Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur sex lärare upplever att de arbetar för att stimulera sina elevers läsintresse och hur elever, i sex klasser, uppfattar sin läsning. Rapporter från Skolverket har visat att elevernas läsförmåga har sjunkit och är på nedgående. Läsförmågan hör samman med läsintresset och därför vill vi undersöka hur elevernas läsintresse stimuleras i skolan. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa intervjuer med sex lärare, verksamma i år 2-6, och kvantitativa enkäter med 121 elever, i år 2-6. Undersökningen visar att lärarna använder liknande arbetssätt, bland annat högläsning, men med olika innehåll. Det framkom även att lärarens förhållningssätt är betydelsefullt. När det gäller klassrumsmiljöns betydelse skiljer sig lärarnas åsikter. Vidare visar undersökningen att eleverna ser positivt på sin läsning och här finns ett samband med elevernas hemmiljö.

Syftet med den här studien är att undersöka hur nio verksamma pedagoger arbetar för att väcka och stimulera barns läslust. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie där vi har intervjuat och observerat nio pedagoger på tre skolor, alla verksamma i år F-3. Resultatet visar att pedagogerna i vår undersökning arbetar medvetet för att väcka och stimulera läslusten. De arbetar alla på olika sätt och har många olika knep för att locka barnen till läsning. Något som pedagogerna lägger stor vikt vid är det lustfyllda med att läsa, samt praktiska exempel på hur barn kan lockas till läsning.

Syftet med den här studien är att förstå och beskriva hur läsning och skrivning framträder för barn. Vi vill veta vad läsning och skrivning är, sett ur barnets perspektiv. Vår studie tar sin utgångspunkt ur fenomenologisk ansats. Genom att närma oss barns perspektiv, har vi försökt beskriva fenomen så som de framträder för barnet. För att få svar på vår frågeställning har vi valt att intervjua femåriga barn. Observationer som stöd har använts, samtalen har även spelats in med diktafon och mobiltelefon. Barnen har intervjuats i både hem- och förskolemiljö. Den insamlade empirin har bearbetats med hjälp av meningskoncentering, det meningsbärande i fenomen har fastställts och utifrån dessa har teman formulerats. I studien har synliggjorts att femåriga barn har tankar kring läsning och skrivning. En slutsats är att läsning och skrivning för barnet framträder som ett och samma fenomen. Det blir synligt både genom ord och genom handling att läsning och skrivning framstår som ett aktivt görande. Ännu en slutsats är att det egna jaget är tätt sammanflätat med läsning och skrivning. Vi förstår detta som att språket, skriftspråkandet och den egna identiteten är tätt sammanbundna med varandra.

Syftet med examensarbetet är att undersöka högstadiepojkars läsvanor, varför de läser, men framförallt varför de inte läser. Utgångspunkten är en enkät som har besvarats av ett trettiotal pojkar på en mellansvensk skola. Enkätfrågorna handlar om läsvanor, vad pojkarna läser, vad de vill läsa samt vilken nytta de ser i att läsa. Enkätsvaren visar att de flesta pojkar som deltagit i enkäten läser böcker eller tidningar på sin fritid. Pojkarnas läsintresse är högt i sjuan, men avtar med stigande ålder. När pojkarna läser böcker är sport och serier vanliga teman och de är inte särskilt intresserade av att läsa en gemensam bok i helklass eller grupp. Enkätsvaren tyder på att handlingen och spänning är det viktigaste för att en bok ska vara bra. Den nytta pojkarna ser med läsning handlar i första hand om att den språkliga förmågan förbättras på olika sätt. Enkätsvaren visar tydligt att läsande vuxna förebilder är viktigt för läsintresset.

Syftet med mitt examensarbete var att belysa elevers uppfattningar av lärande i litteratursamtal. Genom att synliggöra lärandet ville jag fördjupa förståelsen för litteratursamtalets roll i utvecklingen av elevers läsförmåga. Jag valde en fenomenografisk forskningsansats vilket gav vissa förutbestämda val av metoder. Datainsamlingen bestod av 13 ostrukturerade, kvalitativa intervjuer med elever i skolår 1. Eleverna valdes ut på grund av sin tidigare erfarenhet av litteratursamtal. Med hjälp av den fenomenografiska analysen kategoriserade jag datamaterialet och konstruerade fem beskrivningskategorier, vilka utgör mitt utfallsrum. Resultatet från min studie visar att elever har uppfattningen av att de genom litteratursamtal kan lära sig läsa, memorera text, förstå text, förstå verkligheten samt lära sig lära. Tidigare studier bekräftar elevernas uppfattningar av lärandets bredd, något som kan utnyttjas i skolan. Litteratursamtalet tränar alla de färdigheter och förmågor som krävs enligt de styrdokument som reglerar verksamheten. Eleverna lär sig att avkoda såväl som att tolka och värdera både text och verklighet. Dessutom lär de sig att reflektera över lärprocessen. Litteratursamtalet skapar helt enkelt möjligheter att utveckla elevers läsförmåga, något som är nödvändigt för att vända den negativa trenden och förbättra resultaten i svensk skola.

<p>Vi intresserar oss för hur lärare och elever arbetar med läsning i dagens skola. Under vår studietid har vi noterat att läsning i skolan ofta bortprioriteras, då övrig verksamhet stjäl tid.</p><p>Vårt syfte med detta arbete är att studera hur lärare arbetar med läsning i skolans tidiga år. Vi vill även undersöka elevers erfarenhet av läsning i skolår 2 och 5. Våra frågeställningar är:</p><p>Hur går lärare tillväga för att lära elever läsa? Hur arbetar lärare med elever som inte har intresse för att läsa? Hur arbetar lärare för att skapa och bibehålla läsintresse hos elever? Hur upplever elever att de arbetar med läsning i skolan? Hur förhåller sig elever till läsning?</p><p>Genom intervjuer med lärare och elever från två klasser fick vi veta att de flesta elever tycker att det är roligt att läsa. Lärarna menar att elevers intresse och lust för att lära sig läsa när de börjar i skolan finns, och alltid har funnits. Elevernas intresse för att läsa tycks sjunka med åldern i de klasser vi undersökt. Elever tycker att det är roligt att läsa men de läser sällan på fritiden. Enligt en av de intervjuade lärarna har föräldrars inställning till läsning och skolan i stort betydelse för hur elever ska tillgodogöra sig läsinlärning och den fortsatta läsningen.</p>

No description available.

<p>Detta är en presentation om läsning och lässvårigheter, men betoningen ligger på läsinlärning, läsning och arbetssätt. Arbetet är gjort i form av en litteraturstudie för att vi ville se hur mycket böcker det fanns i ämnet, och om de kändes användbara. Vårt syfte har varit att bättre förstå hur läsning går till, vilka problem som kan uppstå samt vilka arbetssätt man kan använda i undervisningen. Vi vill att detta arbete ska kunna användas både av lärarstudenter och yrkesarbetande lärare.</p>

<p>Syftet med den här studien är att undersöka hur nio verksamma pedagoger arbetar för att väcka och stimulera barns läslust. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie där vi har intervjuat och observerat nio pedagoger på tre skolor, alla verksamma i år F-3.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna i vår undersökning arbetar medvetet för att väcka och stimulera läslusten. De arbetar alla på olika sätt och har många olika knep för att locka barnen till läsning. Något som pedagogerna lägger stor vikt vid är det lustfyllda med att läsa, samt praktiska exempel på hur barn kan lockas till läsning.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka attityder till läsning och högläsning hos personer med olika språklig och kulturell bakgrund. Anledningen till ämnesvalet är den sjunkande läs­förståelseförmågan hos barn och ungdomar i Sverige idag. Min hypotes är att vuxnas inställ­ning till läsning är betydelsefull för hur barns läsintresse väcks och att kulturen har större inverkan på attityden till läsning än vad utbildningsbakgrunden har. Följande frågeställningar har använts: ”Vilken attityd till läsning och högläsning finns hos vuxna med olika språklig och kulturell bakgrund?” samt "Påverkar utbildningsbakgrunden inställningen till läsning och högläsning?”. Ansatsen i studien är både kvantitativ och kvalitativ, genom datainsamlings­teknikerna enkät och halvstrukturerade intervjuer. Tre olika språkgrupper ingår i undersök­ningen, en med arabiska som modersmål, en med somaliska och en med blandade modersmål. Resultatet visar att utbildning värderas högt i flertalet av de deltagande kulturerna och därmed är attityden till läsning och högläsning positiv. Dock skiljer sig högläsningen och läsningen mellan de olika kulturerna så till vida att det i vissa handlar mer om att läsa för att lära, medan det i andra handlar mer om läsning för nöjes skull. Slutsatsen blir därför att attityden till läs­ning och högläsning förvisso är positiv bland majoriteten av informanter, men att bakgrunden påverkar inställningen. När det gäller resultaten från enkäterna stämmer min hypotes att kul­turen påverkar mer än vad utbildningsbakgrunden gör.