BAKGRUNDI bakgrunden görs en längre redogörelse kring läsmetoder, begrepp inom läsundervisningen samt en genomgång av aktuell litteratur. Det är skolans skyldighet att se till att alla elever lyckas med läsningen. Alla barn är olika och lär sig på olika sätt. Att endast använda sig av en metod kan ses som negativt för elevernas läsutveckling. Vi har utgått ifrån två teorier - den kognitivistiska och den sociokulturella teorin.SYFTEArbetets syfte är att undersöka vilka läsmetoder som används vid läsundervisningen i skolorna i en kommun på västkusten samt deras motiv till användandet.METODVi har använt oss av en webbenkät som datainsamlingsmetod. Det är en kvalitativ enkät med öppna frågor. Den kan ses i sin helhet i bilaga 2. Vi skickade ut 75 enkäter och fick in 50 svar.RESULTATDe metoder som används enligt samtliga skolor i kommunen är Kiwi, Bornholm, Whole language, Phonics, LTG samt lärarnas egen metod. Respondenterna har angett att metodvalet är gjort med tanke på att de bidrar till gemensamma upplevelser, underlättar flyt och förståelse, är en viktig grund vid svåra ord samt att eleverna får leka med språket. 54 % av de tillfrågade lärarna i kommunen har nämnt i något av sina svar att det är viktigt att individanpassa sin undervisning. De lärare i kommunen som har besvarat enkäterna har i många fall (30 %) arbetat med läsmetoderna de angett i mer än tio år.

No description available.

BAKGRUND:Ute i verksamheten kan man se att pedagogiken ofta utgår från Vygotskijs språksyn, vilkenhandlar om att eleverna lär sig bäst när de själva är aktiva. Detta har sin grund i detsociokulturella perspektivet på lärande, som betonar att lärandet sker i samspel med andramänniskor. Vygotskijs teori visar sig på olika sätt ute i verksamheten. Exempelvis belysesdenna när pedagoger pratar om att läsningen måste vara meningsfull och engagerande, samtatt eleverna bör marineras i läsning. Den visar sig också i olika läsmetoder, som får framdenna meningsfullhet. Till exempel är reflekterande efter läsning en användbar läsmetod,vilken får eleverna att tänka till om det lästa. Detta gör också att läsningens fokus blir påförståelsen. Metoden högläsning är en annan läsmetod som också är viktig. Tack vare dennakan eleverna höra hur språket är uppbyggt och även bli motiverade till läsning.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka i vilken utsträckning några lärare uppger sig arbeta med olikaläsmetoder. Undersökningen syftar också till att belysa på vilka grunder dessa lärare säger siggöra sina val av läsmetoder.METOD:Vi har använt oss av två datainsamlingsmetoder. Den första har en kvantitativ prägel och ärett läsprotokoll, vilket vi har tagit fram själva. Den andra är en kvalitativ intervju.RESULTAT:De läsmetoder som undersöktes användes i olika stor utsträckning bland lärarna. Metodenhögläsning användes ganska ofta, där ett motiv var att eleverna skulle få höra språket talas.Samtliga lärare fokuserade på att eleverna skulle utveckla en god läsförståelse samt hade envariation av olika texter i sin läsundervisning. / Uppsatsnivå: C

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka, genom samtal med pedagoger på fältet, vilka läsmetoder pedagogerna säger sig använda och hur pedagogerna säger sig använder dem samt att, genom observation, se hur läsmetoderna används i undervisningen av de deltagande pedagogerna. I litteraturgenomgången presenteras flertalet läsmetoder samt vad dagens aktuella forskning säger om läsinlärning. Detta relateras även till vad Lpo94 samt kursplanen i svenska. Huvudresultatet visar att samtliga deltagande pedagoger säger sig välja att blanda flera olika läsmetoder för att på så sätt kunna anpassa till varje elevs egna behov. Resultatet visar även att pedagogerna, vid våra observationer, inte alltid använder sig av de läsmetoderna de sagt sig använda i intervjun. De mest förekommande läsmetoderna är LTG (Läsning på talets grund) samt ljudningsmetoden, vilka används av samtliga respondenter.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka, genom samtal med pedagoger på fältet, vilka läsmetoder pedagogerna säger sig använda och hur pedagogerna säger sig använder dem samt att, genom observation, se hur läsmetoderna används i undervisningen av de deltagande pedagogerna. I litteraturgenomgången presenteras flertalet läsmetoder samt vad dagens aktuella forskning säger om läsinlärning. Detta relateras även till vad Lpo94 samt kursplanen i svenska. Huvudresultatet visar att samtliga deltagande pedagoger säger sig välja att blanda flera olika läsmetoder för att på så sätt kunna anpassa till varje elevs egna behov. Resultatet visar även att pedagogerna, vid våra observationer, inte alltid använder sig av de läsmetoderna de sagt sig använda i intervjun. De mest förekommande läsmetoderna är LTG (Läsning på talets grund) samt ljudningsmetoden, vilka används av samtliga respondenter.

Abstrakt Syftet med studien är att bidra med ytterligare kunskaper om vilket arbetssätt lärare använder föratt utveckla elevers läs- och skrivförmåga med ändamålet att eleverna ska uppleva motivation ochdärmed finna skolundervisningen givande. För att besvara mina frågeställningar planerade jag ochgenomförde ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer i årskurs 1, som sedananalyserades. Den teoretiska utgångspunkten som studien utgår från är det sociokulturellaperspektivet. Lärarna har redogjort viktiga aspekter för att utveckla elevernas läs- ochskrivförmåga, hur de arbetar med elevernas läs- och skrivutveckling samt hur de upplevelserelevernas motivation. Resultatet visar att lärarna inte arbetar efter en specifik läs- och skrivmetod men där de klart ändåkan vilket arbetssätt och arbetsform de använder sig av. Resultatet visar också att de flesta aveleverna känner sig motiverade men att det kan variera. I studien framkommer exempel på hurlärare arbetar med läs- och skrivutveckling och i vilka sammanhang som eleverna visar sig likamotiverade. Vidare visar resultaten att lärare är överens om att arbeta för att stimulera eleversmotivation är en av de viktigaste faktorerna för att utveckla elevers läs- och skrivförmåga.Resultatet påvisar också via observationerna att en viktig framgångsfaktor också är att elevernaarbetar i lärpar, som ett verktyg för lärandet under lektionerna. Interaktionen mellan eleverna skerinte spontant, utan sker när läraren ber eleverna att diskutera med sitt lärpar. Ena läraren ställerintressanta frågor till eleverna som bidrar till reflektion och gör eleverna delaktiga under lektionen.Det framkommer även att miljön i klassrummen inte stimulerar i någon vidare utsträckning tillläsning. En lärare uppger att läsningen inte är lika prioriterad som den borde vara. Nyckelord: Läsmetoder, läs- och skrivutveckling, svenska, undervisning, motivation.

Syftet med vårt arbete är att vi som blivande grundskollärare får kunskap om olika metoder som kan användas för att motivera elevers läslust i det tidiga mellanstadiet, då det har visat att elevers läslust har minskat. Arbetet utgår från frågeställningen “Hur kan lärare motivera elever i det tidiga mellanstadiet till en ökad läslust?”. Det har använts en systematisk litteratursökning i databaser som är rekommenderade av Malmö universitet. I resultatet har det lyfts fram ämnen som metoder, klassrumsmiljön och samarbete som är olika metoder lärare kan använda sig av för att öka elevers läslust. Inom dessa tre ämnen har metoder som högläsning, samarbete med skolbibliotek och vikten av ett organiserat klassrum haft en viktig roll för elevers motivation för läslust. I diskussionen presenteras resultatets konsekvenser och risker samt koppling till yrkesprofessionen och våra erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen. Exempelvis tas det upp att högläsning hade en positiv effekt på elevers läslust, men att nackdelen med högläsning var att lärare behövde fånga upp alla elevers intressen i klassrummet. Därav behöver lärare tänka på vad valet av bok kan ge för effekter på elevers läslust. I vår verksamhetsförlagda utbildning har vi observerat att svårighetsgraden på högläsningsboken har sett olika ut beroende på vilken läsnivå eleverna befinner sig på. En slutsats är att elevers läslust kan påverkas av olika metoder samt av olika professioner som arbetar i skolan, men att det är lärare som har den viktigaste rollen i att arbeta med elevers läslust.

The purpose of this study is to investigate the reading methods that pedagogues, active in classes 1-3, use in the first stage of learning to read and how they consider their own choices of methods. In the theoretical background I sort out the basic differences between synthetic and analytic methods of acquiring the skills of reading. The analytic reading method means that the skills of reading starts with the complete text in order to later analyze the parts of the text. The synthetic method approach is based on a reading method where the parts are linked as a whole. The two methods are considered antipodes but can also be looked upon as complements in the current governing documents. In order to find the answer  to the purpose of this study a qualitative survey has been realized where the pedagogues have had the opportunity to motivate their choices of reading methods. The survey was designed in order to investigate if the pedagogues make their choices using the guidelines in the Swedish curriculum about individualized tuition. The result of the survey can be summarized as follows, the majority of the pedagogues claim that they make a conscious choice of the skills of reading methods through an individualized perspective in order to be able to meet each and every pupil’s different qualifications/conditions and needs.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och jämföra metoder som elever i årskurs 3 på gymnasiet använder sig av vid tillägnande av skönlitteratur. Jag undersökte även vilka av läsmetoderna tyst läsning, högläsning och ljudbok elevernas svensklärare och andra svensklärare på skolan anser är givande för deras elevers tillägnande av skönlitteratur i årskurs 3 på gymnasienivå. Detta undersöktes genom kortare lärar- och elevintervjuer. Resultaten visar att lärarna tycker att alla metoder är bra för olika elever och menar att eleverna kan variera när de läser skönlitteratur. Elevernas svar visar att högläsning och läsning i en fysisk bok fortfarande är populärt och de anser att ljudböcker bör användas på deras egen fritid. Studiens intervjusvar från eleverna visar också på att merparten av informanterna tycker det är intressant och positivt med läsning av skönlitteratur och de upplever att de får ut något av det, medan ett fåtal anser att det är svårt, jobbigt och tråkigt. Slutsatsen som jag kan dra utifrån mina resultat är att eleverna själva bör kunna välja på vilket sätt de ska tillägna sig skönlitteraturen i skolan samt att informanterna är positiva till olika tillvägagångssätt för att läsa skönlitteratur.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra vilka läsmetoder några f-3 lärare väljer att använda i sin undervisning för elevernas tillägnande av skönlitteratur samt vilka läsmetoder några f-3 elever föredrar. De läsmetoder som studien fokuserar på är högläsning, tyst läsning och ljudbok. Till studien har intervjuer använts som datainsamlingsmetod med några lärare och elever. Resultatet av lärarnas svar visar att lärarna varierar sig i användning av läsmetoder, men den läsmetod som föredras är högläsning. Resultatet av elevernas svar visar att de tycker om samtliga läsmetoder, men att de föredrar tyst läsning. Detta är även den läsmetod som flera av eleverna använder sig av på fritiden. Studiens slutsats är att lärarna är eniga om att det är viktigt med varierande läsmetoder som gynnar eleverna på olika sätt och att det kan öka deras läslust. Läsmetoderna blir sedda som komplement till varandra. Den läsmetod som eleverna anser fungerar bäst för dem är tyst läsning, både i skolan och på fritiden.