljande praktiker’, som placerar barn, ungdomar, invandrare och, till viss del, människor med lässvårigheter och läshinder utanför bilden av den litterata normaliteten. Detta arbete utgör en två-årig masteruppsats inom ABM.

Antalet andraspråkselever i den svenska skolan har idag ökat, vilket innebär att undervisningen behöver anpassas till de nya förutsättningarna. Den här litteraturstudiens syfte är att undersöka andraspråkselevers läs- och skrivutveckling och hur lärare genom multimodala arbetssätt kan stötta denna i ämnet svenska i årskurs 1 – 3. Resultatet i den här studien visar att lärarens stöttning har en avgörande betydelse vid andraspråkselevers utveckling och att det är viktigt att lärare har kunskaper om hur andraspråkselever lär. I studien redovisas även framgångsrika exempel på hur lärare kan stötta andraspråkselever genom att arbeta multimodalt. / <p>Svenska</p>