<p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om den generella föreställningen om att pojkar inte läser stämmer. Undersökningen har genomförts med hjälp av enkäter och intervjuer med elever och lärare. Våra resultat visar att påståendet om att pojkar inte läser är mer komplext än så. Pojkarna ser sig inte som läsare trots deras breda kontakter med texter, eftersom de anser att läsning är böcker och tidningar. Deras åsikter kring läsning ligger också rotat i deras genuskonstruktion och identitetsskapande, och påverkas av faktorer som grupptryck, hemförhållanden och förväntningar från skolan.</p>

<p>Bokslukartävlingen har genomförts i Gävle Kommuns grundskolor sedan år 2002. Den vänder sig till elever i skolår 3-4 och den går ut på att tävla i läsning mot sig själv, andra elever och andra klasser/skolor. Tävlingen pågår under sex månader, det vill säga större delen av läsåret och där syftet är att försöka få alla eleverna att känna läslust. Denna studie består av en undersökning om vad eleverna tycker om Bokslukartävlingen och den läsning som ett deltagande innebär. Det har varit intressant och viktigt då större delen av eleverna inom Gävle Kommun deltar, mellan 1400-1500 elever varje år.</p><p>För att undersöka vad eleverna tycker om Bokslukaren och dess läsning har enkäter som elever svarat på, som ursprungligen varit underlag i en magisteruppsats Bokslukaren 2006/07- En utvärdering av ett läsfrämjande projekt i Gävles grundskolor, analyserats utifrån ett didaktiskt perspektiv. I studien redogörs det, som en bakgrundsinformation, för Bokslukartävlingen och vad den har för mål och vad den kan innebära. Det redogörs också för aktuell forskning och litteratur som handlar om möjliga faktorer som kan påverka och forma elevers läsning.</p><p>Resultaten visar att en majoritet av eleverna tycker att projektet var bra. Många elever uttryckte att de tyckte att det var roligt att läsa. En del elever tyckte att det var viktigt att kunna läsa och ytterligare andra elever uttryckte att det var roligt med tävlingen och att de kunde vinna. Utifrån deras svar kunde tydas att det fanns ett bokintresse, att de fick läsa mer i skolan under Bokslukaren än tidigare, och att det troligen hade förts samtal om läsningens betydelse. Några få elever tyckte Bokslukartävlingen var dålig för att de tyckte att det var tråkigt att läsa.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur sex lärare upplever att de arbetar för att stimulera sina elevers läsintresse och hur elever, i sex klasser, uppfattar sin läsning. Rapporter från Skolverket har visat att elevernas läsförmåga har sjunkit och är på nedgående. Läsförmågan hör samman med läsintresset och därför vill vi undersöka hur elevernas läsintresse stimuleras i skolan.</p><p>För att undersöka detta genomfördes kvalitativa intervjuer med sex lärare, verksamma i år 2-6, och kvantitativa enkäter med 121 elever, i år 2-6.</p><p>Undersökningen visar att lärarna använder liknande arbetssätt, bland annat högläsning, men med olika innehåll. Det framkom även att lärarens förhållningssätt är betydelsefullt. När det gäller klassrumsmiljöns betydelse skiljer sig lärarnas åsikter. Vidare visar undersökningen att eleverna ser positivt på sin läsning och här finns ett samband med elevernas hemmiljö.</p>

<p>Studien har syftat till att undersöka elevers attityd till läsning av skönlitteratur. Jag har jämfört enkät- och intervjumaterial från två olika skolor som arbetar med skönlitteratur i undervisningen på olika sätt. Den ena har sedan flera år tillbaka ett läsprojekt på skolan där skönlitteraturläsning inkluderas i, och ges undervisningstid i flera ämnen, och den andra arbetar mer traditionellt med läsning ungefär en lektion i veckan inom svenskämnet. Då underlaget i undersökningen är litet kan inga generella slutsatser dras, men det verkar som om eleverna som deltagit i läsprojektet, skola Ett, läser något mer på fritiden än eleverna på skola</p><p>Två.</p>

<p>The aim with the study is to get an understanding of why pupils read literature in upper secondary school from four Swedish teachers´ thoughts and attitudes towards fiction in upper secondary school. Some of the theoretical starting points that lay as a foundation to the study are Lpf 94, the curriculum for Swedish and different literature oriented researchers as Lars-Göran Malmgren´s subject construction, Louise M. Rosenblatt´s transaction theory, Jan Nilsson´s view on fiction as a source of pleasure and a source of knowledge and Gunilla Molloy´s dialectal questions. To reach the aim in question qualitative interviews with four Swedish teachers in upper secondary school were carried through. The result shows that the teachers see the literature’s part in school as meaningful and claims that it deserves to have an even higher value in all subjects, not only in the subject Swedish. They give attention to literatures meaning in connection to the personal and cultural identity of the student and point out that the meeting between pupils and fiction can be seen as a source of pleasure and joy and at the same time as a source of knowledge. All the interviewed teachers agreed on that literature should be meaningful to the pupil and that is made easy if he or she can recognise herself or himself in the fiction. The result shows that teachers commonly use process orientated teaching in their literature classes where the pupils are recommended to seek knowledge, inspiration, thoughts and experiences in and through the fiction.</p>

<p>Syftet med min undersökning är att undersöka tillförlitligheten då det gäller den kronologiska ordningen i LUS, LäsUtvecklingsSchemat, utarbetat av Allard, Rudqvist och Sundblad (2001). Detta eftersom den högstadieskola jag väljer att göra min studie vid sedan ett år tillbaka arbetar efter LUS, samt att frågor och åsikter är många kring analysverktyget bland pedagogerna på skolan.</p><p>För att undersöka detta har jag delat upp min studie i två delar - dels en direkt observation av elever under hemkunskapslektioner för att undersöka om de kan läsa, förstå och utföra en instruktion eller arbetsbeskrivning i flera led, punkt 16 i LUS. Den andra delen bygger på en granskning av elevernas resultat i LUS. Jag jämför sedan de två undersökningarna med varandra och tar reda på om flytande läsning, punkt 15 i läsutvecklingsschemat, är nödvändig för att lösa uppgiften i punkt 16. Det citat av författarna Allard och Askeljung (2003) som jag koncentrerar mig på och ifrågasätter är: ”Förutsättningen för att klara punkt 16 är att läsningen flyter obehindrat” (s.44), alltså att eleven måste har nått punkt 15 innan han/hon klarar av att läsa och följa en instruktion eller en arbetsbeskrivning i flera led. Vidare, är det då möjligt för en elev som läser mycket och är placerad i punkt 18 i LUS, att misslyckas med punkt 16?</p><p>Resultatet av min undersökning visar att det är möjligt för en del elever att klara av en arbetsbeskrivning trots brister i den flytande läsningen och för de som behärskar läsningen mycket väl och gärna läser kan arbetsbeskrivningen ändå bli ett misslyckande.</p><p>Min slutsats är att ingenting är svart eller vitt, det finns gråzoner där en del av de aktuella eleverna hamnar. LUS är ett bra analysverktyg, men det behöver ifrågasättas, studeras och möjligen också kompletteras med andra instrument som testar elevers läsförmåga.</p><p>Nyckelord: flytande läsning, instruktion/arbetsbeskrivning, LUS, läsutveckling</p> / <p>This research has been done in order to investigate the reliability of the chronological order of a Swedish reading development schedule – LUS. This method has been established by Allard, Rudqvist and Sundblad (2001). The reason why I chose this subject is that the school where I did my research uses LUS as their reading analysis tool; however, there are many questions as to the reliability of this tool among the teachers.</p><p>My research is twofold – firstly, a direct observation of students during domestic science lessons, in order to see their capability to read, understand and perform a working instruction in several stages (phase 16 in the reading development schedule); and secondly, a study of the students’ results at LUS. Then I will compare the two in order to find out whether reading fluency, or a great desire to read (phase 15 and 18 in the reading development schedule) is necessary to solve a task in phase 16. The statement made by Allard and Askeljung (2003) that I will focus on, and call in question, is the following (in translation): In order to manage phase 16 in the reading development schedule, it is necessary to be a fluent reader. So the student should have reached phase 15 before he or she manages to read and follow a working instruction in several stages. Furthermore, is it possible that students who read a lot and reach phase 18 in the reading development schedule can fail in their attempt to accomplish phase 16?</p><p>The result of my research is that there is a possibility for some students to manage a working instruction even though they lack reading fluency; and for those who are fluent readers, the working instruction can become a failure.</p><p>The conclusion of my study is that nothing is black or white. There are some grey zones where some of the current students turned out to be at the moment. LUS is a good analysis tool, but it needs to be questioned, investigated and perhaps also be complemented with other instruments that diagnose the students’ reading ability.</p><p>Key words: reading fluency, working instruction, LUS, reading development</p>

Detta är en presentation om läsning och lässvårigheter, men betoningen ligger på läsinlärning, läsning och arbetssätt. Arbetet är gjort i form av en litteraturstudie för att vi ville se hur mycket böcker det fanns i ämnet, och om de kändes användbara. Vårt syfte har varit att bättre förstå hur läsning går till, vilka problem som kan uppstå samt vilka arbetssätt man kan använda i undervisningen. Vi vill att detta arbete ska kunna användas både av lärarstudenter och yrkesarbetande lärare.

Bokslukartävlingen har genomförts i Gävle Kommuns grundskolor sedan år 2002. Den vänder sig till elever i skolår 3-4 och den går ut på att tävla i läsning mot sig själv, andra elever och andra klasser/skolor. Tävlingen pågår under sex månader, det vill säga större delen av läsåret och där syftet är att försöka få alla eleverna att känna läslust. Denna studie består av en undersökning om vad eleverna tycker om Bokslukartävlingen och den läsning som ett deltagande innebär. Det har varit intressant och viktigt då större delen av eleverna inom Gävle Kommun deltar, mellan 1400-1500 elever varje år. För att undersöka vad eleverna tycker om Bokslukaren och dess läsning har enkäter som elever svarat på, som ursprungligen varit underlag i en magisteruppsats Bokslukaren 2006/07- En utvärdering av ett läsfrämjande projekt i Gävles grundskolor, analyserats utifrån ett didaktiskt perspektiv. I studien redogörs det, som en bakgrundsinformation, för Bokslukartävlingen och vad den har för mål och vad den kan innebära. Det redogörs också för aktuell forskning och litteratur som handlar om möjliga faktorer som kan påverka och forma elevers läsning. Resultaten visar att en majoritet av eleverna tycker att projektet var bra. Många elever uttryckte att de tyckte att det var roligt att läsa. En del elever tyckte att det var viktigt att kunna läsa och ytterligare andra elever uttryckte att det var roligt med tävlingen och att de kunde vinna. Utifrån deras svar kunde tydas att det fanns ett bokintresse, att de fick läsa mer i skolan under Bokslukaren än tidigare, och att det troligen hade förts samtal om läsningens betydelse. Några få elever tyckte Bokslukartävlingen var dålig för att de tyckte att det var tråkigt att läsa.

Syftet med denna studie är att undersöka vad för inställning till läsning och vilka läsvanor på fritiden som ett antal elever i årskurs 4 och 5 har samt om och på vilket sätt de skiljer sig åt mellan könen. Studien baseras på 116 stycken enkäter som delats ut i årskurs 4 och 5. I studien framkommer det att tidigare forskning visar att pojkar har en mer negativ inställning till läsning än flickor samt att pojkarna är mer välrepresenterade än flickorna i gruppen som läser lite. Författaren av denna studie har även kommit fram till ett sådant resultat. Den här undersökningen visade också att eleverna får ta del av väldigt lite högläsning på sin fritid. Det var vanligare att flickorna fick höra någon vuxen läsa för dem än det var för pojkarna. Enkätundersökningen visade även att mysterieböcker var den populäraste genren hos de tillfrågade eleverna och även det populäraste valet hos pojkarna som enskild grupp. Den populäraste genren hos flickorna visade sig vara kärleksböcker. Studien visade även att det populäraste sättet för eleverna totalt sett att få tag i de böcker de läser på sin fritid är att låna i skolans bibliotek, detta var även det vanligaste sättet för flickorna. Pojkarna däremot fördrog att läsa böcker som på ett eller annat sätt redan finns i hemmet.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om den generella föreställningen om att pojkar inte läser stämmer. Undersökningen har genomförts med hjälp av enkäter och intervjuer med elever och lärare. Våra resultat visar att påståendet om att pojkar inte läser är mer komplext än så. Pojkarna ser sig inte som läsare trots deras breda kontakter med texter, eftersom de anser att läsning är böcker och tidningar. Deras åsikter kring läsning ligger också rotat i deras genuskonstruktion och identitetsskapande, och påverkas av faktorer som grupptryck, hemförhållanden och förväntningar från skolan.