Syftet med denna studie är synliggöra utifrån elevernas eget perspektiv, vad som påverkar deras motivation till att läsa. Studien är begränsad till mellanåldern och fokuserar på elevernas egen bild av läsning och läsaktiviteter i skolan. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv, att lärandet uppstår i ett socialt och kulturellt sammanhang, där språket och kommunikationen är centrala. Vidare presenteras och kategoriseras det aktuella forskningsläget om motivation och läsning. Vid insamling av empiri har kvalitativa intervjuer, av semistrukturerad karaktär, genomförts i två klasser från olika skolor. Resultatet visar fem tydliga faktorer som bidrar till elevernas motivation att läsa: Tyst läsning, högläsning, föräldrastöd, bibliotek och motivation. För var och en av dessa presenteras och analyseras de intervjuade elevernas perspektiv samt kopplas till tidigare forskning. Slutsatsen är att eleverna har en positiv syn på läsning men samtidigt en instrumentell inställning till läsning där de såg läsningen som ett verktyg och nytta för framtiden. Eleverna drivs av inre och yttre motivationsfaktorer men dessa behöver inte nödvändigtvis särskiljas.

AbstractThe aim of this study is to find out how teachers view the importance of reading in the teaching of foreign languages. In relation to this, we wish to gain understanding of what teachers want to achieve with reading, how they choose texts and what difficulties they encounter in getting their students to read. Six teachers from three different upper secondary schools in southern Sweden were interviewed for the study. We also examined the text-materials that they were using for their instruction. The findings show that students read mostly adapted texts from textbooks and, to a limited extent, authentic materials. We found that while some teachers give priority to vocabulary and question-based controls of reading comprehension, others focus more on the content and strive to create discussion. In this latter case students tend to work in groups. One of the teachers worked very intensely with strategies for reading and tried to teach her students how to use their pre-understanding in order to get through the text. Most of the teachers considered reading to play a key role in language learning, but the study shows important differences in approaches to reading.

Detta är ett examensarbete i lärarutbildningen i huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle. Ämnet är den tidiga läs- och skrivundervisningen i skolår ett. Vi har observerat tre lärare och vidare intervjuat dem. Syftet med vårt arbete var att undersöka läs- och skrivundervisningen i skolår 1. De perspektiv vi hade fokus på var språkmiljö, de medverkande pedagogernas syn på lärandet och metoderna de använde. Våra problemställningar var: Hur arbetar pedagogerna med den tidiga läs- och skrivundervisningen i skolår 1? Hur talar pedagogerna om sin undervisning och varför arbetar de som de gör? Vad betyder klassrumsmiljön för undervisningen? Vi redogjorde resultatet genom att presentera lärarna var för sig och dela upp denna redogörelse i två delar observation och intervju. Där kom det fram att lärarna arbetade enligt olika metoder som bokstavsträning, LTG och FonoMix.

I vår undersökning är ambitionen att få en bild av ungdomars uppfattning om litteraturläsning i svenskundervisningen på gymnasiet. Vilken attityd har eleverna till skönlitteratur och läsning? Inför mötet med våra framtida elever vill vi som blivande svensklärare öka vår medvetenhet om eleverna som läsare. Metoderna vi har valt är en inledande enkätundersökning där 78 elever från två olika skolor medverkade samt en fördjupad undersökning med åtta kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna har mycket olika inställningar till att läsa. Båda ytterligheterna som att älska att läsa eller att hata läsningen förekommer. Vi drar slutsatsen att det är viktigt att som lärare vara medveten och se varje elevs individuella behov och förutsättningar inför läsningen i skolan. Att samtala och skriva efter avslutad läsning framstår som en viktig nyckel till att djupare förståelse och nya kunskaper ska kunna uppnås.

På våra två förskolor finns det böcker som står prydligt i sina hyllor, på något sätt ingår det som en naturlig del av vår förskolekultur. Men frågan är då om böckerna används och läses? För oss båda finns det ett stort intresse av böcker och högläsning vilket gjorde ett självklart val av undersökningens syfte.Syftet med undersökningen är att få en helhetssyn och försöka förstå hur pedagoger upplever sin syn på högläsning och dess betydelse för barns språkliga utveckling och samspel i en lärandesituation. Vi vill även undersöka om det finns olika omständigheter som eventuellt skulle påverka högläsningssituationen såsom miljö, vardagens tid, kommunikation och samspel. Undersökningen genomfördes med fem pedagoger som blev intervjuade, urvalet var kvinnor i olika åldrar med olika utbildningar som barnskötare och förskollärare. De intervjuades med hjälp av diktafon och det gjordes även anteckningar under tiden. De blev också informerade om de etiska forskningsprinciperna. Intervjuerna höll en låg grad av standardisering som enligt Patel och Davidsson är viktig för att intervjupersonen fritt ska kunna tolka utifrån sin egen inställning och tidigare erfarenhet. Som teoretisk förankring har vi använt oss av Vygotskijs teorier som beskrivs av författare som Hwang, Nilsson och Strandberg. Vi har även använt oss av litteratur som vi ansett ha den innebörden om högläsning som syftar till våra frågeställningar.Teorierna och litteraturen som vi fördjupade oss i la grunden för våra intervjufrågor och som vi senare tillsammans med vår handledare såg klara tematiska indelningar. Genom svaren såg vi tydligt att vi kunde fortsätta och analysera genom våra indelningar som hjälpte oss att tydliggöra pedagogernas tankar i de olika inriktningarna.Resultatet av intervjuerna presenteras i en sammanställning i varje deltema. Resultatet, tidigare forskning, teoretisk förankring och vår egen tolkning knyts samman till analys och slutsatser. Sist presenterar vi förslag till vidare forskning.Det viktigaste som framkommit i vår undersökning är, att det är pedagogens egen syn på alla teman vi tagit upp i undersökningen som gör om högläsningssituation blir lärorik för barnen.

Svenska elevers läsförståelse har enligt den senaste PISA-mätningen (2022) visat ett dalande resultat som idag motsvarar samma nivåer som under mätningen år 2012 då de lägsta nivåerna för elevers läsförståelse utmättes. PIRLS-mätningen 2021 vittnar om ett likartat resultat, som berör elever i grundskolan, med försämrade resultat i läsförståelse inom både skönlitteratur och sakprosa.  Forskning styrker att boksamtal är en framgångsrik metod för att öka läsförståelse och skapa läslust. Studiens syfte är att belysa och jämföra förekomsten av boksamtal i årskurs F–3 och 4–6. Det är en kvantitativ enkätstudie som riktat sig till lärare som arbetar i årskurserna F–6. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i literacy, vilket innebär text, på olika sätt, som bidrar till ett meningsskapande. I studien används ett modifierat analysverktyg, anpassat för det studien är ämnat att undersöka, inspirerat av Freebody och Lukes (2003) resursmodell. Studiens två forskningsfrågor är ”Ökar eller minskar arbetet med boksamtal i årskurs 4–6 jämfört med F–3, enligt enkätens respondenter?” och ”Vilka literacypraktiker berörs, och hur, i arbetet med boksamtal i årskurs F–3 och 4–6, enligt enkätstudiens respondenter?”.  Enkäten fick in 110 svar varav 79 klassades som boksamtal utifrån studiens definition. Studiens resultat visade att utförande av boksamtal skiljde sig mellan årskurserna, där F–3 var ledande trots att skillnaden var marginell. Resultatet visade också att boksamtal sällan pågick i mer än 5–10 minuter, vilket enligt Chambers anses vara för kort för att klassas som boksamtal, men som utifrån studiens definition inkluderats som boksamtal. En slutsats som drogs var att dessa boksamtal liknade mer dialogisk läsning, som också avser att öka elevers läsförståelse och bidra till en bättre läsupplevelse.

This study examines what motivates pupils to read a particular text and seeks to arrive at a greater understanding of how pupils are motivated to read. The studied material consists of interviews with pupils in grade 4 who talk about a book they liked and say why the book appealed to them. Theories of reading propounded by Burke, Langer and Csíkszentmihályi are applied using a hermeneutic method. The results showed that the most important factor motivating pupils to read a book is whether it contains some kind of suspense. The study therefore focuses on the concept of suspense and the different forms of suspense mentioned by the pupils. The emotions expressed by the pupils are also linked to different theories of positive reading experiences and being in a state of flow.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka faktorer som påverkarmellanstadieelevers motivation till läsning av skönlitteratur. Forskning visar att eleversmotivation till läsning har minskat över tid, vilket gör forskningsområdet mer aktuellt ännågonsin. För att bryta denna negativa trend blir det därför viktigt för lärare att identifiera vadsom påverkar läsmotivationen. Denna litteraturstudie bidrar således med forskning kringdetta område genom forskningsfrågan; Vilka huvudsakliga faktorer framkommer iforskningen som undersöker motivationen hos mellanstadieelever när det gäller att läsaskönlitteratur? Med hjälp av en tematisk analys, där nio studier analyserats, har tre huvudteman tagits fram;Sociala faktorer, Didaktiska faktorer och Inneboende faktorer. Dessa mynnar ut i resultatenstre rubriker; Familj och vänner, Läraren och undervisningen och Inre faktorer hos eleven. Litteraturstudiens resultat indikerar att det finns en mångfald av faktorer som samspelar medläsmotivationen, där lärarens didaktiska kompetens och engagemang, samt elevens intresseoch inställning till läsning är centralt.

Forskning visar på att läsintresset bland barn och unga har sjunkit och att läsvanorna fortsatt sjunker för varje år som går. Syftet med min studie har därför varit att undersöka om en lärare har en viktig roll i att främja elevers läsintresse och om hen skulle kunna främja elevernas läsintresse med skönlitteraturundervisning. Jag har även undersökt om det finns någon koppling mellan en elevs läsintresse i ung ålder och deras läsintresse i äldre åldrar. Slutligen har jag även undersökt vilken koppling som går att finna mellan läsintresset och läsförståelseutvecklingen. För att kunna få svar på mina frågeställningar och uppnå mitt syfte valde jag att göra en systematisk litteraturstudie. Jag sökte fram forskning och analyserade denna för att få fram mina slutsatser och testa min hypotes om att det inte behöver finnas någon koppling mellan elevers läsintresse och deras läsförståelseutveckling. Jag valde att använda forskning som både visade stöd för min hypotes och sådan forskning som motbevisade hypotesen. Detta både utifrån ett etiskt perspektiv, men även för att få en bredd på studien som visade olika argument. Mina slutsatser blev att hypotesen inte stöttades utan majoriteten av forskningen jag funnit påstår att det finns en tydlig koppling mellan en elevs läsintresse och deras läsförståelseutveckling. Analysen visade även att elevers läsintresse i ung ålder inte behöver påverka deras läsintresse i äldre åldrar. Men det visades att läraren har en viktig roll i att främja elevers läsintresse och detta genom att använda skönlitteratur i undervisningen.

Bakgrund: Läsläxan är vanligt förekommande på skolor, men det har synliggjorts en variation i hur läsläxan är utformad. Läsning beskrivs ha en betydande roll i skolans verksamhet där undervisningen ska utveckla ett läsintresse. Vidare är läsläxan som aktivitet avsedd att väcka läslust, dock framgår det inte hur läsläxan förstärker elevers inre motivation till att läsa. Samtidigt har det visat sig att unga läser allt mindre både i skolan och på fritiden, trots att det förmedlas som betydelsefullt att investera tid för läsning då ett samband visar sig finns mellan elevers attityder till läsning och deras läsförmåga. Syfte: Syftet med studien är att undersöka intervjuade elevers attityder till läsläxan och hur deras attityder eventuellt kan skifta beroende på om litteraturen är egenvald eller lärarbestämd. Metod: Metoden som använts för att besvara studiens frågeställningar är kvalitativ och består av semistrukturerade intervjuer med tolv elever från två olika skolor. Vår insamlade data analyserades genom tematisk analys. Resultat: Studiens resultat visar att det finns olika attityder till läsläxan och att tidigare forskning visat att elevernas attityder kan påverka läsmotivationen. Vidare framkommer det att en majoritet av eleverna uttryckte att de skulle varit mer positivt inställda till läsläxan om de fick välja litteratur. Dessutom kan elevernas delaktighet i valet av litteratur leda till inre motivation.