Svenska elevers läsförståelse är låg. Med denna studie har det undersökts vilka faktorer som enlig forskning kan motivera elever till läsning inom grundskolan. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där det inkluderats både kvalitativa samt kvantitativa studier. Resultaten som framkommit ur studien är att informations- och kommunikationstekniska faktorer, sociala yttre faktorer samt interaktionsfaktorer påverkar elevers motivation till läsning. Slutsatserna sammanfattas med lärarens och de vuxnas viktiga roll i att motivera elever till läsning inom olika kontextvärldar. Fortsatt forskning kring ämnet är att undersöka vad elever själva anser missgynnar deras motivation till lärande.

I denna uppsats undersöks synen på läsning hos elever i årskurs 3. Undersökningen belyser elevernas läsvanor, deras motiv till läsning, hur eleverna väljer litteratur samt hur eleverna påverkas av litteratur de läser.SyfteSyftet med uppsatsen är att i årskurs 3 undersöka elevernas läsvanor både hemma och i skolan för att få en uppfattning om deras förhållningssätt till läsning och dess betydelse.MetodKvalitativ metod har använts för att undersöka syftet. Undersökningen har genomförts med fokusgruppintervjuer med sammanlagt tolv elever i årskurs 3. Eleverna delades upp i tre grupper med fyra elever i varje grupp. Under fokusgruppintervjuerna fick eleverna tillsammans diskutera ämnen i relation till undersökningens syfte och frågeställningar, detta med hjälp av vägledande frågor. Varje fokusgruppintervju spelades in och materialet analyserades sedan.ResultatI undersökningens resultat framgår det att de flesta eleverna läser hemma på egen hand, men i varierande mängd och av varierande orsaker. Det framgick att det var vanligt att eleverna använde läsning på egen hand hemma som ett slags tidsfördriv. I skolan läser eleverna på egen hand varje dag. I resultatet finns ett möjligt samband mellan elevernas läsvanor, syn på läsning och om någon läser högt för dem hemma eller inte. Detta gav sig uttryck i att elever som uppgav att de tycker om att läsa läste mer på fritiden och elever som inte tycker om att läsa läste mindre eller inte alls på fritiden. De elever som uppgav att de tycker om att läsa har i större utsträckning någon som läser högt för dem hemma, medan de elever som uppger att de tycker mindre om att läsa inte har någon som läser högt för sig hemma. Det framgick även att eleverna har olika motiv till läsning, dessa är läsning som nöje och nytta samt läsning som måste. Undersökningen indikerade även att elever helst läser spännande böcker och att val av böcker till största del baseras på tidigare erfarenhet eller chansning. Det framgick även att eleverna till störst del själva väljer vad de läser, men att viss föräldrapåverkan förekommer. Angående hur eleverna påverkas av böcker de läser indikerar resultatet att eleverna till störst del påverkas genom att de relaterar det lästa till egna erfarenheter.

The purpose of this study is to examine how the work in reading promotion is legitimized by examining manuals written by professionals in the field. A need for this has been located in the recent years discussions about literature’s status in society. The study was conducted by qualitative text analysis in two steps. The first concentrated on how the manuals describe the importance of literature and also their chosen method for reading promotion. The second analysis used theoretical themes from the Swedish researcher Magnus Persson who has studied the legitimation of literature himself. The results of the study have shown that the manuals do not actively motivate the reading of literature in general. This can partly be explained by the mythologizing of literature that Persson explains as a deep rooted concept of culture as something naturally good that thus does not “need” motivation. The manuals did however show a great deal more arguments for using the different methods which have been condensed into six categories. The thematic analysis showed that the manuals primarily used democracy as a way to legitimate reading. This way of interconnecting democracy and literature can be understood by the concept of culturalisation which refers to the process in which culture has become a much broader term that is used to explain many parts of today’s society.

Denna litteraturstudie belyser möjligheterna att använda skönlitteratur som ett verktyg för att utveckla elevers läsförståelse och identitet. I ett samhälle med sjunkande läsintresse och läsförmåga spelar skolan en allt större roll för att förmedla skönlitteraturens kraft. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur skönlitteratur kan användas i grundskolan för att utveckla elevers läsförståelse och identitet. Den sociokulturella teorin ligger till grund för det analyserade materialet. Materialet består av både nationell och internationell forskning, och omfattar vetenskapliga artiklar, monografier, avhandlingar och bokkapitel. Resultatet visar att skönlitteraturundervisning kan gynna både läsförståelse- och identitetsutveckling. För att det ska lyckas krävs dock en undervisning som betonar det sociala samspelet där diskussionen är i fokus. Genom boksamtal kan eleverna utbyta idéer med varandra och de egna föreställningsvärldarnautvecklas. Det är viktigt att läraren använder och synliggör olika strategier för eleverna. Målet är att eleverna självständigt ska kunna reflektera om sin egen strategianvändning för att kunna utveckla identitet och läsförståelse.

Denna kunskapsöversikt redogör för vad aktuell forskning säger om högstadieelevers läsmotivation i relation till läsförmåga samt motivationshöjande undervisningsmetoder i läsundervisningen.  Översikten utgår från frågeställningarna: Vad säger forskningen om elevers läsmotivation i relation till deras läsförmåga?​ ​Samt, vad säger forskningen om hur lärare kan engagera och motivera sina elever att läsa? Resultatet visar ett tydligt samband mellan högstadieelevers läsmotivation och deras läsförmågor, d.v.s att en högre grad läsmotivation oftast genererar en högre grad läsförmåga.  Att låta eleverna själva välja bok, avsätta regelbunden tid för tyst läsning, arbeta i grupp samt en god relation mellan lärare och elever visade sig vara motivationshöjande i läsundervisningen. Lärare behöver ha kunskap om vad som motiverar elever att läsa och vilka undervisningsmetoder som påverkar motivationen positivt. Tillämpningen av dessa kunskaper kan bidra till en ökad grad av läsförmåga hos eleverna vilket gynnar dem både akademiskt och i samhällslivet.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur ämneslärare i svenska förhåller sig till de litteraturdidaktiska val som de ställs inför för att genom skönlitteraturen uppfylla både skolans kunskaps- och värdegrundsmål. I ett skönlitterärt moment föreligger i undervisningssammanhang en dualism om läsning endera som medel för att uppnå kunskapsmålen, eller för läsaren att ta till sig och ompröva de värderingar som speglas i verket; att lära sig mer om sig själv och omvärlden. Tidigare forskning visar att skönlitteraturen har fått en försvagad ställning i samhället och behöver ständigt försvaras i skoldebatter. De studier som ingår i litteraturundersökningen har i så stor utsträckning som möjligt valts ut i förhållande till de nya läroplanernas inträde 2011 och de äldre studierna som är utvalda relaterar till ämnet. Denna studie visar att läraren står inför ett tudelat uppdrag där skolan och undervisningen ska verka för att främja elevers utveckling, lärande och livslånga lust att lära. Läraren måste basera sina litteraturdidaktiska val på ett sätt som sammanför de båda uppdragen. Genom att använda sig av kombinationsstrategier läses litteraturen för att synliggöra både en efferent och estetisk läsning och på så vis samtidigt inkludera värderingsaspekter vid sidan om det mätbara innehållet.

Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga vad som motiverar gymnasieelever att läsa skönlitteratur. För att ta reda på detta har en systematisk litteraturstudie gjorts. Litteraturstudien undersöker frågeställningar gällande vilka motivationsfaktorer som påverkar läslusten samt vilka faktorer som påverkar elevers upplevelse av skönlitterär läsning. Många olika motivationsfaktorer utkristalliseras i uppsatsen. Resultatet visar att tid, lärarens attityder till skönlitterär läsning och deras pedagogiska förmåga samt uppgifter kopplade till läsningen är de faktorer som främst påverkar gymnasieelevers motivation till att läsa skönlitteratur. Gällande vad som påverkar elevernas upplevelse av skönlitterär läsning så baseras resultatet främst på lärares och forskares analyser som lyfter fram elevernas självuppfattning och inställning till skönlitteratur, samt deras värdering av skönlitterär läsning som aktivitet. Dessa slutsatser stämmer väl överens med flertalet motivationsteorier presenterade i uppsatsen. En svårighet med studien har varit att hitta forskningsartiklar som utgår från ett elevperspektiv, vilket resulterade i att det varit svårt att dra några säkra slutsatser om orsakerna bakom bland annat elevernas attityd gentemot skönlitterär läsning.

Vi har genomfört en studie med syftet att ta reda på hur fem lärare resonerar om att motivera eleverna till läsning i åk 4–6, samt vilka faktorer på skolan de anser bidrar till elevernas läsmotivation. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats där insamling av data skedde med fem semistrukturerade intervjuer. Urvalet av informanter skedde genom ett explorativt urval med lärare i mellanstadiet runt om i Sverige. Analysen skedde genom en tematisk och induktiv analys för att kategorisera informantsvaren. Resultatet pekade på att lärarna ansåg att elevers motivation påverkas av olika faktorer på skolan, såsom läsmiljö och ett skolbibliotek med bibliotekarie, men även att läraren har en avgörande roll i att motivera elever. Det skedde genom att välja böcker på rätt nivå som intresserar elever, samtala om böcker, ge feedback, stötta elever i svårigheter, vara läsande förbilder och att eleverna får integrera socialt med varandra och läraren. Informanterna arbetade även med tyst läsning och högläsning på flera sätt, till exempel genom redovisningar, boksamtal, tävlingar, skyltningar, läsförståelse, lässtrategier, läsa för nöjes skull och läxor som motivationshöjande faktorer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur svensklärare i årskurs 4-6 arbetar för att stärka elevers skönlitterära läsmotivation. Syftet var också att undersöka vilken betydelse lärarna anser att synen på sig själva som litteraturläsare har för deras arbete med skönlitterär läsmotivation. De teoretiska utgångspunkterna för den här studien har varit grundtankarna i Grundad teori. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer för att besvara forskningsfrågorna. Totalt intervjuades fyra svensklärare som arbetar i årskurs 4-6. Lärarna arbetade på tre olika skolor i två olika kommuner i mellersta Sverige. Empirin analyserades genom tematisk analys. Resultatet av studien visar att lärarna anser att deras egen syn på läsning har betydelse för elevernas läsmotivation. Vidare tyder resultatet på att elevernas skönlitterära läsmotivation stärks av att lärarna väljer böcker som anknyter till deras intressen och som kan vidga deras perspektiv på omvärlden. En omständighet som påverkar lärarnas val av skönlitteratur är vilka böcker som finns tillgängliga. Resultatet pekar även på att gemensamt samtala om skönlitteratur, att låta eleverna arbeta med skönlitteraturen på andra sätt än att bara läsa den, att involvera digitala hjälpmedel och att belöna elever i den skönlitterära läsningen stärker elevernas skönlitterära läsmotivation.

To make students interested in reading fiction is considered a challenging task bymany teachers. A common approach to this dilemma is letting the students decidefor themselves what novels to read. Unfortunately, by reading different novels thestudents are left omitted to their personal interpretation and understanding of thenovels, lacking the benefits of sharing reading experiences. The purpose of thismaster thesis is to investigate how upper secondary school students experienceliterary conversations. The study is based on semi-structured interviews with 29students, who have participated in an action research project focusing on regularliterary conversations. The result shows that even though the students perceivereading all the time as somewhat stressful and the heterogeneity of the students cancause difficulties, they appreciate discussing literature. They especially valuemeeting the interpretations and perspectives of other students. Through literaryconversations, the students have improved their understanding of novels, theircapability of analyzing texts, and their ability to express their opinions. They havealso developed their conversation skills and being part of a reading communitycharacterized by different opinions and interpretations of texts has broadened theirperspectives on literature and life beyond the texts. By sharing thoughts on the texts,the students have also developed on a personal level. The “good conversation”occurs at the intersection of the qualifying, socializing and subjectifyingdimensions of learning (Biesta, 2011).