No description available.

Uppsatsens syfte är att kartlägga elevers intresse för läsning av skönlitteratur och förhållningssätt till och motiv för detta, samt sätta deras perspektiv i relation till deras svensklärare. Studien har gjorts genom elevenkäter bland avgångselever på både studie- och yrkesförberedande program i gymnasieskolan. Mot bakgrund i resultatet på elevenkäterna genomfördes sedan två svensklärarintervjuer. Jag har sökt tillträde till lärarnas medvetande för att kunna jämföra det med elevernas svar på enkäten. Det föreligger begränsningar i min studie gällande utformningen av elevenkäterna. Vid användning av orden skönlitteratur och böcker, utan vidare definiering, kan det av eleverna ha tolkats som att jag endast menar böcker i tryckt form, alltså inte e-böcker, vilket föranleder eventuella felmarginaler i resultatet. Vidare har jag i enkäten använt mig av flervalsfrågor, vilket i efterhand visade sig bli problematiskt i tolkningen av svaren. Generellt visar resultatet att elevers skönlitterära läsning påverkas av läraren och den närmsta umgängeskretsen. Ett svensklärarbyte under gymnasietiden tycks påverka hur elevernas inställning till skönlitterärt läsande ser ut. Eleverna läser framförallt för underhållning, men betonar i flera fall att de knappt har tid till läsning längre. De studieförberedande programmens elever är något mer positivt inställda till läsning av skönlitteratur än vad elever på yrkesförberedande program är. Elevernas läsmotivation grundar sig främst i två motiv deras svensklärare ger dem för läsning av skönlitteratur. Dels för tillägnelse och utveckling av det svenska språket, och dels för att skönlitteratur ingår som en del i svenskämnets kursplaner. Svensklärarnas motiv för läsning når delvis fram till eleverna, men lärarna har en mer tydlig bild av vad skönlitteratur rent kunskapsmässigt (allmänbildning, igenkänning) kan skänka eleverna än vad eleverna själva har.

The purpose with this essay is to study how children in the fifth grade experience reading in three different reading cultures; library, home and in school. The children’s experiences from reading are compared to expectations from library and school. Data, to this study, is collected through qualitative interviews in two focus groups and analyzed by using an idea analysis. The INSU-model, Information Needs, Seeking and Use, and Aidan Chambers reading circle in combination with a triangle of the three reading cultures are used as a theoretical framework. The analysis shows that children are using reading for different purposes in different reading cultures. Children use reading in the school library and at home in a way it was attended to be used in the public library, to get experience. Reading in school is primarily used to learn, as an example to solve tasks and improve reading skills. The study also shows that children don’t use the public library, but if they have a school library available they will use it. One conclusion from this study is that the children don’t use the school library for educational purposes, as intended by the School inspection. Children uses reading in the school library to learn, but not for academic use, they read books that they are personal interested in outside school hours, such as books about horses and pottering. Also the children mostly read fictions from the school library and rarely non-fiction books. Another conclusion is that reading at home has become a social meeting place rather than the library or the school. At home the children tend to use more different social media, as an example Skype, and reading together with family members and friends as compared to the library or school. At home and in school reading are used to gain knowledge, in school to solve tasks and at home to get more information of personal interest. Regardless if the children are reading at home or in school they prefer to read fiction, although the purpose of reading varies. At home they read to enjoy the book while in school reading is primarily to improve the reading skill.

Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka faktorer som kan påverka elevers läsutveckling i skolans tidiga år. Kan det, exempelvis, vara bristande intresse och motivation till läsning, dålig stimulans eller avsaknad av syfte med läsning? För att försöka få ett svar på detta har jag undersökt vad några elever i årskurs 3 har för syn på läsning. Detta har jag gjort med hjälp av en enkät, där 50 elever svarade, och sju elevintervjuer. Nästan alla elever som svarat på enkäten tycker att det är roligt att läsa och att det är viktigt för deras kommande liv. I resultatet av intervjuerna har jag bland annat kommit fram till att några elever saknar ett eget syfte med att kunna läsa. En skillnad mellan enkätresultat och intervjuresultaten var att flera av de intervjuade hade ett kortsiktigt syfte med sin läsning. Det har även framkommit att flera elever vid något tillfälle har känt sig tvingade till att läsa och att de då presterat sämre. En annan faktor som kan påverka elevernas läsning är bristen på en vägledare, detta kan medföra att eleverna saknar någon person som de kan inspirera dem till att läsa.

Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i årskurs ett till tre beskriver sitt arbete med läsförståelse samt betydelsen av att ha en god läsförståelse. En kvalitativ metod har använts i form av intervjuer med de sex lärarna, vilka alla är behöriga att undervisa i ämnet svenska. Datamaterialet har analyserats med utgångspunkt i ett fenomenologiskt perspektiv där vi utgått ifrån de två frågeställningarna: • Hur beskriver sex lärare i årskurs ett till tre att de arbetar med läsförståelse? • Hur beskriver de sex lärarna läsförståelsens betydelse för eleverna? Resultatet av studien visar att lärarna arbetar med läsförståelse i olika stor omfattning men alla understryker vikten av att läsa med förståelse och inte enbart med flyt. Lärarna anser att läsförståelse är essentiellt för att eleverna ska kunna fungera i dagens informationssamhälle, men även för deras vidare utbildning och yrkesval. Studien visar även vilka metoder och strategier lärarna använder i undervisningen för att stärka läsförståelsen, där LTG och Reciprok undervisning är två återkommande metoder.

Studien har som syfte att undersöka hur pedagoger kan möjliggöra god läsförståelse för att skapa lust till läsning på gymnasiet. Genom att ta del av nio pedagogers tankar kring hur de främjar god läsförståelse, har jag fått underlag till denna studie. Undersökninginstrumentet består av tre telefonintervjuer samt sex brevintervjuer via mail. Undersökningsmetoden vilar på en kvalitativ ansats med en fenomenografisk inriktning. Resultatet visar att en majoritet av de intervjuade pedagogerna anser att god läsförståelse är en färdighet som bör utvecklas hela tiden och som är nödvändig i alla ämnen. Ändå visar resultatet att det inte arbetas tillräckligt med läsförståelsen när eleverna kommer upp på gymnasiet, eftersom det förutsätts att en god läsförståelse redan finns. Dessutom tyder studien på att de pedagoger som tidigare har arbetat på grundskola med barn i årskurs ett till sex ser på läsförståelse som en del i läsutvecklingen som ett naturligt inslag i all undervisning. Här finns en skillnad i synsätt hos de pedagoger som endast undervisat och har erfarenhet från gymnasiet, vilka anser att god läsförståelse förväntas finnas när eleverna börjar gymnasiet. Pedagogerna upplever även att de saknar kunskap om detta och känner en svårighet inför att arbeta kontinuerligt med läsförståelse. Främjandet av en god läsförståelse underlättas av en del faktorer som att kunna arbeta med små grupper, utgå från elevernas enskilda behov och elevernas tidigare erfarenheter. Likaså är en av de viktigaste faktorerna för främjande av god läsförståelse samtal kring det lästa som skapar en god gemensam förståelse. Ytterligare viktig är pedagogens roll som innefattar kompetens och kunskap. Resultatet visar även att kartläggning är ett betydelsefullt verktyg för att kontrollera elevernas kunskaper kring läsning och läsförståelse. Ändå visar studiens resultat att en del av pedagogerna i undersökningen har liten eller ingen insyn i detta på skolan.

The purpose of this project was to find out how reading is affected, and not affected, by different elements on a start page. The site I was studied belongs to the magazine Fitness Magazine, and the current site has a problem. The editorial texts and articles don’t reach out to the visitors. The goal was to make a proposal for a new first page of the web site that highlights the texts and the reading.With the help of interviews, user testing and textual analysis, I studied if the texts were in itself that caused the problem or if it was the design. I found that it was a combination of text and design that caused the problems. The results showed that some elements of a website is needed to help the reader in the right direction while some elements was more noise that destroyed communication. The noise consisted of color combinations that fooled the brain, a logo that did not appear right, wrongly-placed ads, articles that were not suited for the web and a menu that was not located and designed to benefit the reading. I have made a design in which I tried to remove the noise to make the information more readable to visitors. / Syftet med mitt examensarbete var att titta på hur läsningen påverkas och inte påverkas av olika element på en webbplats förstasida. Webbplatsen jag studerade tillhör tidningen Fitness Magazine och den nuvarande webbplatsen har ett problem. De redaktionella texterna når inte ut till besökarna. Målet var att jag sedan skulle gestalta ett förslag på en ny förstasida på webbplatsen som lyfter fram texterna.Med hjälp av intervju, användartest och textanalyser studerade jag om det var texterna i sig som orsakade problemet eller designen. Jag kom fram till att det var en kombination av texterna och designen som orsakade problemen. I arbetet kom jag fram till att vissa element på en webbplats behövs för att hjälpa läsningen i rätt riktning medan andra element mer blev brus som förstörde kommunikationen. Bruset bestod bland annat av färgkombinationer som lurade hjärnan, en logotyp som inte syntes, felplacerade annonser, artiklar som inte var anpassade för webb och en meny som inte var placerad och utformad till läsningens fördel. Jag har gjort en gestaltning där jag försökt ta bort bruset för att göra informationen mer framkomlig till besökarna.

Denna uppsats byggerpå en kvalitativ undersökning där resultatetbaseras på intervjuer som genomförts medsex eleveri gymnasieskolans andra år. Den syftar till att ge en fördjupad förståelse för gymnasieungdomars attityder till läsningsom i sin tur kan väcka tankar hoslärare och blivande lärare om hur kunskapen om läsvanor kan appliceras i undervisningen. Studien visar att en tidig kontakt med läsning i ett hem där läsning är ett naturligt inslag banar väg för en positiv läskarriär i framtiden. Den visar även att ungdomar som kommer från ett läsfattigt hem tenderar att vara mer negativt inställda till läsning. För att läsning i skolan ska bli mer tilltalande efterlyser eleverna att de själva får vara med och påverka valet av litteratur samt att skolan erbjuder litteratur som behandlar sådana ämnen som faller inom deras intresseområden.Skolan står inför en tuff utmaning när det gäller ungdomars läsintresseoch det gäller att odla en positiv inställning till läsning redan tidigt i grundskolan för att alla ska ha samma chans att vara med på tåget.

Denna studie söker ta reda på vilka attityder till läsning som finns i en årskurs 9. En enkätundersökning ligger till grund för denna undersökning. Den utfördes i en mellansvensk skola i en klass i årskurs 9. Klassen bestod av 13 pojkar och 13 flickor varav alla pojkar svarade. Resultatet visade att det är både flickor och pojkar som tycker att läsning kan vara tråkigt och jobbigt. Fler flickor än pojkar i denna studie tycker om att läsa. De pojkar och flickor som svarat att de inte tycker om att läsa använder uttryck som bl.a. ”jättetråkigt”, ”tråkigt”, ”drygt”, ”segt” och ”ofrivilligt” för att beskriva varför de inte tycker om läsning. De pojkar och flickor som svarar att de tycker om att läsa beskriver läsning som ”avslappnande”, ”levande”, ”mysigt”, ”härligt”. Flera av pojkarna menar att det är roligt att läsa endast om de läser något de själva är intresserade av. Pojkarna svarar att om de får välja läser de helst sience-fiction, tidningar, faktatexter, sportnyheter, facebook. Pojkarna använder ofta datorn för att hitta olika fakta.

I denna studie har vi genom observationer undersökt två pedagogers val av metoder gällande läsning av litteratur i undervisningen i svenska. Vi valde att observera klasslärare i årskurs tre för att på så sätt kunna fokusera på de mål som finns i kursplanen i svenska för just årskurs tre. Syftet med undersökningen var således att se hur dessa lärare arbetade med litteratur i undervisningen. Samtidigt fokuserade vi på hur samtal och samspel användes i undervisningen. Vi antog då ett sociokulturellt perspektiv där vi anser att eleverna lär sig bäst i samspel med varandra. Utifrån de frågeställningar vi hade, där vi frågat oss vad för läsmaterial som används, hur litteraturen används i undervisningen samt huruvida elever och lärare samtalar kring det lästa, fann vi att det såg olika ut från lektion till lektion. Lärarna använde sig av ett varierat läsmaterial där såväl skönlitteratur som läromedel blev en central del i undervisningen. Litteraturen används även den på ett varierat sätt såsom i form av parläsning, högläsning och tyst enskild läsning. Gällande samtal fann vi att det sällan samtalas om det lästa, utan istället runtomkring läsningen.