Det här är ett examensarbete som handlar om olika lärares resonemang om läsundervisning i förskoleklass och i årskurs ett. Sju legitimerade grundskollärare intervjuas om hur de tidigare undervisat i eller hur de undervisar i läsning och hur de motiverade sitt val av en läsmetod eller flera läsmetoder i undervisningen. Studiens syfte är att belysa lärarnas tankar och ställningstaganden kring den valda läsmetoden eller de läsmetoder i undervisningen de valt använda sig av och hur undervisningen sker i praktiken. Studiens utgångspunkter omfattas av teoretiska perspektiv angivet som syntetisk metod, analytisk metod och sociokulturell teori.    Resultatet visar att lärarna i förskoleklass bedriver läsundervisning på olika sätt utifrån enbart en läsmetod medan lärarna i årskurs ett blandar olika metoder. Alla förskoleklasslärarna arbetar med bokstäver och ljud. Majoriteten av de intervjuade lärarna i årskurs ett använder läromedel och vissa av dem använder även den tillhörande arbetsboken i undervisningen. Någon lärare skapar och använder eget material. Dessutom visar det sig i resultatet att valet av läsmetod eller flera läsmetoder motiverades av lärarna på olika sätt. En del motiverade exempelvis sitt val utifrån eleverna och vad de behöver för att utvecklas vidare i läsningen. Andra lärare motiverade sitt val exempelvis utifrån vad de hade för inspiration och utbildning.    Slutligen kan det konstateras utifrån detta examensarbete att många lärare tänker, motiverar och bedriver läsundervisning på lika och olika sätt. Alla lärare använder aktiviteter för att utveckla så att eleverna kan bli självständiga läsare.

Skolan har i uppdrag att lära alla elever att läsa och skriva för att på så vis nå framgång i samhället. Med försämrade resultat i både PIRLS och PISA råder det inga tvivel om att man behöver satsa mer på läsningen i den svenska skolan.  Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga vad forskning säger om den tidiga läsundervisningen i svensk skola samt att undersöka vilka faktorer som anses vara framgångsrika enligt forskningen. Med hjälp av sökord och urvalskriterier kunde vi finna 14 artiklar i olika databaser. Vi har valt att avgränsa forskningen geografiskt till Sverige samt åldersmässigt till lågstadiet. Avgränsningar har också varit peer reviewed eller refereegranskad forskning publicerad efter år 2008.   Syftena i de olika artiklarna var att undersöka elevers kunskaper inom läsning eller undersöka lärares perspektiv på läsundervisningen. De inkluderade artiklarna delas in i kvantitativa studier och kvalitativa studier där uppdelningen blev relativt jämn. Artiklarna kartlades i de två kategorierna utifrån studiernas syften, metoder, urval samt resultat. I studierna med kvantitativa metoder var resultatet att elevers läsförmåga kan utvecklas med hjälp av interventioner. De kvalitativa studierna redovisar lärares syn på vad som krävs för att elever ska lyckas med sin läsning. Utifrån kartläggningen av artiklarna gjordes en fördjupad analys utifrån temat ”framgångsfaktorer i läsundervisningen” där framgångsfaktorerna är variation, anpassning och kontextuella faktorer.   De didaktiska implikationerna lyfts i diskussionskapitlet. I vår kommande yrkesroll som lärare är krävs förmåga att anpassa och variera läsundervisningen för att på så vis kunna stötta samtliga elever i deras läsutveckling. De kontextuella faktorerna såsom goda relationer och social trygghet behöver också tas i beaktande.

I skolans tidiga år är läsning ett av de mest centrala i undervisningen. Särskilt har läsundervisningen en betydande roll för elevers läsinlärning och läsutveckling. Syftet med kunskapsöversikten är att analysera samt sammanställa vad som kännetecknar forskning om läsutvecklande undervisning för elever i årskurs F-3. Kunskapsöversikten utgörs av en systematisk litteratursökning där sökningen skett i två olika databaser, ERIC och Swepub samt söktjänsten Primo. I kunskapsöversikten redogörs metodansatsen grundligt följt av en presentation av samtliga studier som fick ligga till grund för arbetet. Kunskapsöversikten belyser olika metoder och interventioner som har använts för att främja läsfärdigheter.   Resultatet som framkommer indikerar att det finns faktorer som forskningen anser som framgångsrika för elevers tidiga läsinlärning. Å ena sidan visar forskningen att tidig fonologisk träning har en betydande effekt på hur eleverna utvecklar sin avkodningsförmåga. Å andra sidan lyfts att insatser och bedömningsverktyg för att identifiera läsbehov hos elever är främjande för en läsutvecklande undervisning. Detta visades särskilt framgångsrikt för elever som befinner sig i riskzonen.  Vidare genomförs en fördjupad analys av de aspekter som återkommande lyfts som särskilt viktiga i en läsutvecklande undervisning. I den fördjupade analysen beskrivs fonologisk medvetenhet som en central aspekt och dess effekt för läsutveckling hos elever i årskurs F-3. Den andra aspekten som analyseras är bedömningsverktyg och träningsprogram och dess effekt på läsutvecklande undervisning.

Studien handlar om hur lågstadielärare arbetar med läsförståelse i undervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur sju lärare i Sverige arbetar med läsförståelse genom att ta reda på vilka läromedel och lässtrategier de använder, hur de väljer läromedel och hur de arbetar både med läromedlen och i övrigt. Sju lärare i årskurserna två och tre verksamma på fyra olika skolor har intervjuats. Svaren har sedan transkriberats och bearbetats med hjälp av tematisk analys utifrån förförståelse, tidigare forskning och ett sociokulturellt perspektiv.Resultaten visar att lärarna använder sig av en kombination av läromedel i läsförståelseundervisningen. Ett huvudsakligen använt läromedel kompletteras med ytterligare ett. Som huvudläromedel används antingen läromedel Läsförståelse eller Abc-klubben och som komplettering Äppel-serien och Ottos klass. Olika typer av lässtrategier används, till exempel bildstöd, textsamtal/läsfixarna och genrepedagogik. Vidare visar resultaten att lärarna endast undantagsvist haft möjligt att aktivt delta i valet. När det gäller arbetssätt framkommer att lärarna i början på läsundervisningen anpassar sig efter elevernas nivå och använder olika typer av anpassade läromedel och hjälpmedel. Efter hand utvecklas undervisningen i förhållande till elevernas progressiva lärande. Det framkommer även att lärarna istället för att låta eleverna arbeta på egen hand försöker samverka så mycket som möjligt med eleverna. Några frågeställningar som kan ställas utifrån studiens resultat är vilka faktorer som är viktiga vid urval av läromedel och vilket inflygande lärarna har på valet.

Syftet med detta examensarbete är att finna bakomliggande orsaker och faktorer som påverkar pojkar och deras läsning. Varför presterar pojkar sämre än jämngamla flickor på lästester i alla de länder där tester görs? Detta är något som otaliga undersökningar pekar på både i Sverige och internationellt. Ett barns framgång i läsning är en viktig del av dess utbildning. Har barnet problem på detta område så får det problem i alla ämnen. Huvudfrågan för detta examensarbete är således: varför presterar pojkar sämre än flickor i läsning? De delmoment som påverkar läsningen belyses ur flera vinklar i hopp om att lyfta fram en så övergripande bild som möjligt av detta fenomen. Detta är en litteraturstudie med fokus på forskning genomförd mellan 2007-2013. Undersökningen visar att den nivå ett barn når i sin läsning är resultatet av en ytterst komplicerad kombination av faktorer där hemförhållanden och motivation tycks väga tyngst. Samtidigt visar studien även att andra faktorer som ofta lyfts fram som mer eller mindre avgörande bygger på motsägelsefulla fakta.

Syftet med den kvantitativa undersökningen var att jämföra ASL (att skriva sig till läsning) i ett helordsperspektiv med den traditionella ljudmetoden gällande elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Jämförelsen gjordes också för att se vilken läsinlärningsmetod som är mest gynnsam och om någon av dessa har bättre möjligheter att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen bygger på sekundärdata från cirka 200 elever med olika läsinlärningsmetoder där i första hand ordavkodningsförmågan jämförs. Resultat gällande fonologisk medvetenhet, ordavkodningsförmåga, stavning samt nationella prov i svenska samlades in från två parallellgrupper (ASL - ljudmetod). Testmaterialet har hämtats från förskoleklass till och med årskurs 3. Resultatet visade bättre ordavkodningsförmåga för de flesta elever som har haft ASL som läsinlärningsmetod. Detsamma gäller för elever som hade hög ordavkodningsförmåga från årskurs 1. För elever med låg ordavkodningsförmåga visade resultaten däremot ingen skillnad mellan de båda metoderna. En tolkning skulle kunna göras att ASL gynnar ordavkodningsförmågan för många elever, men inte har större möjligheter än ljudmetoden att förebygga läs- och skrivsvårigheter. / The purpose of the quantitative study was to compare WTR (writing to read) in a whole language perspective with the traditional phonics regarding students' early literacy development. The comparison was also made to see which literacy learning method that is most favourable and if any of them is more able to prevent reading and writing disabilities. The study is based on secondary data from approximately 200 students with different methods of teaching reading in which primarily word decoding ability was compared. Results regarding phonological awareness, word decoding ability, spelling and National tests in Swedish were gathered from two parallel groups (WTR - phonics). The test material has been taken from pre-school to grade 3. The results showed better word decoding ability for most students who have had WTR as literacy learning method. The same applies to students who had high word decoding ability from grade 1. Results from students with low word decoding ability showed however no difference between the two methods. One interpretation would be that WTR favours word decoding ability for many students, but does not have more opportunities than phonics of preventing reading and writing disabilities.

Syftet med undersökningen är att söka svar på hur yrkesverksamma lärare inom skolans tidi-gare åldrar åk.1–3 arbetar med läsinlärning. Jag vill även undersöka vilka läsinlärningsme-toder lärarna använder i undervisningen samt vilka faktorer som påverkat dessa lärares val av läsinlärningsmetoder.  Min undersökning består av sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lärare, all verksamma inom samma mellansvenska kommun.  Flera intressanta aspekter har framkommit genom undersökningen. Bland annat att ingen av de intervjuade lärarna använder sig av en enda renodlad metod. Istället blandar de och tar ”det bästa” från olika metoder samt anpassar sitt arbetssätt delvis efter den barngrupp de arbe-tar med. Faktorer som påverkat lärarnas val av läsinlärningsmetoder är exempelvis trender, erfarna kollegor och kommunalt inflytande. / The aim of this study has been to find answers as to how primary teachers in the early ages (grades 1–3) help children in the process of learning to read. I also wanted to investigate wich methods teachers use in teaching their students in learning to read. My interest also lies in what has affected the teachers choice of reading methods.  My study is based on six semistructured qualitative interviews with teachers, who all work in the same town, but in different schools.  Several interesting aspects emerged from the interviews. For example, none of the teachers use only one reading method. The mix and match and adapt their teaching according to their class and preconditions. Factors that have influenced their choice of method is, among other things, trends older colleges and municipal influence.