Internationella undersökningar visar att pojkars läsresultat är sämre än flickors. Detta examensarbete behandlar, jämför och diskuterar pojkars och flickors läsvanor och läsintressen.   Det finns många föreställningar om hur män och kvinnor ska vara, samt förväntningar på hur pojkar och flickor ska antas vara. Det finns även biologiska, miljömässiga och skolbaserade förklaringar, sociala och kulturella faktorer, samt kön- och individbaserade kognitiva förutsättningar som förklarar varför pojkars och flickors läsning ser olika ut.   Metoden som användes i denna studie var av kvalitativ karaktär. Intervjuer genomfördes med sex elever i årskurs tre. Intervjupersonerna var tre pojkar och tre flickor med olika bakgrunder och etniciteter. Frågorna behandlade läsvanor, fritidsintressen och skolämnen.   Resultatet visar att pojkars och flickors läsvanor och läsintressen i stor utsträckning skiljer sig åt och att det beror på ett flertal olika faktorer. Samhällets syn på vad som anses vara manligt respektive kvinnligt påverkar elevernas läsvanor. Läsning ses ofta som en kvinnlig aktivitet, något som speglar sig i elevernas intervjusvar. Det finns även sociala och kulturella faktorer som bidrar till de skilda läsintressena. Ett exempel på det är hur pojkar och flickor förväntas vara i skolan och i samhället. Pojkar förväntas ofta vara rörliga och pratiga, medan flickor förväntas vara lugna och tysta. Biologiska faktorer som att pojkar skulle ägna sig åt mer rörliga aktiviteter än flickor bekräftas inte i studien. Sammanfattningsvis påverkar dagens läskultur inställningen till läsning hos pojkar och flickor, vilket leder till de skilda läsvanorna och läsintressena.

Syftet med denna studie är att beskriva hur 10 barn i en förskoleklass uppfattar fenomenet läsning och vad läsning är samt att jämföra detta med Dahlgren och Olssons studie från 1985. Studien har en fenomenografisk ansats som är en kvalitativ metod i form av uttydande och tolkning av intervjuer. Totalt har tolv barn intervjuats. Två av dessa var med i min inledande pilotstudie men ingick inte i den redovisade studien. Intervjufrågorna var en upprepning av Dahlgren & Olssons studie 1985 men med tillägg för relevanta frågor som rör samtiden. Resultatet visar att de flesta barn förknippar läsning med skolan och vuxenlivet. Barn i förskoleåldern är omedvetna om läsningens form men uttrycker ofta en positiv inställning till läsning som de tror kan ge fördelar senare i livet. Att läsa framstår som hela poängen med läsning och barnen anger inte att de relaterar till textens inehåll. Dahlgren och Olsons (1985) resultat samanfaller till allra största delen med mina och någon nämnvärd skillnad i barnens uppfattning om vad läsning är idag och för 30 år sen finner jag inte.

The purpose of this thesis is to examine which role public libraries play or could play within bibliotherapy. The study is based on qualitative interviews with five librarians who, in one way or another have experienced bibliotherapy activities. Further, we have interviewed two treatment assistants and one counsellor, who have cooperated with the librarians, to get their view.   We have used the following research questions: Which bibliotherapeutic activities, if any, are pursued in public libraries in Sweden, and how do they look upon bibliotherapy? What role do public libraries play/could play within bibliotherapy?   Ever since the term bibliotherapy was coined in the beginning of the twentieth century, the definition has been under debate. We have identified four main subjects of discussion. They concern the client, the text, the bibliotherapist and the question whether individual or group activities are to prefer. These subjects of discussion are used as a tool for analysing the results of the interviews as to our first question. We have modified Margaret Monroe’s Bibliotherapeutic Model for Library Service and this model is used as theoretical framework when analysing our second question.   The result shows that the librarians define, and look upon bibliotherapy in different ways. They have mainly experienced bibliotherapy as a group activity. For the future, they envision various opportunities of development, one of which differs from the rest – the individual bibliotherapy service. We have identified a set of alternative activities in which the public library could play a role within bibliotherapy.

Genom våra VFU-tillfällen upptäckte vi att man i stort sett enbart använde barnboken vid vila före eller efter lunchen. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda på om det i allmänhet ser ut på det här sättet. Vårt syfte med den här studien är därför att ta reda på hur det ser ut i några förskolor med användningsområdet av barnboken. På vilket sätt används de och till vilket syfte? För att ta reda på det här använde vi oss av kvalitativa intervjuer i form av personliga möten och telefonintervjuer. Detta för att få så utförliga svar som möjligt. Vi utsåg sex stycken pedagoger från olika förskolor som fick bli respondenter. Resultatet av vår studie visade att de flesta av förskolorna var dåliga på att använda sig av barnboken till mer än vila

Studiens syfte var att undersöka några förskollärares syn på och arbete med bilderböcker i förskolan, med ett särskilt fokus på barns språkutveckling. För att samla in önskad data var studien av kvalitativ karaktär där halvstrukturerade intervjuer utfördes med åtta verksamma förskollärare. I resultatet framgick det att bilderboken är en central del i förskolans verksamhet och att förskollärare försökte ha medvetna intentioner vid högläsning och val av bilderböcker. Vid högläsning framgick det att text, bild och samtal hade betydelse för barnens språkutveckling, men att samtalet var det som vägde tyngst. Vid val av bilderböcker belystes biblioteket som en viktig aspekt och att om pedagogerna väljer böcker utgår de från barnens intressen och aktuella temaarbeten. Slutsatsen är att arbetet med bilderböcker och språkutveckling ser väldigt olika ut och att det finns många aspekter och ramfaktorer som påverkar förskollärares arbete med ämnet. Exempel på sådana aspekter och ramfaktorer är tid, resurser, barngrupp, rutiner och aktuella teman.

Undersökningens syfte är att undersöka hur styrdokumenten ställer sig till läsning av hela böcker och om det finns ett krav på elever att läsa minst en hel skönlitterär bok för att bli godkända i ämnet svenska på gymnasiet. För att undersöka detta har jag analyserat ämnesplanen för svenska samt kursplanerna för svenska 1, svenska 2 och svenska 3 på gymnasiet. I analysen kommer jag fram till att något krav på läsning av hela skönlitterära verk för att bli godkänd inte finns men att styrdokumenten framhåller skönlitteraturens status framför de andra typer av texter som nämns samt att varje enskild lärares tolkning av styrdokumenten styr undervisningens utformning och ifall läsning av hela skönlitterära verk är ett krav eller inte.

No description available.

The aim of this qualitative study was to ascertain some teachers’ perceptions of the “Writing to Read” (WTR) method from preschool class to grade 3. To find out how teachers can work with WTR, two teachers with experience of the method took part in the study. The teachers teach preschool class and grade 1 in two different schools. The method used in the study is participant observation and semi-structured interviews. The results present the teachers’ attitudes to and experiences of the method. The teachers believe that there is a future for WTR in school since pupils who have not fully developed their fine motor skills benefit from using a computer when learning to read and write. The two teachers have found strategies of their own for working with WTR. They mix writing in pairs with individual writing, since they think that sometimes too much energy is expended on cooperation when the pupils are expected to write in pairs.

Uppsatsen undersöker användningen av lässtrategier i undervisning och dess effekt på elevers tidiga läsutveckling. Syftet är att bidra med förståelse för vad lässtrategier har för effekt på elevers tidiga läsutveckling enligt aktuell forskning genom en systematisk litteraturstudie. Analysen visar att lässtrategier är gynnsamma för elever i alla årskurser, men speciellt för elever som befinner sig i, eller har, språkliga utmaningar. Att arbeta strukturerat och planerat är framgångsrikt för att främja elevers läsutveckling och undersökningen finner att en lärare som modellerar är till stor hjälp för elevernas egen hantering av lässtrategier.

No description available.