Syftet med arbetet är att få kunskap om hur klasslärare samt specialpedagoger arbetar med elever som fått en dyslexidiagnos. Utöver hur de arbetar med eleverna försöker arbetet också reda ut på vilket sätt de upplever att deras arbete med eleven ger resultat. För att undersöka detta har två klasslärare respektive två specialpedagoger intervjuats om två elever med dyslexi som de samarbetar med. Mitt sammantagna intryck är att arbetet med dyslexieleverna ser liknande ut för klasslärarna. De försöker sitta enskilt tillsammans med den elev med dyslexidiagnos så ofta de får möjlighet, eftersom de upplever att det fungerar bra för eleven. Vidare försöker de ta tillvara på elevernas starka sidor som i dessa båda fall är att tala istället för att skriva eller läsa. Dock känner de inte att deras arbete med eleverna givit något specifikt resultat, utan att situationen ser snarlik ut för eleverna nu som när de kom till deras klasser. Specialpedagogerna arbetar mycket olika. Den ena fokuserar på fonologi och lästränar därför mycket med eleven, medan den andra specialpedagogen använder sig främst av bilder och av olika typsnitt på det läsmaterial som givits av klassläraren. Genom att i framtiden fördjupa denna undersökning är det möjligt att se om någon förändrig skett i hur man arbetar med elever som har dyslexi och om det arbetet ger annorlunda resultat. / The purpose of this essay is to get knowledge of how classteachers along with remidial teachers work with students that has a dyslexia diagnosis. In addition to how they work with the students the essay is also investigating what kind of result they feel their work with the students are giving them.To examine this two classteachers and two remidial teachers have been interviewed about the two students with dyslexia that they are working with.My all in all impression is that the work with the dyslexiastudents looks the same for the classteachers. They try to work seperately with the student with a dyslexiadiagnosis as often as they are given the opportunity, since they feel that this is what works out good for the student.Further more they are trying to preserve the strong sides of the students, which in both cases were talking instead of writing and reading. Still they do not feel that their work with the students have given any particular result, that the situation looks almost the same as when the students came to their classes.The Remedial teachers work very differantely. One of them is focusing on phonology and therefore does plenty of reading exercises with the student, while the other remedial teacher mostly uses pictures and different typesorts on the readingmaterial that has been given by the classteacher.By in the future make deeper studies on this examination it is possible to see if there is any change in how people work with student that has dyslexia and if that work has a different outcome.

Abstract Many pupils struggleto read. Teachers must therefore know how to motivate these pupils. In this qualitative study the aim is to investigate what some teachers do to motivate pupils to read. Data were collected through interviews with four teachers from two schools. The teachers said that the choice of book was extremely important for making pupils interested in reading, and that reading aloud and cooperation with parents and libraries are of great importance. Through the interviews it emerged that there is an association between lack of interest in reading and difficulties in reading.

Det här är en intervjustudie om lärares attityd till den tysta läsningen i klassrummet och hur de arbetar med den. Stort fokus läggs på lärares påverkan på elevers tysta läsning, och läraren som en läsande förebild. Vidare tar uppsatsen upp medvetna och omedvetna sätt som lärare motiverar elever till tyst läsning. Även syftet med den tysta läsningen diskuteras. Sammanfattningsvis visar resultaten att lärare har en stor påverkan på elevers tysta läsning. Lärares attityd till läsning påverkar eleverna och de arbetssätt de väljer i klassrummet. Lärare har också en viktig roll i att motivera elever till tyst läsning, där lärare kan arbeta på olika sätt för att främja elevers motivation. Vi såg även att syftet med elevers läsning kan vara olika. Uppsatsen tar upp exempel på detta.

Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka hur litteratursamtal kan utformas för att utveckla gymnasieelevers läsförståelse. Metoden har bestått av en systematisk sökprocess med insamling och granskning av artiklar och avhandlingar, vilket resulterade i nio kvalitativa källor och en källa med kvantitativ och kvalitativ metod. Sex källor är internationella och fyra källor är nationella. Resultatet visar hur litteratursamtal kan utformas för att främja identitetsskapande läsning, erfarenhetsanknuten läsning, kritisk läsning, samt visar betydelsen av elever som aktörer i sitt lärande. Ytterligare källor pekar på vikten av att organisera samtal med stöd av olika samtalsgenrer och läsarter beroende på syftet med samtalet. Diskussionen tar upp betydelsen av ett litteraturdidaktiskt synsätt och berör olika typer av läsförståelse som elever med eller utan framgång utvecklat under litteratursamtalen i studierna, samt de faktorer som kan ha bidragit till utfallet. Slutligen lyfts vikten av lärares medvetenhet kring de didaktiska val som omger utformningen av litteratursamtal.

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning lärare använder sig av digitala medel kontra traditionella böcker i årskurs 1–3 på lågstadiet, under tyst enskild läsning i ämnet svenska. Detta för att bidra med kunskap om vilken påverkan det kan ha på yngre elevers läsutveckling. Vidare undersöktes vilka positiva respektive negativa aspekter lärarna såg med den digitala läsningen samt hur läsningen schemalades, även hur och om den tysta enskilda läsningen följdes upp. Här gjordes en jämförelse mellan den digitala och den traditionella läsningen. För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning riktad till lärare i årskurs 1–3, med både kvantitativa och kvalitativa delar, inom en utvald kommun. Resultatet visade att samtliga skolor i undersökningen hade god tillgång till digitala medel.Både digitala verktyg och traditionella böcker användes i den tysta enskilda läsningen. Dock fanns det skillnader i schemaläggningen samt kring hur och vilka elever som tilläts använda de digitala verktygen. Digital läsning följs upp i mindre utsträckning än den traditionella, vilket bör ses som oroväckande, då forskning visar på sämre läsförståelse vid skärmläsning. Vidare framkom möjlighet till inkludering som en positiv aspekt för digital läsning men att lärarna inte nyttjade den digitala potentialen fullt ut. / The purpose of the study is to investigate the extent to which teachers use digital means versus traditional books in grades 1–3 in primary school, during silent individual reading in the subject Swedish. This is to gain knowledge about the impacts it can have on younger students reading development. Furthermore, it was investigated which positive and negative aspects the teachers saw with the digital reading and how the reading was scheduled, also how and if the silent individual reading was followed up. Here, a comparison was made between digital and traditional reading. To answer the purpose and the questions, a questionnaire survey was conducted by teachers in grades 1–3, with both quantitative and qualitative parts, within a selected municipality. The results showed that all schools in the survey had good access to digital means and both digital tools and traditional books were used in the silent individual reading. However, there were differences in the scheduling as well as how and which students were allowed to use the digital tools. Digital reading is followed up to a lesser extent than the traditional one, which should be seen as worrying, as research shows poorer reading comprehension when screen reading. Furthermore, the possibility of inclusion emerged as apositive aspect for digital reading, but that the teachers did not make full use of the digital potential.

The purpose of this thesis is to examine how different approaches to children’s and young people’s reading appear in the journals Biblioteksbladet and Svenskläraren during the years 2016-2020. Biblioteksbladet addresses librarians whilst teachers are the target group of Svenskläraren. The two professions are chosen since they both work with reading promotion towards children and youths. The theoretical framework for this study is three different approaches to reading – the pragmatic, the traditionalistic and the emancipatory. By using both qualitative and quantitative methods, this study aims to investigate to what extent the different approaches appear in each journal. It also examines and shows examples of themes that occur when analysing the material. A common theme for the traditionalistic approach is promotion of literary classics. Language development is a frequent theme within the pragmatic approach and reading as a tool for developing norm criticism is a common theme for the emancipatory approach. This is the case for the articles in both journals. The results also show that the pragmatic and the emancipatory approaches dominate the articles in Biblioteksbladet during the selected years. In Svenskläraren, the result differs in that the pragmatic and the traditionalistic approaches nearly appear as often as each other. However, the emancipatory approach almost occurs as much as the traditionalistic and the pragmatic approaches combined. The differences in what the articles focus on might be a result of the fact that the two professions have different regulations and policy documents that govern what to focus on.

Skolans fokus på läsinlärning behöver inte avta när eleverna slutar lågstadiet. Elever på mellanstadiet kan vara i behov av fortsatt lästräning då kraven på läsning ökar och en god läsförmåga behövs för att läsa för att lära.Syftet med studien är att undersöka vilken inverkan lästräningsmetoderna, WIP´s upprepade läsning, Wendicks läslistor samt elevers tysta läsning, har på ordavkodning och läshastighet för elever i årskurs fyra, när de görs i helklass.Studien görs i fyra stycken årskurs 4 klasser med sammanlagt 82 medverkande elever.Studien är en kvantitativ studie i form av en intervention. Det är även en form av kvasi-experimentell undersökning där tre klasser lästränar med tre olika läsmetoder samt en jämförelsegrupp som får ordinarie undervisning. Interventionen pågår under fem veckor och eleverna tränar vid 20 tillfällen à 10 minuter/dag. Läsmetoderna är upprepad läsning, WIP, läslistor, Wendick, samt tyst läsning. Jämförelse av läshastighet och ordavkodning görs i helklass samt i grupper som ligger över respektive under normen.Resultatet visar att alla grupper utom en ökade i ordavkodning och läshastighet efter en intensiv läsinsats. Elever med låg läshastighet och ordavkodning som lästränar med upprepad läsning, WIP, ökade mest i ordavkodning men hade en väldigt liten ökning av läshastighet. Den största ökningen av läshastighet står elever med låg ordavkodning och läshastighet för som läst läslistor, Wendick, och de har även en hög ökning av ordavkodning.Med en intensiv och strukturerad läsinsats i årskurs fyra kan elevers läshastighet och ordavkodning påverkas positivt även om insatsen görs i helklass. Samarbetet mellan lärare och speciallärare är viktigt för att möta alla elevers behov och för att fånga upp elever vid stadieövergångar.

Digitization has in many ways reformed how reading as an activity can be carried out. The effects of reading with other senses than merely eyesight and from other text carriers than printed paper are still being investigated by researchers. At the same time, reports indicate that children are being read to less frequently and there are worries that reading comprehension in children is decreasing as a result. The current pilot study set out to investigate shared reading practices of Swedish parents of preschool aged children in terms of what motivated and hindered shared reading among parents and toddlers as well as for what purposes and at what times of the day reading took place and what reading formats were typically used. A quantitative method was used in the form of a questionnaire and respondents were approached using a convenience sample. The study found reading to be an engaging topic among the respondents who frequently read to their children although with a somewhat traditional approach where reading happened in evenings and printed format was used. A careful attitude towards alternative reading activities and digital formats was seen and while many parents stated that interaction and response to reading happened the view on reading as a pre-bedtime activity might be limiting. Based on the results, a number of suggestions with regards to reading promotion activities focused on interaction and possibilities with digital reading as well as professional development for librarians are made.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i den tidiga skolåldern kan arbeta med att utveckla läsmotivation samt elevers attityd till läsning. Detta grundar sig i den bristande läsmotivationen hos elever enligt resultatet i den senaste PIRLS-studien. Vi har utgått från två frågeställningar: Hur ser elevers attityder till läsning ut? samt Vilken betydelse har lärare för utvecklandet av elevers läsmotivation?. Den sociokulturella teorin, som grundas i social interaktion, ligger till grund för studien. De centrala teoretiska begrepp som studien utgår från är motivation, såsom inreoch yttre motivation. Den kvalitativa forskningsmetoden, semistrukturerad intervju, har använts för att besvara forskningsfrågorna. Informanterna består av 16 elever och fem lärare från fyra olika skolor i södra Sverige. Det empiriska materialet har tematiserats och resulterat i lärares, respektive elevers synsätt på läsning och läsmotivation. Resultatet av studien visar att elever tycker att läsning är viktigt och lätt. Vi finnerdock att majoriteten inte känner inre motivation till läsning. Ungefär hälften av eleverna läser självmant på fritiden. Utifrån lärares perspektiv visas en enighet om att legitimera läsning för eleverna. Engagemang och uppmuntran är av stor vikt för elevers motivation och självkänsla. Merparten lärare och elever är eniga om att högläsning och textsamtal är motivationshöjande. Även val av bok har visat sig ha stor betydelse för läsmotivationen.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om 1-3-lärares erfarenheter av att väcka och främja elevers läslust genom gemensam och enskild läsning. Därigenom skapas en bild av vilka för- och nackdelar det finns med de olika lässätten. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med 8 verksamma 1-3-lärare. Resultatet visar att lärare arbetar på flera sätt där de använder gemensam och enskild läsning på varierande sätt. Det finns flera faktorer som påverkar elevers läsintresse och läslust, exempelvis lyfts vikten av läsarförebilder och en god och stimulerande läsmiljö. Dessutom visar studiens resultat och slutsats vilka för- och nackdelar det finns med gemensam och enskild läsning samt att en gemensam läsning skapar en läsargemenskap.